För första gången på tolv år kan Gert-Jan Oskam gå igen bara genom att använda sin tanke. Rörelseförmågan har möjliggjorts tack vare hjärn och ryggradsimplantat som skapar en förbindelse mellan hjärnan och ryggmärgen.
Nederländaren Gert-Jan Oskam, 40, blev helt förlamad i benen och delvis i armarna när nacken och ryggmärgen blev skadade i en cykelolycka för tolv år sedan. Läkarna sade då att han aldrig skulle kunna gå igen.
Men efter att ha utrustats med en enhet som kallas ”brain–spine interface” och några implantat kan han nu röra både ben och fötter igen bara genom att tänka på det, enligt en studie som publicerats i tidskriften Nature.
Han kan nu stå upp, gå i trappor och till och med röra sig i ojämn terräng, endast med hjälp av ett gå-hjälpmedel.
– Jag känner mig som ett litet barn som håller på att lära sig gå igen. Det har varit en lång resa, men nu kan jag stå upp och ta en öl med min vän. Det är en njutning som många kanske inte tänker på, säger Oskam till BBC.
När jag vill ta ett steg sätter simuleringen igång så fort jag tänker på det.
Gert-Jan Oskam, 40 år, förlamad patient
Det är ett internationellt forskarlag som under ledning av läkaren Grégoire Courtine och professor Jocelyne Bloch, vid Schweiziska federala institutet för teknik i Lausanne, gjort det möjligt för Oskam att gå och stå igen genom en unik operation som länkade ihop hjärna och ryggmärg.
Enligt forskarna skapar implantaten en direkt neurologisk länk mellan hjärna och ryggmärg. Intentionerna att röra på sig registreras och överförs trådlöst till en bearbetningsenhet/dator som han bär utanpå kroppen, i en ryggsäck.
Hans vilja omvandlas till kommandon som bearbetningsenheten skickar tillbaka via implantat i ryggraden och stimulerar musklerna.
När han tänker på att gå upptäcker implantatet elektrisk aktivitet i cortex, det yttre lagret av hjärnan, och skickar hjärnvågor trådlöst till datorn.
Informationen överförs sedan till en pulsgenerator i ryggmärgen som aktiverar musklerna och gör det möjligt för honom att utföra specifika rörelser.
Enkelt uttryckt återställer implantaten den neurologiska länken mellan hjärnan och ryggmärgen.
Oskam har även gjort ett 40-tal rehabiliteringspass med hjälp av enheten, vilket hjälpt honom att återfå förmågan att avsiktligt röra ben och fötter.
Läkarna tror inte att hans rörelser hade varit möjliga med enbart stimulering av ryggraden utan att träningspassen också har lett till ”ytterligare återhämtning av nervceller” som inte varit helt avskurna.
Men Oskam kan inte gå endast när han använder enheten, han kan också gå korta sträckor utan den, enbart med hjälp av kryckor.
Implantatet har förändrat hans liv.
– När jag vill ta ett steg sätter simuleringen igång så fort jag tänker på det, säger Oskam i ett pressmeddelande.
Även om tekniken har välkomnats av många menar Antonio Lauto, biomedicinsk ingenjör vid universitetet i västra Sydney i Australien, att en mindre invasiv enhet skulle vara lämpligare. Han konstaterar att ett av implantaten i Oskams skalle fick tas bort efter bara fem månader på grund av en infektion.
Forskarna säger att de nu har planer för att göra tekniken mer strömlinjeformad. Tre personer har också rekryterats för att ta reda på om en liknande enhet kan återställa armrörelser.
– Det finns alltid en viss risk för infektioner eller blödningar, men de är så små att det är värt risken, säger Bloch i ett pressmeddelande.
– Det viktigaste för oss är inte bara att göra en vetenskaplig studie, utan att så småningom ge fler människor med ryggmärgsskador tillgång till behandling, säger Bloch till BBC.
