loadingElbilar på laddning. Omställningen från fossila bränslen till elektricitet gynnar det kinesiska jätteprojektet BRI. Foto: Eva Sagerfors
Elbilar på laddning. Omställningen från fossila bränslen till elektricitet gynnar det kinesiska jätteprojektet BRI. Foto: Eva Sagerfors
Utrikes

Den gröna omställningen guldgruva för Nya sidenvägen

Daniel Y. Teng

Den globala utvecklingen mot en nollvision har visat sig vara en välsignelse för Kinas infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative, (BRI). Det är ett globalt investerings- och utlåningsprogram för stora projekt runt om i världen.

Under de senaste åren har BRI, som även kallas för Nya sidenvägen, varit föremål för en intensiv granskning, särskilt vad gäller utlåningspraxis från aktörer med koppling till Peking och utvecklingsländer.

En ny rapport från Griffith Asia Institute och Fudan University visar att kinesiska företag (statsägda och privata) investerade 50 miljarder dollar i BRI förra året. Det är en ökning med 80 procent jämfört med året innan.

Nya Sidenvägen

Nya sidenvägen, på kinesiska Yi dai Yi lu, ”Ett bälte, en väg”, på engelska Belt and Road Initiative (BRI).

Med ”bälte” avses Kinas plan på att bygga omfattande handelsvägar över hela Eurasien i form av höghastighetståg och motorvägar.

Med ”väg” avses planer för nya sjövägar över Norra ishavet och Indiska oceanen med infrastruktursatsningar och varv i länder som Myanmar, Sri Lanka och Pakistan.

BRI är ett gigantiskt kinesiskt infrastrukturprojekt med syfte att förbättra kommunikationerna mellan Kina, Europa och Afrika.

Anklagelser har dock riktats mot Kina om att detta är ett svepskäl för säkerhetspolitiska syften. Genom att locka utvecklingsländer till ohållbara lån kan Kinesiska kommunistpartiet skapa ett radband av satellitstater.

BRI består i huvudsak av statliga kinesiska företag och har involverat ett flertal medlemsländer i riskabla låneavtal. Detta skapar en beroendesituation som används för att förstärka kinesisk utrikespolitik vid sidan om demokratiska kanaler.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingElbilar på laddning. Omställningen från fossila bränslen till elektricitet gynnar det kinesiska jätteprojektet BRI. Foto: Eva Sagerfors
Elbilar på laddning. Omställningen från fossila bränslen till elektricitet gynnar det kinesiska jätteprojektet BRI. Foto: Eva Sagerfors
Utrikes

Den gröna omställningen guldgruva för Nya sidenvägen

Daniel Y. Teng

Den globala utvecklingen mot en nollvision har visat sig vara en välsignelse för Kinas infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative, (BRI). Det är ett globalt investerings- och utlåningsprogram för stora projekt runt om i världen.

Under de senaste åren har BRI, som även kallas för Nya sidenvägen, varit föremål för en intensiv granskning, särskilt vad gäller utlåningspraxis från aktörer med koppling till Peking och utvecklingsländer.

En ny rapport från Griffith Asia Institute och Fudan University visar att kinesiska företag (statsägda och privata) investerade 50 miljarder dollar i BRI förra året. Det är en ökning med 80 procent jämfört med året innan.

Nya Sidenvägen

Nya sidenvägen, på kinesiska Yi dai Yi lu, ”Ett bälte, en väg”, på engelska Belt and Road Initiative (BRI).

Med ”bälte” avses Kinas plan på att bygga omfattande handelsvägar över hela Eurasien i form av höghastighetståg och motorvägar.

Med ”väg” avses planer för nya sjövägar över Norra ishavet och Indiska oceanen med infrastruktursatsningar och varv i länder som Myanmar, Sri Lanka och Pakistan.

BRI är ett gigantiskt kinesiskt infrastrukturprojekt med syfte att förbättra kommunikationerna mellan Kina, Europa och Afrika.

Anklagelser har dock riktats mot Kina om att detta är ett svepskäl för säkerhetspolitiska syften. Genom att locka utvecklingsländer till ohållbara lån kan Kinesiska kommunistpartiet skapa ett radband av satellitstater.

BRI består i huvudsak av statliga kinesiska företag och har involverat ett flertal medlemsländer i riskabla låneavtal. Detta skapar en beroendesituation som används för att förstärka kinesisk utrikespolitik vid sidan om demokratiska kanaler.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024