loadingNathalie Nordquist är premiärdansare vid Kungliga Operan. Foto: Sofia Drevemo
Nathalie Nordquist är premiärdansare vid Kungliga Operan. Foto: Sofia Drevemo
Kultur

Dansösen Nathalie Nordquist: Balett ger näring åt själen

Kristina I. Kleinert

Vi får följa med premiärdansösen Nathalie Nordquist bakom kulisserna och ta del av en värld som trollbinder och fascinerar. Som publik kan vi njuta av fantastiska balettföreställningar, men hur når dansarna dit och varför är balett så viktigt?

Jag möter premiärdansösen Nathalie Nordquist vid Kungliga Operans sceningång. Med ett stort leende hälsar hon välkommen till huset som varit hennes artistiska hem sedan barnsben. Vi rör oss genom Operans korridorer och försöker hitta en plats i den överdådigt vackra guldfoajén. För dagen är den upptagen av en pianist som arbetar med inspelning av musik till en kommande balett. Stora foajén med statyer och röd matta skapar inramning för fotograferingen, innan vi hittar en sammetssoffa att slå oss ner i.

Nathalie växte upp med musik, teater och dans, och visste tidigt i livet att det var balett hon ville syssla med. Hon dansade barnbalett och studerade vid en förberedande danslinje innan hon kom in vid Kungliga Svenska Balettskolan som tioåring. Det var träning varje kväll efter skolan och en stor satsning både för henne själv och familjen.

– Det var där som drömmen började. Jag fick tidigt uppleva magin med levande föreställningar och fylldes av den här fantasivärlden. Min mamma tog med mig på Operan för att se baletter som La Fille Mal Gardée och Svansjön. Jag tror vi gick och såg La Fille Mal Gardée sju gånger. Det närde min dröm om att vilja bli ballerina.

Nathalie skrattar åt de glada barndomsminnena och minns hur hon tidigt bestämde sig för att arbeta fokuserat för att bli dansös. Den tio år långa utbildningen med daglig träning är med dagens mått mätt ovanlig. De unga aspiranterna börjar ofta med barndans i 4–5 års ålder för att några år senare fortsätta med en seriös utbildning. Kärleken till dansen är en förutsättning som antingen finns från början eller växer fram med tiden.

– Det är många år som du nöter och tränar balett för att kunna bli professionell, därför är det viktigt att du känner glädje och tycker att det är roligt. Det var en väldigt bra skolgång. Vi hade föreställningar vid vår vackra Riddarfjärdsteater där jag fick uppleva hur det var att dansa på scen. Naturligtvis fanns det konkurrens, som det alltid finns vid den här typen av utbildningar, men det sporrade mig till att bli ännu bättre. Att se någon som lärt sig nya steg gav mig inspiration att utveckla min förmåga att dansa.

Att utbilda sig till klassisk dansare innebär att man i unga år formas och lär sig förhålla sig till disciplin, hårt arbete och konkurrens. Nathalie menar att det blir som en livets skola, där man möter och går igenom med- och motgångar. Föräldrarnas stöd och kärlek är en stor hjälp för att klara utmaningarna, och gör det möjligt att mogna och växa som individ.

Efter gymnasiet fick Nathalie anställning vid Kungliga Baletten och har under åren dansat i alla de stora helaftonsbaletterna. Sedan 2005 är hon premiärdansare, och kan ses i titel- och huvudroller. Trots hennes framgång på scen krävs det att hon inför vissa roller behöver dansa upp inför koreografer. Gallring och utvärdering ingår ständigt i arbetet.

– Jag måste konstant bevisa min kapacitet och kan inte slappna av. Det positiva med det är att jag hela tiden arbetar för att vara i bästa form. Att bibehålla min standard och vara tillräckligt bra är mitt ansvar, och att ha något att sträva efter och förbättra och utveckla hjälper mig genom svackorna i yrket. Jag känner att jag aldrig blir klar och att jag alltid kan lära mig något nytt. Därför är det så roligt att arbeta med olika koreografer och repetitörer, och få nya intryck och utmaningar.

Vilken roll har den klassiska baletten och kulturen i det samtida samhället?

– Balett, liksom andra konstarter, ger näring åt själen. Den utmanar dina tankar, och man får ofta en upplevelse som inte är av denna värld. Kultur är utbildning för det inre och av största vikt för individens välmående. Den energi som dans och musik tillsammans ger publiken är läkande och upplyftande. Jag minns själv fantastiska föreställningar som jag sett och som gjort att jag känt mig levande inombords.

Nathalie berättar att allt arbete med dansteknik och konstnärligt uttryck är för att kunna ge en oförglömlig upplevelse till publiken. Hon menar att det är inspirerande att se balettdansare göra virtuosa framträdanden som omöjligen kan genomföras av en oskolad.

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett. 1773 framfördes den första föreställningen och samma år grundades Kungliga Baletten av Gustav III. Balettkompaniet är ett av världens äldsta och är idag Sveriges största danskompani med 68 heltidsanställda dansare.

– Det är mycket historia i balett och vissa tycker att det är som ett museum. Men är det inte fantastiskt att kunna se levande verk som skapades för hundra år sedan, men är uppdaterade med dagens artister? På samma scen kan du sedan göra en resa i tiden fram till dagens nyskapade verk.

– Som scenkonstnär har jag alltid känt ett väldigt ansvar att vårda det konstnärliga uttryck jag befinner mig i och lyfta fram det på scen. Danstekniken får aldrig ta över, för det kan lätt gå ut över närvaron på scenen. Min önskan är att förmedla så mycket som möjligt av mig själv på ett ärligt sätt och förhoppningsvis kunna beröra publiken.

Operahuset innehåller också balettsalar där dansarna har morgonträning och repetitioner. Balettdansare är kända för att arbeta hårt och ha oregelbundna arbetstider som påverkar livet utanför. Det är en livsstil som kräver en helhjärtad satsning. Under nedstängningen på grund av covid-19 arbetar dansarna vidare, och Operan bjuder på scenframträdanden via den digitala kanalen Operan Play.

– Vid en viss tidpunkt kände jag att karriären blev så egoistisk. Det var bara jag, mina drömmar och min spegelbild. Jag frågade mig vad meningen var med att stå i en danssal hela dagarna. Men en kväll satt jag i publiken för ovanlighetens skull och såg mina kollegor uppträda i en balettföreställning.

– Jag upplevde hur underbart det var, för det handlade inte bara om artisterna på scenen och i orkesterdiket, utan alla bakom. Det handlar om ett helt operahus av anställda som tillsammans lyfter föreställningen. Jag fick på nytt insikten om att jag som balettdansare kan skänka glädje och en stund av andrum till människor i publiken.

Nathalies barndomsdröm har blivit verklighet, och hon uttrycker en stor tacksamhet och glädje över sitt yrke och sin arbetsplats vid Operan. Hon lyfter fram att det är väldigt fint att få vara en del av huset och historien.

– Känner du till din historia kan du lära dig av den, för att därigenom veta vad nuet och framtiden kan ge, och för att kunna göra framtiden ännu bättre.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNathalie Nordquist är premiärdansare vid Kungliga Operan. Foto: Sofia Drevemo
Nathalie Nordquist är premiärdansare vid Kungliga Operan. Foto: Sofia Drevemo
Kultur

Dansösen Nathalie Nordquist: Balett ger näring åt själen

Kristina I. Kleinert

Vi får följa med premiärdansösen Nathalie Nordquist bakom kulisserna och ta del av en värld som trollbinder och fascinerar. Som publik kan vi njuta av fantastiska balettföreställningar, men hur når dansarna dit och varför är balett så viktigt?

Jag möter premiärdansösen Nathalie Nordquist vid Kungliga Operans sceningång. Med ett stort leende hälsar hon välkommen till huset som varit hennes artistiska hem sedan barnsben. Vi rör oss genom Operans korridorer och försöker hitta en plats i den överdådigt vackra guldfoajén. För dagen är den upptagen av en pianist som arbetar med inspelning av musik till en kommande balett. Stora foajén med statyer och röd matta skapar inramning för fotograferingen, innan vi hittar en sammetssoffa att slå oss ner i.

Nathalie växte upp med musik, teater och dans, och visste tidigt i livet att det var balett hon ville syssla med. Hon dansade barnbalett och studerade vid en förberedande danslinje innan hon kom in vid Kungliga Svenska Balettskolan som tioåring. Det var träning varje kväll efter skolan och en stor satsning både för henne själv och familjen.

– Det var där som drömmen började. Jag fick tidigt uppleva magin med levande föreställningar och fylldes av den här fantasivärlden. Min mamma tog med mig på Operan för att se baletter som La Fille Mal Gardée och Svansjön. Jag tror vi gick och såg La Fille Mal Gardée sju gånger. Det närde min dröm om att vilja bli ballerina.

Nathalie skrattar åt de glada barndomsminnena och minns hur hon tidigt bestämde sig för att arbeta fokuserat för att bli dansös. Den tio år långa utbildningen med daglig träning är med dagens mått mätt ovanlig. De unga aspiranterna börjar ofta med barndans i 4–5 års ålder för att några år senare fortsätta med en seriös utbildning. Kärleken till dansen är en förutsättning som antingen finns från början eller växer fram med tiden.

– Det är många år som du nöter och tränar balett för att kunna bli professionell, därför är det viktigt att du känner glädje och tycker att det är roligt. Det var en väldigt bra skolgång. Vi hade föreställningar vid vår vackra Riddarfjärdsteater där jag fick uppleva hur det var att dansa på scen. Naturligtvis fanns det konkurrens, som det alltid finns vid den här typen av utbildningar, men det sporrade mig till att bli ännu bättre. Att se någon som lärt sig nya steg gav mig inspiration att utveckla min förmåga att dansa.

Att utbilda sig till klassisk dansare innebär att man i unga år formas och lär sig förhålla sig till disciplin, hårt arbete och konkurrens. Nathalie menar att det blir som en livets skola, där man möter och går igenom med- och motgångar. Föräldrarnas stöd och kärlek är en stor hjälp för att klara utmaningarna, och gör det möjligt att mogna och växa som individ.

Efter gymnasiet fick Nathalie anställning vid Kungliga Baletten och har under åren dansat i alla de stora helaftonsbaletterna. Sedan 2005 är hon premiärdansare, och kan ses i titel- och huvudroller. Trots hennes framgång på scen krävs det att hon inför vissa roller behöver dansa upp inför koreografer. Gallring och utvärdering ingår ständigt i arbetet.

– Jag måste konstant bevisa min kapacitet och kan inte slappna av. Det positiva med det är att jag hela tiden arbetar för att vara i bästa form. Att bibehålla min standard och vara tillräckligt bra är mitt ansvar, och att ha något att sträva efter och förbättra och utveckla hjälper mig genom svackorna i yrket. Jag känner att jag aldrig blir klar och att jag alltid kan lära mig något nytt. Därför är det så roligt att arbeta med olika koreografer och repetitörer, och få nya intryck och utmaningar.

Vilken roll har den klassiska baletten och kulturen i det samtida samhället?

– Balett, liksom andra konstarter, ger näring åt själen. Den utmanar dina tankar, och man får ofta en upplevelse som inte är av denna värld. Kultur är utbildning för det inre och av största vikt för individens välmående. Den energi som dans och musik tillsammans ger publiken är läkande och upplyftande. Jag minns själv fantastiska föreställningar som jag sett och som gjort att jag känt mig levande inombords.

Nathalie berättar att allt arbete med dansteknik och konstnärligt uttryck är för att kunna ge en oförglömlig upplevelse till publiken. Hon menar att det är inspirerande att se balettdansare göra virtuosa framträdanden som omöjligen kan genomföras av en oskolad.

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett. 1773 framfördes den första föreställningen och samma år grundades Kungliga Baletten av Gustav III. Balettkompaniet är ett av världens äldsta och är idag Sveriges största danskompani med 68 heltidsanställda dansare.

– Det är mycket historia i balett och vissa tycker att det är som ett museum. Men är det inte fantastiskt att kunna se levande verk som skapades för hundra år sedan, men är uppdaterade med dagens artister? På samma scen kan du sedan göra en resa i tiden fram till dagens nyskapade verk.

– Som scenkonstnär har jag alltid känt ett väldigt ansvar att vårda det konstnärliga uttryck jag befinner mig i och lyfta fram det på scen. Danstekniken får aldrig ta över, för det kan lätt gå ut över närvaron på scenen. Min önskan är att förmedla så mycket som möjligt av mig själv på ett ärligt sätt och förhoppningsvis kunna beröra publiken.

Operahuset innehåller också balettsalar där dansarna har morgonträning och repetitioner. Balettdansare är kända för att arbeta hårt och ha oregelbundna arbetstider som påverkar livet utanför. Det är en livsstil som kräver en helhjärtad satsning. Under nedstängningen på grund av covid-19 arbetar dansarna vidare, och Operan bjuder på scenframträdanden via den digitala kanalen Operan Play.

– Vid en viss tidpunkt kände jag att karriären blev så egoistisk. Det var bara jag, mina drömmar och min spegelbild. Jag frågade mig vad meningen var med att stå i en danssal hela dagarna. Men en kväll satt jag i publiken för ovanlighetens skull och såg mina kollegor uppträda i en balettföreställning.

– Jag upplevde hur underbart det var, för det handlade inte bara om artisterna på scenen och i orkesterdiket, utan alla bakom. Det handlar om ett helt operahus av anställda som tillsammans lyfter föreställningen. Jag fick på nytt insikten om att jag som balettdansare kan skänka glädje och en stund av andrum till människor i publiken.

Nathalies barndomsdröm har blivit verklighet, och hon uttrycker en stor tacksamhet och glädje över sitt yrke och sin arbetsplats vid Operan. Hon lyfter fram att det är väldigt fint att få vara en del av huset och historien.

– Känner du till din historia kan du lära dig av den, för att därigenom veta vad nuet och framtiden kan ge, och för att kunna göra framtiden ännu bättre.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024