loadingKritik mot vindkraft kartläggs i en ny studie från Bibliotekshögskolan, en institution vid högskolan i Borås. I våras presenterades en delrapport. Foto: Bilbo Lantto
Kritik mot vindkraft kartläggs i en ny studie från Bibliotekshögskolan, en institution vid högskolan i Borås. I våras presenterades en delrapport. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Forskare ska kartlägga kritiken mot vindkraften

Glenn Mattsing

En forskningsstudie om svenskars åsikter rörande vindkraft ska ge en ny bild av hur kritiken ser ut och var den kanaliseras. Med pengar från forskningsrådet Mistra hoppas forskarna kunna bidra med kunskap för en hållbar omställning

Forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication tilldelades år 2020 runt 60 miljoner kronor för att skapa ”effektiva kommunikationspraktiker” gällande hållbarhetsarbete till 2030.

En av flera forskningsstudier i programmet är Slåss mot väderkvarnar? Spår av (des)information om vindkraft på nätet. Genom att analysera diskussioner på de stora, sociala medieplattformarna och i Googles sökresultat hoppas forskare kunna upptäcka desinformation i vindkraftsdebatten, något som har fått Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, vid Chalmers tekniska högskola att ifrågasätta ambitionerna.

Han är kritisk till både ansatsen och hur debatten om vindkraften ser ut. Han frågar sig hur definitionen av sanning ser ut då han anser att enbart forskare som förespråkar vindkraft syns i media.

Mistra och löntagarfonderna

Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, är ett forskningsråd för miljöforskning som årligen delar ut runt 200 miljoner kronor till forskningssatsningar.

Grunden till Mistras finansiering skapades efter hårda strider om löntagarfonder som präglade den politiska debatten i Sverige under 1970- och 1980-talen. Löntagarfonderna var från början en idé från LO och tanken var att löntagarna skulle få tillgång till en del av företagens vinster vilket företagen motsatte sig.

Finansieringen av Mistra kom inledningsvis från löntagarfonderna. När löntagarfonderna efter en lång politisk strid avvecklades 1994 fick ett antal nybildade forskningsstiftelser del av fondernas kapital. Mistra fick ansvar för att utveckla området miljöstrategisk forskning.

Startkapitalet var 2,5 miljarder kronor och tanken var att pengarna skulle räcka i tio år.

Stockholm Resilience Centre är Mistras hittills största satsning.

Källa: Mistra

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKritik mot vindkraft kartläggs i en ny studie från Bibliotekshögskolan, en institution vid högskolan i Borås. I våras presenterades en delrapport. Foto: Bilbo Lantto
Kritik mot vindkraft kartläggs i en ny studie från Bibliotekshögskolan, en institution vid högskolan i Borås. I våras presenterades en delrapport. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Forskare ska kartlägga kritiken mot vindkraften

Glenn Mattsing

En forskningsstudie om svenskars åsikter rörande vindkraft ska ge en ny bild av hur kritiken ser ut och var den kanaliseras. Med pengar från forskningsrådet Mistra hoppas forskarna kunna bidra med kunskap för en hållbar omställning

Forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication tilldelades år 2020 runt 60 miljoner kronor för att skapa ”effektiva kommunikationspraktiker” gällande hållbarhetsarbete till 2030.

En av flera forskningsstudier i programmet är Slåss mot väderkvarnar? Spår av (des)information om vindkraft på nätet. Genom att analysera diskussioner på de stora, sociala medieplattformarna och i Googles sökresultat hoppas forskare kunna upptäcka desinformation i vindkraftsdebatten, något som har fått Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, vid Chalmers tekniska högskola att ifrågasätta ambitionerna.

Han är kritisk till både ansatsen och hur debatten om vindkraften ser ut. Han frågar sig hur definitionen av sanning ser ut då han anser att enbart forskare som förespråkar vindkraft syns i media.

Mistra och löntagarfonderna

Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, är ett forskningsråd för miljöforskning som årligen delar ut runt 200 miljoner kronor till forskningssatsningar.

Grunden till Mistras finansiering skapades efter hårda strider om löntagarfonder som präglade den politiska debatten i Sverige under 1970- och 1980-talen. Löntagarfonderna var från början en idé från LO och tanken var att löntagarna skulle få tillgång till en del av företagens vinster vilket företagen motsatte sig.

Finansieringen av Mistra kom inledningsvis från löntagarfonderna. När löntagarfonderna efter en lång politisk strid avvecklades 1994 fick ett antal nybildade forskningsstiftelser del av fondernas kapital. Mistra fick ansvar för att utveckla området miljöstrategisk forskning.

Startkapitalet var 2,5 miljarder kronor och tanken var att pengarna skulle räcka i tio år.

Stockholm Resilience Centre är Mistras hittills största satsning.

Källa: Mistra

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024