Färgstarkt Nationalmuseum i världsklass
Nationalmuseum i Stockholm redo för att öppna den 13 oktober. Över trehundra fönster har renoverats. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Fem års väntan är över. Den 13 oktober invigs nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm – ett helt annat museum och en långt häftigare upplevelse än det gamla. Originalbyggnaden från 1866 är återskapad men också djärvt moderniserad.

Färgerna är en del av revolutionen. Starkt orangeröda väggar framhäver samlarkabinettet från 1600-talet där måleri, möbler och konsthantverk, tack vare den nya klimatanläggningen, nu ryms sida vid sida.

– Vi ville hitta kontrastfärger som lyfter verken. Målet är också att det ska kännas modernt för oss i dag, hade vi bara rekonstruerat 1800-talsfärgerna hade det varit som ett 1800-talsmuseum, säger Helena Kåberg, intendent och ansvarig för den nya presentationen av Nationalmuseums samlingar.

1900-talets vita väggar reducerade mörka målningar till svarta hål. En klenod som Alexander Roslins "Damen med solfjädern" hänger numera i ett pastellgrönt 1700-talsrum, Rembrandts enorma "Batavernas trohetshed" visas tillsammans med hans lika dyrbara, en gång stulna lilla självporträtt, på blågrå väggar, resultatet av en nogsam procedur för att se vilken nyans som bäst framhäver det storartade 1600-talsmåleriet och det pampiga svarta skåpet från samma tid.

Den moderna färgsättningen är en del av revolutionen och vald av museets egna medarbetare och scenografer. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ultimata bakgrundsfärgen

Delar av rokokon visas mot gult. 1800-talets svulstiga fajansvaser mot lila. Det franska 1870-talsmåleriet, Renoir, Degas och Manet, förstärks av en intensiv grönblå nyans som scenograferna till slut, och med övertygande bevisning, fick godkänd av Statens Fastighetsverk som den ultimata bakgrundfärgen.

De publika ytorna har ökat med en tredjedel. Kontor, verkstäder och förvaring har flyttats ut från museet och besökarkapaciteten är nu fördubblad.

I trapphallen hänger Louis Jean Desprez enorma målning föreställande Gustav III på julmässa i Vatikanen, liksom 1800-talskakelugnen i en annan sal bara två av de ytterligare 3 500 verk och föremål ur samlingarna som museet nu kan visa.

Den ornamenterade trapphallen har fått behålla den ursprungliga färgsättningen från 1800-talet. Entréns stora fönster är numera fria. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Återskapad arkitektur

En bärande idé bakom renoveringen för drygt 1,2 miljarder kronor har varit att så långt det är möjligt frilägga och återskapa det museum som tysken Friedrich August Stüler en gång ritade och som till skillnad från hans Neues museum i Berlin aldrig skadats av något krig, däremot förvanskats med vita utställningsväggar, övermålade takkupoler och inte minst alla överbyggda fönster.

– Det här handlar ju om att göra huset rättvisa. Det här är den bäst bevarade museibyggnaden av sitt slag i världen, säger Helena Kåberg.

Fönstren är öppna igen, liksom de takfönster på översta våningen som förr täcktes med svarta sopsäckar. I nya Nationalmuseum flödar dagsljuset tack vare modern glasteknik, och genom fönstren syns kända stockholmsbyggnader och träd som suggestiva siluetter. I det lilla kabinettet med ikoner förstärks den österländska stämningen av kottkupolen på Lydmars hotell.

Det som för fem år sedan var betonggjuten hörsal respektive hermetiskt tillsluten restaurang är nu två återskapade och luftiga ljusgårdar med nygjorda stjärntak. Den ena en skulpturgård med trivsamma sitthörnor och ljuddämpande väggar.

Den stora ljusgården i museets mitt är återskapad med ett nygjort tak som harmonierar med byggnaden från 1866. För fem år sedan var den en fönsterlös restaurang. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vattnet glittrar

Den helt nya och påkostade restaurangen har utsikt. Även de stora fönstren i entréhallen är numera öppna och befriade från tidigare utställningsvepor.

– Nu ser man hur vattnet glittrar, säger Helena Kåberg nöjt när hon går nerför trappan.

Den som tidigare lojt passerat Carl Larssons många muralmålningar gör det inte längre, och kanske tar man sig också en funderare över de stora "änglagloriorna", hypermodern takarmatur vald av arkitektkontoren Wingårdhs och Wikerstål.

(Erika Josefsson/TT)