loadingJämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Fler ska få rätt till personlig assistans

TT

Regeringen föreslår i den kommande budgeten höjd sjuk- och aktivitetsersättning och utökad rätt till personlig assistans. Sammantaget kostar förslagen fullt utbyggda 5 miljarder kronor.

Redan tidigare har regeringen föreslagit sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Nu föreslås att garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs från och med den 1 januari 2022.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Ekonomiskt sårbara

– Det kommer innebära bättre ekonomi för 160 000 människor, en grupp som vi vet är ekonomiskt sårbar, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en presskonferens med jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialminister Lena Hallengren (S).

Förslaget fanns med i Vänsterpartiets krav på årets budget.

Regeringen föreslår också höjt bostadstillägg för den här gruppen. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende.

Med den förändringen blir nivån densamma som för pensionärer. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Fler barn

Regeringen föreslår också att rätten till assistans stärks. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av.

Kostnaderna beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

– Sammantaget leder de här förändringarna till att 2 000 personer, varav ungefär 800 barn får rätt till assistans. Det är en lättnad för många vuxna och barn som slipper gå runt med en klump i magen och fundera på hur assistansen ser ut framöver, säger socialminister Lena Hallengren.

Man vill även höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar med barn i åldrarna sju till tio år samt inrätta ett nationellt kunskapscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism.

 

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Förslagen

(TT)

Höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Höjt bostadstillägg för den personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Höjt underhållstöd för barn 7–10 år. Det högre beloppet kommer att betalas ut för första gången i juli och avser underhållsstöd för augusti månad. Höjningen beräknas kosta 35 miljoner kronor år 2022, därefter 70 miljoner kronor årligen.

Utökad rätt till assistans. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av.

Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

Källa: Regeringen.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingJämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes

Fler ska få rätt till personlig assistans

TT

Regeringen föreslår i den kommande budgeten höjd sjuk- och aktivitetsersättning och utökad rätt till personlig assistans. Sammantaget kostar förslagen fullt utbyggda 5 miljarder kronor.

Redan tidigare har regeringen föreslagit sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Nu föreslås att garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs från och med den 1 januari 2022.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Ekonomiskt sårbara

– Det kommer innebära bättre ekonomi för 160 000 människor, en grupp som vi vet är ekonomiskt sårbar, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en presskonferens med jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialminister Lena Hallengren (S).

Förslaget fanns med i Vänsterpartiets krav på årets budget.

Regeringen föreslår också höjt bostadstillägg för den här gruppen. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende.

Med den förändringen blir nivån densamma som för pensionärer. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Fler barn

Regeringen föreslår också att rätten till assistans stärks. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av.

Kostnaderna beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

– Sammantaget leder de här förändringarna till att 2 000 personer, varav ungefär 800 barn får rätt till assistans. Det är en lättnad för många vuxna och barn som slipper gå runt med en klump i magen och fundera på hur assistansen ser ut framöver, säger socialminister Lena Hallengren.

Man vill även höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar med barn i åldrarna sju till tio år samt inrätta ett nationellt kunskapscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism.

 

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Förslagen

(TT)

Höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Höjt bostadstillägg för den personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Höjt underhållstöd för barn 7–10 år. Det högre beloppet kommer att betalas ut för första gången i juli och avser underhållsstöd för augusti månad. Höjningen beräknas kosta 35 miljoner kronor år 2022, därefter 70 miljoner kronor årligen.

Utökad rätt till assistans. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av.

Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

Källa: Regeringen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024