Riksrevisionen utkom nyligen med en granskning av Riksbankens tillgångsköp och fann att centralbanken hade underskattat riskerna och att dess tillgångsköp kommer att leda till mycket stora förluster för det svenska folket. Det handlar om några av effekterna av vad den tidigare riksbankschefen beskrivit som ”ett samhällsexperiment vi aldrig gjort tidigare”. 

Riksrevisionen använde sig av en strikt ekonomisk ansats, men det finns flera linser genom vilka sådana experiment kan utvärderas – exempelvis etik. Exempelvis innehåller Nürnbergkonventionen principer som ska följas vid experiment som involverar människor. Även om konventionen primärt tillämpas inom medicinsk etik, kan man överväga om den inte också kan tillämpas inom nationalekonomi. För vad är egentligen ett samhälle om inte en gemenskap av människor? Vi använder därför konventionen för att granska Riksbankens penningpolitik.

Enligt konventionens första punkt är individens informerade samtycke absolut nödvändigt när det gäller experiment som involverar människor. Individen ska ”ha rätten att använda sig av sitt fria val utan några som helst påtryckningar”. Svenska medborgare har inte något fritt val och kan inte undslippa Riksbankens experiment med räntor (eller med kronan). Vi kan därför underkänna Riksbanken för bristande etik på denna punkt.