Regeringen och de borgerliga är överens om att kampen mot terrorism måste skärpas.
Under samtalen i veckan väntas bred enighet om bland annat bättre samarbeten mellan myndigheter och kriminalisering av samröre med terrororganisationer.
Regeringen och företrädare för de borgerliga partierna träffas nu för att diskutera terrorismbekämpningen efter terrorattacken i Stockholm.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) ska lägga fram förslag på minst tre nya åtgärder, som sett dagens ljus under de senaste veckorna.
Först och främst ska en utredning tillsättas om hur samröre med terrororganisationer ska kriminaliseras. Det kan innebära att fler typer av stöd till sådana organisationer kan straffas. Det är ett förslag som samtliga borgerliga partier står bakom.
Lätta på sekretess
Ett annat förslag är att lätta på sekretessen mellan myndigheter som Polisen, Säpo och Migrationsverket så att de kan utbyta information snabbare. Även här finns det stöd från de borgerliga.
– Det finns en massa ställen där det skulle kunna ha en rejält skyddshöjande effekt, till exempel när det kommer en person som varit på terrorkrigsresa så borde socialtjänsten kunna få veta det, säger Centerns rättspolitiske talesperson Johan Hedin.
Polisen och Migrationsverket har också pekat på problem med dubbla identiteter, där en person kan dömas för brott i ett namn och söka asyl i ett annat.
Det tredje förslaget är att använda elektronisk fotboja på personer som bedöms vara ett säkerhetshot, men som inte kan utvisas på grund av att de till exempel riskerar dödstraff eller tortyr i sitt hemland. Det finns stort majoritetsstöd för förslaget, eftersom M och KD är positiva. C och L är dock skeptiska.
"Stoppar ej terrorist"
– Det stoppar inte en terrorist som vill begå terroristbrott eller köra en lastbil utmed Drottninggatan eller skjuta någon utanför en restaurang. Utgör man en säkerhetsrisk ska man sitta i förvar, säger Liberalernas rättspolitiske talesperson Roger Haddad.
Inrikesminister Anders Ygeman påpekar att det även måste bli straffbart att förstöra den elektroniska fotbojan och att den även kan kombineras med plikt för personen att regelbundet anmäla sig hos en myndighet.
Andra förslag kan det bli svårare att komma överens om. M och KD vill att Säpo ska kunna få ta del av information från signalspaning även under pågående förundersökning. I dag stoppas den informationen när en förundersökning om brott inleds. Orsaken är främst att informationen inte kan användas som bevis i en rättegång, eftersom känsliga signalspaningsmetoder då kan avslöjas.
Ygeman tycker att det kan vara läge att avvakta effekterna av de senaste ändringarna i signalspaningslagen innan nya görs.
Inga budgetförhandlingar
Flera av de borgerliga partierna kräver också mer pengar till polisen, Säpo och underrättelsetjänsten, men inrikesministern ser inte framför sig budgetförhandlingar med oppositionen. Ygeman tror ändå på goda möjligheter för en ny bred överenskommelse om kampen mot terrorism, likt den från 2015. Det kan dock behövas fler möten.
Moderaternas rättspolitiske talesperson Beatrice Ask tycker att regeringen drar benen efter sig i flera av de frågor man enades om 2015. Till exempel när det gäller att utöka kameraövervakning på offentliga platser, att stoppa statliga bidrag till dem som sprider våldsbejakande och antidemokratiska budskap och att stärka polisens insatsstyrka så att den kan sättas in på två platser samtidigt.
Ask vill också att regeringen gör en ordentlig uppföljning av händelseförlopp och insatser i samband med terrordådet på Drottninggatan, inklusive medias rapportering till allmänheten under de kritiska timmarna.
(TT)
