Statsministern kom nyligen att kritiseras för okunnighet efter uttalandet om att VPK stått upp för demokratin. Men är det verkligen okunnighet det handlar om i detta fall?
Uttalandet i DN den 30 mars löd ”Jag har aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin”. Detta kritiserades till den grad att Löfven till slut fick ta avstånd från formuleringen.
De flesta inser nog att Vänsterpartiet kommunisterna inte arbetade för det som vi idag kallar representativ demokrati. Att kalla sig själva kommunister, hylla Stalin och ha Sovjetunionen som modell för samhällsutvecklingen framstår enligt den rådande definitionen av ordet inte särskilt demokratiskt.
Sannolikt finns flera rådande uppfattningar om vad begreppet demokrati innebär.
Hur kan man blanda ihop stalinistisk sovjetkommunism med demokrati, det vill säga folkstyre? Sannolikt finns flera rådande uppfattningar om vad begreppet demokrati innebär. Socialister och kommunister anser att produktionsmedlen bör ägas och kontrolleras kollektivt. När ekonomin kontrolleras av ett enväldigt socialistiskt parti, anser man att rättvisa har uppnåtts då arbetarklassen, kollektivet, eller folket, återtagit makten.
Förväxling av begrepp
Kan då detta misstas för folkstyre? Det är sannolikt då kommunism enligt deras egna idéer innebär att folket styr samhället. Nu vet vi förstås av historien att detta i praktiken inte är sant. Ett enväldigt parti utan opposition och någon att stå till svars inför tenderar att leda till folkmord snarare än folkstyre.
Att det idag råder vitt skilda uppfattningar av grundläggande politiska begrepp, är en anmärkningsvärd sak i sig. Finns det flera av dessa begrepp i det politiska samtalet?
Ordet jämlikhet till exempel kan uppfattas som att varje människa föds med grundläggande rättigheter och dessa rättigheter bör appliceras lika för alla. Det finns dock även de som anser att jämlikhet innebär att statsmakten bör givas makt att omfördela resurser så att alla människor får samma utfall snarare än samma rättigheter. Två till synes skilda uppfattningar av samma begrepp.
Det är således inte helt klart vad det idag innebär att ett parti står upp för demokratin. Från ett visst perspektiv är det faktiskt korrekt att hävda att VPK stod upp för den form av folkstyre VPK hade som preferens, det vill säga kommunism. Frågan är snarare varför Löfven lyckades göra denna sammanblandning av begreppen?
Om nu till och med statsministern förvirras av dessa politiska begrepp kan vi konstatera att betydelsen stundtals är oroväckande trubbig och ospecifik. Men inte nog med det så tycks det som innebörden kan variera med tiden.
Förändras över tid
Är till exempel Centerpartiet och Liberalerna borgerliga partier? Januariöverenskommelsen har mer eller mindre besvarat den frågan. Frågan är dock när man i praktiken slutade representera ett borgerligt styre framför ett socialistiskt, och om detta kommunicerades till väljarna på förhand?
Är Sverigedemokraterna ett borgerligt och konservativt högerparti? Synen på hur partiet anser att samhällets institutioner bör användas för att uppnå sociala förändringar gör att SD många gånger befinner sig närmre S än ett borgerligt parti.
Representerar de liberala partierna frihetliga liberala värden som problematiserar medlemskap i ett allt mer federalt EU? Omfördelning av 150 miljarder av skattebetalarnas pengar utomlands? Problematiseras vaccintvång och vaccinpass?
Vi finner att många gånger representeras något helt annat än vad som utlovas med begrepp som liberalt, borgerligt och konservativt. Mångfalden i svensk politik tycks många gånger endast finnas på ytan i form av partisymboler.
Passas in i ett befintligt system
Problemet är delvis att det är folkopinionen som i första hand måste passas in i ett givet system av partisymboler och politiska begrepp. Inte tvärtom att det i första hand är partierna och det politiska samtalet som anpassar sig för att representera folkopinionen.
Detta har lett till en situation där de som idag sägs representera extremhögern skulle befinna sig till vänster på skalan bara för några tiotal år sedan. Detta under en tid som den faktiska opinionen stadigt gått åt höger.
Situationen är att likna med Platons grotta. Vår uppfattning av det politiska landskapet och synen på samhällets utveckling tolkas genom partisymboler och politiska begrepp som liberalism, jämlikhet och demokrati. Dessa symboler och begrepp är dock flyktiga och endast skuggor av den faktiska bakomliggande innebörden.
Finns grundläggande och tidlösa värden utanför den partipolitiska grottan? Existerar fenomen som individuell frihet och suveränitet, rättvisa och mänsklig moral fristående från partipolitiken? Om detta är vad vi söker att representera i vår demokrati bör vi nog hjälpa statsministern på traven genom att vi själva kliver ur grottan och prioriterar vårt eget handlande framför det politiska skuggskådespelet.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
