loadingMånga äldre känner sig osäkra och hindrade av den moderna teknik de träffar på vid till exempel kontakter med sjukvård och myndigheter.Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen
Många äldre känner sig osäkra och hindrade av den moderna teknik de träffar på vid till exempel kontakter med sjukvård och myndigheter.Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen
Livsstil

Digitaliseringen skapar problem för äldre

Lotta Svedin

Den snabba tekniska utvecklingen som sker på alla områden i samhället försvårar tillvaron för många äldre. Digitaliseringen och kravet att ha och kunna hantera ett bank-id för att utföra enkla saker i den tidigare välkända omvärlden gör livet komplicerat. Och det är skillnad på Sverige och Grekland, visar en ny avhandling.

Sofia Alexopoulou, forskare i statskunskap vid Örebro universitet har skrivit en avhandling där hon jämför äldres digitala situation i Sverige och Grekland.

Avhandlingen visar att äldre svenskar som inte har kunskap om digital teknik är mer exkluderade än äldre som bor i Grekland. Det beror på att det mesta som man behöver göra i det svenska samhället kräver digitala verktyg.

Sofia Alexopoulou menar att det digitala utanförskapet som äldre riskerar att hamna i är ett välfärdsproblem som samhället behöver ta tag i.

– Vi lever i en tid där digitaliseringen påverkar allt större del av våra liv. Äldres välfärd är kopplad till deras möjligheter att utöva sitt medborgarskap utan begränsningar. Därför behöver det uppmärksammas av politiker och andra beslutsfattare, säger Sofia Alexopoulou i ett pressmeddelande.

I dag är många äldre både i Grekland och Sverige hänvisade till sin familj för att göra saker som de tidigare enkelt kunde klara själva.

– I Sverige är bank-id ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett bank-id är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor, säger Sofia Alexopoulou.

Även i Sverige, som har en stark välfärdsmodell där kommunen har huvudansvar för äldreomsorgen, är det ändå oftast familjemedlemmar som hjälper äldre med den digitala tekniken.

Men till skillnad från äldre i Grekland är äldre i Sverige mer tveksamma till att be familjen om hjälp. De vill klara sig själva och inte vara till besvär.

– Äldre i Sverige är väldigt självständiga och stolta medan äldre i Grekland upplever att de när som helst kan vända sig till sina barn och barnbarn och be om hjälp.

För att äldre ska bli mer digitalt aktiva föreslår Sofia Alexopoulou att man i Sverige skulle kunna erbjuda ett litet bidrag till barn och barnbarn för att lära de äldre. I Grekland skulle kommunerna kunna erbjuda gratis it-lektioner för äldre.

Sofia Alexopoulou betonar dock att relationen till digital teknik skiljer sig väldigt mycket bland äldre. Det finns till exempel allt från så kallade silversurfare och atleter till teknofober och icke-användare.

Användningen och acceptansen av digital teknik bland äldre ökar också hela tiden, men det finns ändå alltid en digital klyfta eftersom utvecklingen av den digitala tekniken går väldigt snabbt.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMånga äldre känner sig osäkra och hindrade av den moderna teknik de träffar på vid till exempel kontakter med sjukvård och myndigheter.Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen
Många äldre känner sig osäkra och hindrade av den moderna teknik de träffar på vid till exempel kontakter med sjukvård och myndigheter.Foto: Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen
Livsstil

Digitaliseringen skapar problem för äldre

Lotta Svedin

Den snabba tekniska utvecklingen som sker på alla områden i samhället försvårar tillvaron för många äldre. Digitaliseringen och kravet att ha och kunna hantera ett bank-id för att utföra enkla saker i den tidigare välkända omvärlden gör livet komplicerat. Och det är skillnad på Sverige och Grekland, visar en ny avhandling.

Sofia Alexopoulou, forskare i statskunskap vid Örebro universitet har skrivit en avhandling där hon jämför äldres digitala situation i Sverige och Grekland.

Avhandlingen visar att äldre svenskar som inte har kunskap om digital teknik är mer exkluderade än äldre som bor i Grekland. Det beror på att det mesta som man behöver göra i det svenska samhället kräver digitala verktyg.

Sofia Alexopoulou menar att det digitala utanförskapet som äldre riskerar att hamna i är ett välfärdsproblem som samhället behöver ta tag i.

– Vi lever i en tid där digitaliseringen påverkar allt större del av våra liv. Äldres välfärd är kopplad till deras möjligheter att utöva sitt medborgarskap utan begränsningar. Därför behöver det uppmärksammas av politiker och andra beslutsfattare, säger Sofia Alexopoulou i ett pressmeddelande.

I dag är många äldre både i Grekland och Sverige hänvisade till sin familj för att göra saker som de tidigare enkelt kunde klara själva.

– I Sverige är bank-id ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett bank-id är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor, säger Sofia Alexopoulou.

Även i Sverige, som har en stark välfärdsmodell där kommunen har huvudansvar för äldreomsorgen, är det ändå oftast familjemedlemmar som hjälper äldre med den digitala tekniken.

Men till skillnad från äldre i Grekland är äldre i Sverige mer tveksamma till att be familjen om hjälp. De vill klara sig själva och inte vara till besvär.

– Äldre i Sverige är väldigt självständiga och stolta medan äldre i Grekland upplever att de när som helst kan vända sig till sina barn och barnbarn och be om hjälp.

För att äldre ska bli mer digitalt aktiva föreslår Sofia Alexopoulou att man i Sverige skulle kunna erbjuda ett litet bidrag till barn och barnbarn för att lära de äldre. I Grekland skulle kommunerna kunna erbjuda gratis it-lektioner för äldre.

Sofia Alexopoulou betonar dock att relationen till digital teknik skiljer sig väldigt mycket bland äldre. Det finns till exempel allt från så kallade silversurfare och atleter till teknofober och icke-användare.

Användningen och acceptansen av digital teknik bland äldre ökar också hela tiden, men det finns ändå alltid en digital klyfta eftersom utvecklingen av den digitala tekniken går väldigt snabbt.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024