Flera av höstens metoo-relaterade publiceringar i medier har granskats av Pressens opinionsnämnd (PON). I tio av publiceringarna har tidningarna brutit mot god publicistisk sed, rapporterar SVT.
PON:s uppdrag är att avgöra om någon enskild person kan tillfogas oförsvarlig publicitetsskada på grund av mediernas rapportering. Nämnden prövade sammanlagt elva publiceringar som blivit anmälda av fyra personer i efterdyningarna av metoo-rörelsen.
– Av de elva fall som jag rekommenderade fällning i så fälldes tio. Det tycker jag att man kan påstå som ett väldigt tydligt utfall från PON att det under hösten 2017 gjordes pressetiska övertramp av en rad tidningar, säger Ola Sigvardsson, allmänhetens pressombudsman (PO), till SVT.
Enligt honom borde medierna ha ”koncentrerat sig i sak än på person”. Man borde ha skrivit om det som lyftes fram av metoo-rörelsen i stället för att fokusera på enskilda personer. Dessa personer, menar han, blev utpekade för mycket allvarliga anklagelser på något som delvis hade svaga grunder.
Den tidning som har kritiserats hårdast och som får anmärkningar för att ha brutit mot god publicistisk sed är Arbetaren.
Expressen får fyra anmärkningar för att ha brutit mot god publicistisk sed i fyra olika publiceringar. Svenska Dagbladet fick två anmärkningar.
Dagens Nyheter hade brutit mot god publicistisk sed i en av två granskade artiklar. Hänt i Veckan fick en anmärkning. Aftonbladet fälls för en publicering.
Ola Sigvardsson skriver i DN Debatt att de fällda publiceringarna i sina fall inte har handlat om rapporteringen om metoo-rörelsen i sig. Det handlar i stället om hur själva rapporteringar har gått till.
”Det är inte att de rapporterat om #metoo-rörelsen. I fällningarna betonas att sexualbrott och sexuella trakasserier är ett allvarligt samhällsproblem. Det är således inte att, utan hur, tidningarna rapporterat som kritiseras”, skriver han.
Han menar att man ska göra ett medvetet övervägande när man väljer att göra namnpubliceringar. Dels bör man fråga sig om en person har en sådan roll i samhället att denne förtjänar att hängas ut i mediala sammanhang, dels bör man också titta på hur allvarliga påståendena är, säger han till SVT.
Sigvardsson menar att tidningarna borde ha koll på att se skillnad mellan någon som är ful i mun och med att ha begått en våldtäkt. Därför menar han att man inte ska ”stirra sig blind på ett namn eller en anklagelse utan att se hela mönstret”.
Pressens Opinionsnämnd klandrar Hänt i Veckan för att ha brutit mot god publicistisk sed när tidningen i november 2017 påstod att Martin Timells hustru skulle lämna honom. Detta har, enligt nämnden, förorsakat honom oförsvarlig publicitetsskada.
Även SvD fälls av PON för två artiklar om Martin Timell. Samma tidning klandras även för publiceringen av journalisten Fredrik Virtanen.
Expressen klandras också av Pressens Opinionsnämnd för att ha brutit mot god publicistisk sed när tidningen i höstas publicerade omfattande artiklar om Virtanen.
”Anonyma påståenden och uppgifter som saknade tillräckliga belägg har bidragit till att skada honom på ett oförsvarligt sätt”, fastslår nämnden på sin webbsida.
Pressens Opinionsnämnd är en beslutande instans som avgör, efter Pressombudsmannens utredning, om en tidning eller publikation har brutit mot de pressetiska reglerna eller inte.
”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges”, skriver nämnden på sin webbsida.
Pressombudsmannen (PO) eller Allmänhetens Pressombudsman hjälper personer som har anmält att de har namngivits och kränkts i en tidning. Efter att en utredning har skett kan PO lämna över ärendet till Pressens Opinionsnämnd som i sin tur kan besluta att officiellt klandra en publicering.
Fredrik Virtanen skriver i en skriftlig kommentar till TT att ”besluten var väntade men jag känner mig lättad över att PON så kraftfullt markerar mot mediernas haverier”.
”Tyvärr är det inte över med detta, nu väntas juridiska processer mot en rad medier och personer som deltog i drevet.”
