loading

Flicka som matar fåglar får skatter

Catherine

Gabi Mann från Seattle i USA var bara fyra år när hon blev samlare.

Hon har nu flera lådor med små askar, fyllda med konstiga saker, alla etiketterade med plats, dag och klockslag. 

Det hela började med att Gabi smulade lite väl mycket när hon åt. Som litet barn tappade hon smulor och matrester på de mest tokiga ställen, som när en bit kyckling ramlade ur knät när hon klev ur bilen.

Fåglarna kom och plockade upp smulorna.

Gabi började inse att kråkorna i grannskapet alltid höll koll på omgivningen, så hon började ge dem lite mat. Det började med rester och lite från hennes medhavda skolmatsäck.

Det hela växte och ett fågelbad installerades på husets baksida och ett fågelbord tillkom några år senare, år 2013.

Vart Gabi än gick så fanns kråkorna där. Fåglarna brukade till och med följa henne till skolan, eller samlas på telefontråden där hennes skolbuss stannade. De förväntade sig att hon skulla tappa mer mat.

Senare började Gabis mamma Lisa också lägga märke till fåglarna.

“Det var som en slags förändring. Jag tänkte aldrig tidigare på fåglar,” berättade hon för BBC.

När de väl började lägga ut foder till kråkarna förändrades sakernas tillstånd.

Efter att fåglarna snabbt ätit upp alla jordnötter som lämnats till dem på fågelbordet, började skatter dyka upp. Små skinande färgglada saker som var lätta nog för kråkorna att transportera.

Gåvorna kom i slumpmässiga perioder och det fanns heller inget mönster i valet av föremål, till exempel en svart knapp, en slät brun glasbit, ett pärlfärgat hjärta (Gabis favorit).

Genom åren har Gabi fått ihop en samling som kan vara den största existerande samlingen kråkskatter.

“Vi förvarar den så bra som vi kan”, berättade Gabi för BBC 2015. Hon värdesätter varje liten sak.

John Marzluff, professor på vilda djur vid universitetet i Washington, är specialist på fågelstudier, särskilt kråkor och korpar.

En gång gjorde han en studie på de relationer som kråkor skapar med människor. Han sade till BBC att i världen finns det kanske 20-30 identifierade personer som regelbundet får gåvor från fåglar som de utfodrar.

Inte alla som utfodrar kråkor får en skinande skatt i retur utan det beror på en lång relation eller en stor händelse, som att rädda en fångad eller skadad fågel. Många av djurens gåvor är tecken på tacksamhet, eller i vissa fall uppvaktning, men djur skapar sällan ge-och-ta relationer till människor.

Kråkor är notoriskt smarta och kända för kreativt tänkande och problemlösning för att komma åt mat eller föremål de söker.

Därför visste Lisa att det inte var en tillfällighet när hon fick ett oväntat förmål.

När Lisa skulle fotografera en skallig örn tappade hon skyddet till kameralinsen. Kort efter hemkomsten hittade hon det på kanten till fågelbadet.

Hon anade att kråkorna hade fraktat hem den, men hon ville ha bevis. Hon loggade in på sin dator och öppnade övervakningskameran.

“Man kan se att fågeln kommer in med det på gården, går med det till fågelbadet och den tar sig faktiskt tid att skölja av linsskyddet,” sade hon. ”Jag är säker på att det gjordes avsiktligt.”

“De kollar oss hela tiden”, sade hon, “Jag är säker på att de visste att jag hade tappat det och jag är säker på att de beslöt att de ville hämta tillbaka det.”

  

 

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loading

Flicka som matar fåglar får skatter

Catherine

Gabi Mann från Seattle i USA var bara fyra år när hon blev samlare.

Hon har nu flera lådor med små askar, fyllda med konstiga saker, alla etiketterade med plats, dag och klockslag. 

Det hela började med att Gabi smulade lite väl mycket när hon åt. Som litet barn tappade hon smulor och matrester på de mest tokiga ställen, som när en bit kyckling ramlade ur knät när hon klev ur bilen.

Fåglarna kom och plockade upp smulorna.

Gabi började inse att kråkorna i grannskapet alltid höll koll på omgivningen, så hon började ge dem lite mat. Det började med rester och lite från hennes medhavda skolmatsäck.

Det hela växte och ett fågelbad installerades på husets baksida och ett fågelbord tillkom några år senare, år 2013.

Vart Gabi än gick så fanns kråkorna där. Fåglarna brukade till och med följa henne till skolan, eller samlas på telefontråden där hennes skolbuss stannade. De förväntade sig att hon skulla tappa mer mat.

Senare började Gabis mamma Lisa också lägga märke till fåglarna.

“Det var som en slags förändring. Jag tänkte aldrig tidigare på fåglar,” berättade hon för BBC.

När de väl började lägga ut foder till kråkarna förändrades sakernas tillstånd.

Efter att fåglarna snabbt ätit upp alla jordnötter som lämnats till dem på fågelbordet, började skatter dyka upp. Små skinande färgglada saker som var lätta nog för kråkorna att transportera.

Gåvorna kom i slumpmässiga perioder och det fanns heller inget mönster i valet av föremål, till exempel en svart knapp, en slät brun glasbit, ett pärlfärgat hjärta (Gabis favorit).

Genom åren har Gabi fått ihop en samling som kan vara den största existerande samlingen kråkskatter.

“Vi förvarar den så bra som vi kan”, berättade Gabi för BBC 2015. Hon värdesätter varje liten sak.

John Marzluff, professor på vilda djur vid universitetet i Washington, är specialist på fågelstudier, särskilt kråkor och korpar.

En gång gjorde han en studie på de relationer som kråkor skapar med människor. Han sade till BBC att i världen finns det kanske 20-30 identifierade personer som regelbundet får gåvor från fåglar som de utfodrar.

Inte alla som utfodrar kråkor får en skinande skatt i retur utan det beror på en lång relation eller en stor händelse, som att rädda en fångad eller skadad fågel. Många av djurens gåvor är tecken på tacksamhet, eller i vissa fall uppvaktning, men djur skapar sällan ge-och-ta relationer till människor.

Kråkor är notoriskt smarta och kända för kreativt tänkande och problemlösning för att komma åt mat eller föremål de söker.

Därför visste Lisa att det inte var en tillfällighet när hon fick ett oväntat förmål.

När Lisa skulle fotografera en skallig örn tappade hon skyddet till kameralinsen. Kort efter hemkomsten hittade hon det på kanten till fågelbadet.

Hon anade att kråkorna hade fraktat hem den, men hon ville ha bevis. Hon loggade in på sin dator och öppnade övervakningskameran.

“Man kan se att fågeln kommer in med det på gården, går med det till fågelbadet och den tar sig faktiskt tid att skölja av linsskyddet,” sade hon. ”Jag är säker på att det gjordes avsiktligt.”

“De kollar oss hela tiden”, sade hon, “Jag är säker på att de visste att jag hade tappat det och jag är säker på att de beslöt att de ville hämta tillbaka det.”

  

 

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026