(TT)

1975 inledde Danmark ett systematiskt samverkansarbete mellan polis, skola och socialtjänst (SSP-samarbetet), för att förbättra insatserna riktade mot utsatta unga i landets kommuner. Samtidigt infördes en ny lag som gjorde det möjligt för polis, skola och socialtjänst att dela tidigare sekretessbelagd information med varandra.

2007 trädde en kommun- och polisreform i kraft, som innebar att samtliga kommuner inrättade ett lokalt råd med representanter från kommun, skola och socialtjänst i syfte att samordna insatser mot kriminalitet.

Den första ”bandepakken” i Danmark infördes 2009 och innehöll en rad straffskärpningar för gängkriminalitet, men också satsningar på förebyggande insatser i kommunerna.

Den andra och tredje ”bandepakken” infördes 2013 respektive 2017 och hade bland annat fokus på att bryta nyrekryteringen genom landets nationella exit-program. 2017 infördes ”ungdomskriminalitetsnämnden”, som tar upp fall där unga (10-17 år) misstänks för brott.

Enligt danska justitiedepartementet har nämnden haft en positiv brottsförebyggande effekt, men bland andra Rädda Barnen har riktat kritik mot vad man menar är en rättegångsliknande process där barn saknar de rättigheter som brottsanklagade vanligtvis har.

Källa: Danmarks brottsförebyggande råd, danska justitiedepartementet, Danmarks domstolar, danska Rädda Barnen