Enligt en opinionsundersökning med över 2 000 akademiker tror 80 procent att det är mycket eller extremt viktigt att känna en mening i sitt arbete. Ändå är det färre än hälften av dessa som upplever det. Forskning pekar nu på att våra vägar för att hitta en mening kan formas av tidiga barndomsupplevelser.

Det är ingen överraskning att ungdomar söker efter mening – ungdomar som känner större mening upplever att de mår bättre och är mer hoppfulla. Att ha en mening är ett bestående mål som styr ditt uppförande, ger en känsla av mening i livet, och (enligt en del forskares definition) som spelar en roll som är viktigare än jaget.

Generellt tänker vi på en mening som någonting som unga vuxna upptäcker i livet genom att utforska sina intressen, värden, och de olika sätt som de kan bidra världen på. Men forskning föreslår att en del av grunden till vår mening kan byggas upp redan i vår tidiga barndom. De positiva och negativa upplevelser som barnen har kan spela en viktig roll i om de växer upp med en mening alls.

Motgång

En del forskning pekar på att negativa upplevelser tidigt i livet kan hindra utvecklingen av en mening, till och med årtionden senare.

Psykologen Patrick Hill och hans kollegor studerade över 3 800 vuxna i åldern 20 till 75. De rapporterade om alla motgångar de hade upplevt i sin tidiga barndom – inklusive känslomässig och fysisk misshandel, fattigdom, skilda eller avlidna föräldrar, och dålig, tidig fysisk eller känslomässig hälsa – liksom deras känsla av mening som vuxna.

Hill och hans kollegor såg att människor som mindes större motgångar i barndomen – särskilt större problem med hälsan – upplevde en minskad mening.

”Individer som upplever dagliga motgångar är inte 'dömda' till en mindre känsla av mening senare i livet”, skriver författarna.

”Istället kan motgångar tidigt i livet hellre ses som en potentiell riskfaktor.”

För vissa människor kan dock svårigheter i barndomen inspirera dem att söka ett visst kall, som att ta hand om barn eller att verka för minskad fattigdom.

”En del individer kan få större klarhet kring deras inriktning i livet genom att reflektera över motgångarna”, förklarar Hill och hans kollegor.

Konflikt

Även konflikter i relationen mellan föräldrar och barn kan påverka deras känsla av mening när de blir äldre.

En annan studie av Hill och hans kollegor omfattade över 1 000 barn i åldern 6 till 13 år, samt deras mammor och pappor. Forskarna följde familjerna tills barnen nådde tjugoårsåldern. Familjerna var familjer i arbetarklassen i nordvästra USA.

När barnen gick i grundskolan fick de – liksom deras föräldrar – fylla i frågeformulär om hur mycket konflikter, ilska och roligt de hade i relationen barn-förälder. Som unga vuxna fick barnen också fylla i frågor för att mäta deras mening, stress och hur nöjda de var med livet.

”Regelbundna konflikter tömmer barnet på dess energi och entusiasm”, förklarar Hill och hans kollegor. Resultatet blir en minskad sannolikhet att de barnen kommer att leva enligt den sortens aktiva, engagerade livsstil som kan hjälpa dem att upptäcka vad som gör deras liv meningsfulla.

Anknytning och separation-individualisering

I en tidigare studie av Hill och hans kollegor utforskade de hur en annan aspekt i relationen förälder-barn kan vara viktig för att hitta en mening.

De mätte två kvalitéer: anknytning till föräldrar och separation-individualisering. Med anknytning till föräldrar menas bandet mellan ett barn och dess primära vårdnadshavare och som beror på deras värme och förmåga till gensvar. Det mättes i påståenden som ”Jag diskuterar oftast mina problem och min oro med [min mamma och pappa]”. Separation-individualisering är en process för utveckling av ens identitet, där en oberoende, mogen känsla av jaget kommer fram under ungdomen och som ung vuxen. Problem med separation-individualiseringsprocessen mättes i påståenden som ”Jag behöver andra människor omkring mig för att inte känna mig tom.”

Över 500 studenter i åldrarna 17-30 år, vid ett kanadensiskt universitet, fyllde i nätbaserade undersökningar om relationen med sina föräldrar, liksom deras känsla av mening. Studien kom fram till att studenter som hade en högre känsla av mening tenderade att ha tryggare anknytning till sina föräldrar och färre problem med separation-individualiseringsprocessen. De hade också en större känsla av herravälde och kontroll – de tänkte att de var författaren till sin egen framtid.

De här upptäckterna stämmer överens med en annan studie, där män som känner mer meningsfullhet tenderar att ha minnet av en uppväxt i en mer positiv miljö, som omfattar relationer präglade av omtanke och som hjälpt dem att utveckla tillit, självständighet och initiativ.

”Att ha en känsla av mening kan hjälpa unga som går in i sitt vuxna liv med processen att definiera sig själva samtidigt som de bibehåller anpassningsbara relationer med sina föräldrafigurer."

Natur

Andra positiva erfarenheter i barndomen kan hjälpa barn att hitta en mening senare i livet – inklusive tidiga minnen av naturens skönhet.

Forskarna Riichiro Ishida and Masahiko Okada lät nära 70 högskolestudenter i Japan i åldrarna 18-35 år svara på frågor om deras känsla av mening, deras barndom och ungdom. I formuläret fanns också naturrelaterade frågor som ”Minns du några känslor kopplade till naturens skönhet?”

Forskarna såg att studenter som kände mer mening tenderade att ha starkare minnen av naturens skönhet i sin tidiga barndom och tidiga ungdom.

För att förklara den här relationen krävs mer forskning. På grund av att mening går hand i hand med ödmjukhet, som vi kan känna när vi är i naturen, kan den här förminskade känslan av jaget ge utrymme för barn att ”engagera sig med någon aspekt av världen bortom jaget” – en grundläggande del av att känna en mening.

Exponering för olika aktiviteter

Slutligen är det inte bara att upplevelser i tidig barndom verkar påverka om barn utvecklar en mening alls när de blir äldre; dessutom kan de upplevelserna påverka vilken typ av mening de rör sig mot.

Nio personer mellan 12 och 23 år, som hade en stark känsla av mening, deltog i en studie av Kendall Cotton Bronk. Forskarlaget intervjuade dessa i tre timmar vid tre tillfällen under en femårsperiod.

”Enligt mönstren skulle de inte ha hittat en ädel mening i de områden de gjorde om de inte hade blivit involverade i de områdena tidigt, ofta som barn. Som föräldrar, lärare och andra vuxna med intresse av att fostra en ädel mening hos unga är det viktigt att exponera unga människor för ett brett utbud av aktiviteter”, förklarar Bronk.

Till exempel berättade en 18-åring som deltog i studien, att första gången hennes intresse väcktes för cancerforskning var i femårsåldern. Hon fick då en upplevelse med den amerikanska cancerföreningen, då hon hjälpte till att sälja påskliljor i köpcentret. En annan 18-åring i studien har funnit en mening i att skapa och förmedla jazzmusik.

”Jag kom i kontakt med musik när jag var nio eftersom min granne hade ett piano och han lärde mig att spela Rosa pantern och Greensleeves och sådant”, berättar han.

De här resultaten kompletterar en annan studie av Ishida och Okada där de såg att vuxna med starkare minnen av att lyckas och att få beröm från föräldrar, lärare, vänner och grannar i sin tidiga barndom, tenderar att ha en starkare känsla av meningsfullhet.

Yngre barn kanske inte tänker på att en viss aktivitet är mycket viktig för dem. Istället kan deras engagemang öka gradvis när de upptäcker sina styrkor och vilka vägar de kan gå för att bidra till världen.

Sammantaget pekar dessa upptäckter på att det finns en mängd upplevelser från den tidiga barndomen som kan forma hur ungdomar och vuxna utvecklar en känsla av mening. Tidiga personliga möjligheter som god hälsa, starka sociala band och ett positivt engagemang i aktiviteter och den naturliga världen tenderar att hjälpa barn att utveckla meningsfulla mål i livet. Föräldrar kan redan tidigt hjälpa sina barn att upptäcka olika vägar till en mening för att hjälpa dem att undvika ett tomrum efter högskolan, en avsaknad av mening, som många unga människor upplever idag.

Maryam Abdullah, Ph D är chef för föräldraprogrammet vid Greater Good Science Center. Hon är utvecklingspsykolog med expertis i relationer förälder-barn och barns utveckling av prosociala beteenden. Artikeln publicerades ursprungligen på Greater Good Magazine.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.