loading
TT
TT
Inrikes

Försämrad lärartäthet i många kommuner

Epoch Times

Trots att tusentals lärare anställts i grundskolan har lärartätheten försämrats i mer än 100 kommuner.

Ett fåtal kommuner har däremot lyckats förstärka lärarkåren på dubbla sätt, visar TT:s genomgång.

Skolorna har tuffa ambitioner att leva upp till: Dels ska så många lärare som möjligt vara behöriga och legitimerade, dels ska lärarkåren växa i takt med elevtillströmningen. Dessutom har regeringen höjt ribban med en lågstadiesatsning, med syfte att öka lärartäthet för de yngsta eleverna.

Förra läsåret kunde grundskolorna öka behörighetsgraden, medan lärartätheten sjönk. Detta läsår är det tvärt om. Med växande brist på legitimerad personal har skolorna visstidsanställt personer utan lärarexamen. Varje elev har alltså chans att få lite mer uppmärksamhet av läraren, men sannolikheten har ökat något för att läraren är obehörig.

– Obehöriga lärare får inte sätta betyg eller ansvara för undervisningen. I en situation där man behövt fylla på med många obehöriga blir det mer krävande för skolan som organisation, säger Niclas Westin, enhetschef vid Skolverket.

Tätt i Vilhelmina

På riksnivå ligger tätheten nu på 12,0 elever per lärare. Det är en liten förbättring som märks i drygt hälften av kommunerna. I 117 kommuner har den försämrats och i 22 är den oförändrad.

Förändringarna sker också utifrån väldigt olika nivåer: I Vilhelmina har varje lärare 8,3 elever, i Sundbyberg 15,4. Som tidigare har de kommunala skolorna en högre lärartäthet än de fristående.

Men vad är viktigast, behörighetsgrad eller lärartäthet?

– Ska man titta på frågan i ett storskaligt perspektiv, skriver OECD att länder som gör bra resultat i Pisa har prioriterat behöriga lärare. Men det finns förstås gränser för hur stora grupper en lärare kan ha. Det gäller att hitta den bästa avvägningen, säger Niclas Westin.

Roligare på jobbet

TT:s genomgång visar att skolorna (kommunala och fristående) i 37 kommuner lyckats dubbelt. Där har både behörighetsgrad och lärartäthet förbättrats sedan förra läsåret.

I Lilla Edet är förklaringen att lärarna fått bättre chefer, och därmed roligare på jobbet. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal, förklarar biträdande förvaltningschef Anders Nordgren.

– Vi har arbetat med att utveckla rektorerna i deras ledarskap, och ge dem möjlighet att prioritera lärarnas arbete i klassrummen. När rektorerna får vara pedagogiska ledare får lärarna bekräftelse och trivseln ökar, säger han.

Friskolor drar ned

I 82 kommuner har skolorna däremot fått såväl sämre behörighet som lägre lärartäthet. En av dem är Sollentuna, som påverkas av både inflyttning - och sitt goda rykte. Andra arbetsgivare i Storstockholm anställer gärna lärare från kommunen, förklarar Lee Orberson, förvaltningschef vid kommunens barn- och utbildningskontor. Ändå står sig de kommunala skolorna ganska väl. Det är friskolorna som drar ned behörighetsgraden.

– Utifrån ett kommunalt perspektiv är vi ju angelägna om att de fristående verksamheterna har åtminstone samma behörighetsnivå som de kommunala skolorna, säger Lee Orberson.

Karlstad har också backat dubbelt.

– Det har varit svårplanerade år, men det finns goda förutsättningar att återställa lärartätheten. Men vi märker av att det blivit svårare att rekrytera behöriga lärare, trots att vi har ett universitet med lärarutbildning. Bristen på behöriga lärare oroar nog alla mina kolleger i landet, säger Maria Kjällström, kommunens utbildningsdirektör.

(TT)

Lärartäthet

Lärartäthet de senaste åren

Läsår Antal elever per lärare (heltidstjänster), alla skolor
2016/17 12,0
2015/16 12,2
2014/15 12,1
2013/14 12,1
2012/13 12,1
2011/12 12,1
2010/11 12,1
2009/10 12,2
2008/09 11,9
2007/08 12,0
Källa: Skolverket


Lärartäthet - några mått

Antalet lärare (heltidstjänster) i grundskolan har ökat från 80 500 förra läsåret till 85 300 detta läsår.

Antalet elever har ökat med 38 000 till 1 024 000.

På riksnivå har lärartätheten förbättrats från 12,2 till 12,0 elever per lärare.

Lärartätheten i de kommunala skolorna ligger på 11,8 och i de fristående skolorna på 13,3.

Lärartätheten är högst i Vilhelmina (8,3 elever per lärare), Övertorneå (8,4), Överkalix (8,5) och Sorsele (8,5).

Lägst lärartäthet har Sundbyberg (15,4), Älvkarleby (14,9) och Tyresö (14,5). Måtten inkluderar både kommunala och fristående skolor i respektive kommun.

Lärartäthet i några friskolekoncerner: Academedias grundskolor har ett snitt på 12,9 elever per lärare, Vittraskolorna 13,4, Pysslingens grundskolor 14,4 och Jensens grundskolor 16,6.

Källa: Skolverket

 

Dubbel förbättring

Dessa 37 kommuner har förbättrat såväl lärarbehörighet som lärartäthet. Måtten avser kommunala och fristående skolor tillsammans.

Täby, Vaxholm, Uppsala, Lomma, Kumla, Stockholm, Partille, Lysekil, Sigtuna, Upplands-Bro, Kävlinge, Kungsör, Rättvik, Vellinge, Lilla Edet, Surahammar, Örebro, Helsingborg, Arboga,
Oxelösund, Piteå, Stenungsund, Essunga, Linköping, Kalmar, Vingåker, Grums, Bjurholm, Tidaholm, Klippan, Ödeshög, Åmål, Orust, Vadstena, Gnosjö, Svalöv och Älvsbyn.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
TT
TT
Inrikes

Försämrad lärartäthet i många kommuner

Epoch Times

Trots att tusentals lärare anställts i grundskolan har lärartätheten försämrats i mer än 100 kommuner.

Ett fåtal kommuner har däremot lyckats förstärka lärarkåren på dubbla sätt, visar TT:s genomgång.

Skolorna har tuffa ambitioner att leva upp till: Dels ska så många lärare som möjligt vara behöriga och legitimerade, dels ska lärarkåren växa i takt med elevtillströmningen. Dessutom har regeringen höjt ribban med en lågstadiesatsning, med syfte att öka lärartäthet för de yngsta eleverna.

Förra läsåret kunde grundskolorna öka behörighetsgraden, medan lärartätheten sjönk. Detta läsår är det tvärt om. Med växande brist på legitimerad personal har skolorna visstidsanställt personer utan lärarexamen. Varje elev har alltså chans att få lite mer uppmärksamhet av läraren, men sannolikheten har ökat något för att läraren är obehörig.

– Obehöriga lärare får inte sätta betyg eller ansvara för undervisningen. I en situation där man behövt fylla på med många obehöriga blir det mer krävande för skolan som organisation, säger Niclas Westin, enhetschef vid Skolverket.

Tätt i Vilhelmina

På riksnivå ligger tätheten nu på 12,0 elever per lärare. Det är en liten förbättring som märks i drygt hälften av kommunerna. I 117 kommuner har den försämrats och i 22 är den oförändrad.

Förändringarna sker också utifrån väldigt olika nivåer: I Vilhelmina har varje lärare 8,3 elever, i Sundbyberg 15,4. Som tidigare har de kommunala skolorna en högre lärartäthet än de fristående.

Men vad är viktigast, behörighetsgrad eller lärartäthet?

– Ska man titta på frågan i ett storskaligt perspektiv, skriver OECD att länder som gör bra resultat i Pisa har prioriterat behöriga lärare. Men det finns förstås gränser för hur stora grupper en lärare kan ha. Det gäller att hitta den bästa avvägningen, säger Niclas Westin.

Roligare på jobbet

TT:s genomgång visar att skolorna (kommunala och fristående) i 37 kommuner lyckats dubbelt. Där har både behörighetsgrad och lärartäthet förbättrats sedan förra läsåret.

I Lilla Edet är förklaringen att lärarna fått bättre chefer, och därmed roligare på jobbet. Det gör det lättare att rekrytera och behålla personal, förklarar biträdande förvaltningschef Anders Nordgren.

– Vi har arbetat med att utveckla rektorerna i deras ledarskap, och ge dem möjlighet att prioritera lärarnas arbete i klassrummen. När rektorerna får vara pedagogiska ledare får lärarna bekräftelse och trivseln ökar, säger han.

Friskolor drar ned

I 82 kommuner har skolorna däremot fått såväl sämre behörighet som lägre lärartäthet. En av dem är Sollentuna, som påverkas av både inflyttning - och sitt goda rykte. Andra arbetsgivare i Storstockholm anställer gärna lärare från kommunen, förklarar Lee Orberson, förvaltningschef vid kommunens barn- och utbildningskontor. Ändå står sig de kommunala skolorna ganska väl. Det är friskolorna som drar ned behörighetsgraden.

– Utifrån ett kommunalt perspektiv är vi ju angelägna om att de fristående verksamheterna har åtminstone samma behörighetsnivå som de kommunala skolorna, säger Lee Orberson.

Karlstad har också backat dubbelt.

– Det har varit svårplanerade år, men det finns goda förutsättningar att återställa lärartätheten. Men vi märker av att det blivit svårare att rekrytera behöriga lärare, trots att vi har ett universitet med lärarutbildning. Bristen på behöriga lärare oroar nog alla mina kolleger i landet, säger Maria Kjällström, kommunens utbildningsdirektör.

(TT)

Lärartäthet

Lärartäthet de senaste åren

Läsår Antal elever per lärare (heltidstjänster), alla skolor
2016/17 12,0
2015/16 12,2
2014/15 12,1
2013/14 12,1
2012/13 12,1
2011/12 12,1
2010/11 12,1
2009/10 12,2
2008/09 11,9
2007/08 12,0
Källa: Skolverket


Lärartäthet - några mått

Antalet lärare (heltidstjänster) i grundskolan har ökat från 80 500 förra läsåret till 85 300 detta läsår.

Antalet elever har ökat med 38 000 till 1 024 000.

På riksnivå har lärartätheten förbättrats från 12,2 till 12,0 elever per lärare.

Lärartätheten i de kommunala skolorna ligger på 11,8 och i de fristående skolorna på 13,3.

Lärartätheten är högst i Vilhelmina (8,3 elever per lärare), Övertorneå (8,4), Överkalix (8,5) och Sorsele (8,5).

Lägst lärartäthet har Sundbyberg (15,4), Älvkarleby (14,9) och Tyresö (14,5). Måtten inkluderar både kommunala och fristående skolor i respektive kommun.

Lärartäthet i några friskolekoncerner: Academedias grundskolor har ett snitt på 12,9 elever per lärare, Vittraskolorna 13,4, Pysslingens grundskolor 14,4 och Jensens grundskolor 16,6.

Källa: Skolverket

 

Dubbel förbättring

Dessa 37 kommuner har förbättrat såväl lärarbehörighet som lärartäthet. Måtten avser kommunala och fristående skolor tillsammans.

Täby, Vaxholm, Uppsala, Lomma, Kumla, Stockholm, Partille, Lysekil, Sigtuna, Upplands-Bro, Kävlinge, Kungsör, Rättvik, Vellinge, Lilla Edet, Surahammar, Örebro, Helsingborg, Arboga,
Oxelösund, Piteå, Stenungsund, Essunga, Linköping, Kalmar, Vingåker, Grums, Bjurholm, Tidaholm, Klippan, Ödeshög, Åmål, Orust, Vadstena, Gnosjö, Svalöv och Älvsbyn.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024