Finska ministern: Estoniavraket ska undersökas
Finland utrikesminister Pekka Haavisto säger i en intervju med Hufvudstadsbladet att havsbottnen och Estonias vrak ska undersökas. Arkivbild. Foto: Olivier Hoslet


Regeringen vill ännu inte uttala sig om Estlands krav på en ny teknisk undersökning av M/S Estonia som sjönk för nästan 26 år sedan, men statsminister Stefan Löfven utesluter inte "vidare åtgärder". Finlands utrikesminister Pekka Haavisto uppger dock att vraket och havsbottnen vid platsen ska undersökas.

Estlands premiärminister Jüri Ratas ställde i estniska medier krav på att en ny teknisk undersökning av M/S Estonia ska genomföras efter att bilder på ett stort hål i fartygets skrov blivit offentliga i samband med dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt".

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, sade Ratas på måndagen enligt estniska ERR, som citerades av Aftonbladet.

Tidigare teorier om ett hål i skrovet har konsekvent tillbakavisats av myndigheterna, men efter de nya bilderna skrev Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar i ett gemensamt uttalande att de kommit överens om att uppgifterna ska verifieras. "Våra länder kommer att föra ett nära samarbete i frågan och arbetet ska ledas av flaggstaten Estland", hette det i uttalandet.

Samtidigt betonades att man litar på de slutsatser som presenterades i den internationella haverikommissionens slutrapport från 1997.

Exakt hur arbetet med verifiering av de nya uppgifterna ska ske är dock ännu inte närmare specificerat.

Nya bilder i den dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994. Foto: DPLAY/TT

Fakta och analys

Inrikesminister Mikael Damberg säger att regeringen först vill ta del av expertmyndigheternas bedömning av uppgifterna innan man uttalar sig om en eventuell ny utredning, och han understryker att ett sådant beslut ska baseras på fakta och analys.

– Sedan är det viktigt för oss att de tre länderna – Sverige, Finland, Estland – så långt det är möjligt agerar gemensamt enligt det avtal som vi har med varandra.

TT: Det är med andra ord för tidigt att säga något bestämt om en ny utredning?

– Ja, jag noterar i debatten att finns det ganska vildsinta spekulationer om än det ena, än det andra, och jag tycker inte att det gynnar exempelvis de anhöriga som nu tänker på vad som hände den här fruktansvärda dagen och på den katastrof det innebar i deras liv.

– Jag som politiker och företrädare för den svenska regeringen vill inte bidra till våldsamma spekulationer. Nu lyssnar vi först på myndigheterna och försöker agera enligt det avtal som finns mellan Sverige, Finland och Estland, säger Damberg.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att regeringen först vill ta del av expertmyndigheternas bedömning av de nya uppgifterna innan man uttalar sig om en eventuell ny utredning. Foto: Amir Nabizadeh/TT

Vraket ska undersökas

Den finländska utrikesministern Pekka Haavisto säger dock i en intervju med Hufvudstadsbladet att havsbottnen och vraket ska undersökas.

– Just nu handlar det om en kompletterande utredning på grund av den nya informationen. Det betyder inte att den gamla olycksutredningen inte är giltig, där finns mycket som är relevant, säger Haavisto.

Finland bistår med data från utredningen från 1997, men ännu har Estland inte begärt någon annan hjälp, uppger Haavisto.

– Nästa steg är en officiell utredning. Samtidigt är det nu viktigt att gravfriden respekteras och att det går lugnt till, det handlar om över 800 människors sista viloplats, säger han till tidningen.

Stefan Löfven säger i en skriftlig kommentar till TT att man tar de nya uppgifterna som framkommer i dokumentären på stort allvar: "Nu är det viktigt att våra expertmyndigheter så snabbt som möjligt kan göra en första bedömning av uppgifterna och det är för tidigt att utesluta vidare åtgärder".

(Marc Skogelin/TT)

(Erika Josefsson/TT)

Fakta

Estoniakatastrofen

(TT)

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallin kvällen före men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.