loading
















Björn Eriksson är talesperson för Kontantupproret, med stöd av bland andra Hela Sverige Ska Leva, PRO, Sveriges Hembygdsförbund och Småföretagarnas riksförbund. Foto: Sofia Drevemo
Björn Eriksson är talesperson för Kontantupproret, med stöd av bland andra Hela Sverige Ska Leva, PRO, Sveriges Hembygdsförbund och Småföretagarnas riksförbund. Foto: Sofia Drevemo
Inrikes

Björn Eriksson: Bankerna tjänar på kort – inte kontanter

Eva Sagerfors

En ny utredning ser nu över möjligheten för Sverige att bli världens första kontantlösa land. Samtidigt ser en växande folkrörelse risker vid samhällskriser, för integriteten och marginalisering av en miljon svenskar.

Enligt Riksbankens senaste undersökning av våra betalningsvanor använder vi elektroniska betalmedel som bankkort och swish i allt större utsträckning. Samtidigt minskar kontantanvändningen.

Anna Kinberg Batra, Moderaternas förra partiledare, leder sedan december 2020 en statlig utredning som kartlägger betalningsmarknadens utveckling.

– Vi kan bli världens första kontantlösa samhälle, om vi vill, säger hon på en presskonferens på regeringens webbsida.

I utredningen ingår även att se över statens och näringslivets roll på betalningsmarknaden och att analysera behovet av en digital e-krona, utgiven av Riksbanken. Den omfattar också frågor om nationell säkerhet och personlig integritet.

Kinberg Batra säger att det digitala systemet vanligen fungerar effektivt, men att det även behöver fungera i kristider.

– Sverige kan utsättas för hot, attacker och till och med krigstillstånd. Då måste betalningsväsendet fungera även om det är digitalt.

Den digitala vardagen är idag beroende av fungerande mobilnät och elförsörjning. När det inte gör det ser vi hur sårbart samhället är.

– Säkerhet och trygghet för den enskilde medborgaren är en statlig kärnuppgift. Det är sådant som bara staten kan göra och som staten måste lova att försöka göra, och då för alla.

Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2022.

Skapade monopol

Björn Eriksson, före detta rikspolischef, startade initiativet Kontantupproret 2015. De vill behålla kontanterna vid sidan av andra betalsätt. Enligt Anna Kinberg Batra ska utredningen försöka hitta en lösning på riskerna med ett kontantfritt samhälle. Eriksson vill att man tänker på de som vill fortsätta använda kontanter.

– Frågan är om lösningen är kontanternas utrotande, säger han till Epoch Times.

– Det som oroar mig är att man lägger det längst ner i högen och försöker få det att gå två år till så att den här gruppen marginaliseras ännu mer. Utredningen innebär både möjligheter och hot, det beror på hur det läggs upp.

Han säger att en miljon svenskar har svårt att betala digitalt av olika skäl. Många äldre klarar inte av mobilt bank-id eller att minnas en kod. Det kan vara svårt för funktionshindrade och det finns de som inte har bankkonton. Eriksson säger att det även kan bli problem för turister. 

Upprinnelsen till Kontantupproret var att Eriksson upptäckte att det plötsligt var svårt att använda kontanter och man uppmanades att inte gå till banken.

Så de som sköter kontanthanteringen är de största fienderna till kontanter. 

Björn Eriksson, talesman Kontantupproret

Samtidigt som det är praktiskt att använda kort menar han att det har blivit krångligare att använda kontanter. Han förklarar att bankerna inte tjänar på kontanter, men däremot på kort.

– Vill man bli monopolist, då gäller det att skapa ett monopol.

Eriksson berättar att bankerna därför bildade ett monopolbolag, bankomaterna.

– Så de som sköter kontanthanteringen är de största fienderna till kontanter.

Man började ta ut avgifter, som sedan kan höjas. Han säger att man även såg till att det inte fanns för många automater.

Tre grupper

Frågan har fått stor uppmärksamhet utomlands och Eriksson har gett 60-70 intervjuer för bland andra CNN och BBC.

– De har nästan alltid ett tema: ”die dumme Schweden”, och så ber de mig förklara varför svenskarna är så korkade att vi som enda land i världen håller på med någonting som ingen annan gör.

Han säger att det är en säkerhetsfråga. Vad gör vi när något slår ut systemen, till exempel en kris eller organiserad brottslighet? Det reagerade medierna på och så kom talesättet ”die dumme Schweden”.

Stödet för Kontantupproret har växt med åren. Björn Eriksson säger att förutom de som har svårt att betala digitalt har det tillkommit politiker som arbetar med beredskapsfrågor och en grupp som är oroliga över integriteten vid den digitala hanteringen. Eftersom alla uppgifter registreras i databaser kan man se vad du gör. Han säger att det kan låta ofarligt. 

– Tittar vi på andra länder, och vi är inte där än, men i ett land som Kina kan man använda det här och ansiktsidentifiering för att betygsätta sina invånare.

Eriksson säger att om man inte följer regimens linje så kan det till exempel leda till att barnen inte får läsa på universitetet eller att man inte får en lägenhet.

– Många människor började tycka att det var obehagligt att den här kartläggningen pågick.

Politiken har inflytande

Han pekar på en ny förordning om betaltjänster (2010:1008) som ställer krav på kreditinstitut att se till att det finns kontanttjänster inom rimligt avstånd. Det har fått Bankomat att besluta att sätta upp nya kontantautomater på 22 orter.

Jag tror att när det kommer tillräckligt kraftiga störningar kommer det att bli lite av en folklig reaktion. 

Björn Eriksson

Björn Eriksson säger att man även behöver lösa problemet med att en del affärsrörelser har slutat ta emot kontanter. En lösning kan vara att man som i andra länder får en straffavgift.

– Politiken har ett avgörande inflytande. Om de inte gör någonting kommer man att pressa ut den här marginaliserade gruppen och sedan vänta tills det blir tillräckligt många datahaverier eller cyberattacker som gör det uppenbart att det här inte var särskilt lysande.

– Jag tror att när det kommer tillräckligt kraftiga störningar kommer det att bli lite av en folklig reaktion. Det här är ju drivet av att man medvetet försämrar ett alternativ och sedan understöder det andra.

Samtidigt säger han att staten själv bidrar. Till exempel får man inte betala rut-eller rotavdrag med kontanter, eftersom man inte kan spåra vart pengarna går.

Eriksson säger att det bankerna gör inte är olagligt. Däremot tycker han att Sverige borde sätta gränser och inte tillåta monopol.

Han kritiserar även argument för digital betalning, som ofta visar sig vara falska. Ett är minskad brottsrisk.

– Den brottslighet som stiger snabbast i Europa och Sverige är identitetsstölder och den typen av bedrägerier. Det är enklare och har lägre straffvärde än att slå ner folk och stjäla deras plånböcker.

Ett annat är att kontanthantering kan ge smitta, men enligt Folkhälsomyndigheten finns inga uppgifter om att personer har smittats via sedlar eller mynt.

Eriksson betonar att Kontantupproret inte är emot kort.

– Vi säger bara att de som vill använda kontanter ska få göra det. Det är ett ganska modest önskemål.

En Sifo-undersökning beställd av Bankomat i maj 2020 visar att 75 procent av de tillfrågade vill ha kvar kontanter som betalningsmedel. Andelen som vill ha kvar kontanterna har ökat två år i rad. I en undersökning i november-december 2020 svarade hälften att de tycker att det är dåligt att allt fler butiker blir kontantfria. 46 procent tycker att det är bra.

Växande missnöje

Entreprenören Anders Sydborg tröttnade på att se hur fler butiker och restauranger blev kontantfria och hur kontantanvändningen minskade. I höstas startade han och sambon en Facebook-grupp. Den har växt till nära 150 000 medlemmar och har en miljon inlägg, kommentarer och reaktioner per månad.

Över 200 affärsrörelser tar emot kontanter igen

De informerar medborgare och företagare och säljer även produkter med texten ”Cash is king” för att få ut budskapet.

Anders Sydborg har tagit fram produkter som t-shirts, mössor, kaffemuggar och plånböcker med texten "Cash is king", för att sprida budskapet. Foto: Privat

Enligt lag får man inte neka betalning med sedlar och mynt utgivna av Riksbanken. Affärsrörelser som valt att vara kontantlösa hänvisar dock till en ny avtalsrätt, men Sydborg säger att den inte har prövats rättsligt.

– Man bara hänvisar för att komma undan, säger han till Epoch Times.

Han säger att bankerna driver på för att få bort kontanterna. Bankerna gör det dyrt för affärerna att hantera kontanter. Blanda annat tar de höga avgifter för att leverera växel. Samtidigt gör de det bekvämt att betala digitalt.

– Folk i det här landet är väldigt lata och bekväma. Det är ett stort problem.

Han berättar att Sverige är det mest kontantlösa landet i världen, bara 6-10 procent betalar kontant. I Grekland och Spanien betalar 88-90 procent kontant.

Digitaliseringens baksida

Bankerna måste följa lagen om åtgärder mot penningtvätt (2017:630). Sydborg tycker dock att de går på för hårt, då en del behöver kunna redovisa ”varenda swish man gjort de sista åren”. Han menar att det inte är lätt att komma ihåg vem man swishade ett par hundralappar till för två år sedan.

– Kan du inte redovisa det här så stängs kontot av.

Han berättar att man nu går ut med tuffare regler på Bank-Id och swish. Det innebär att många har blivit avstängda. De han har pratat med förstår inte varför.

– Man går på alla rakt av. Jag tycker personligen inte det här är okej någonstans.

När allt görs genom mobilen så skapar det ett beroende som är värre än de värsta droger. 

Anders Sydborg, entreprenör

Han är inte emot digitala betalningsmedel men ser risker med en ökad digitalisering.

– När allt görs genom mobilen så skapar det ett beroende som är värre än de värsta droger.

Han säger att en person tar i sin mobil över 200 gånger per dag.

– Man måste även se digitaliseringens baksida. Det borde ingå i den nya utredningen, beroendet att hela tiden vara uppkopplad.

Enligt Anders Sydborg är missnöjet stort. Han uppskattar att det finns en miljon människor som är redo att gå ut och demonstrera bara restriktionerna släpps.

Lekia i Umeå tar emot kontanter. Foto: Eva Sagerfors

Viktigt för barnen

I Lekias butik i Umeå har man satt upp en skylt ”Vi tar kontanter!” Eva Hansson, en av delägarna, säger att det var många som frågade så de bestämde sig för att ha en skylt. Men det gick inte att hitta en färdig, så de fick göra en själva. De tycker att det är viktigt att kunna fortsätta att ta emot kontanter, av flera skäl.

– Många barn och äldre handlar här. Barn lär sig också pengars värde genom att använda dem.

Hon berättar att när barn har kontanter så överväger de om de ska köpa något eller inte, och de märker också när plånboken blir tunn. Har man allt på ett kort, ser man inte pengarna på samma sätt, menar Eva Hansson.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Kontantanvändning i Sverige

Användningen av kontanter har minskat i Sverige, enligt Riksbankens årliga undersökningar.

Deltagarna tillfrågades vilka betalningsmedel de hade använt den senaste månaden. 2012 hade 93 procent använt kontanter, 2014 sjönk det till 87 procent. 2018 låg siffran på 61 procent, samtidigt som swishanvändningen hade blivit vanligare; 62 procent svarade att de betalat med swish någon gång den senaste månaden. 2020 var siffrorna 50 respektive 75 procent.

Bankkort har varit det betalningsmedel som flest använt under dessa år. De som uppgav att de använt bankkort var 94 procent 2012 och 92 procent 2020.

Äldre är mest negativt inställda till att kontantanvändningen minskar. Bland personer 65-84 år var 54 procent negativa till minskningen, medan 19 procent av de tillfrågade i åldrarna 18-24 var negativa.

Undersökningen gjordes senast i mars 2020.

Källa: Riksbanken

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
















Björn Eriksson är talesperson för Kontantupproret, med stöd av bland andra Hela Sverige Ska Leva, PRO, Sveriges Hembygdsförbund och Småföretagarnas riksförbund. Foto: Sofia Drevemo
Björn Eriksson är talesperson för Kontantupproret, med stöd av bland andra Hela Sverige Ska Leva, PRO, Sveriges Hembygdsförbund och Småföretagarnas riksförbund. Foto: Sofia Drevemo
Inrikes

Björn Eriksson: Bankerna tjänar på kort – inte kontanter

Eva Sagerfors

En ny utredning ser nu över möjligheten för Sverige att bli världens första kontantlösa land. Samtidigt ser en växande folkrörelse risker vid samhällskriser, för integriteten och marginalisering av en miljon svenskar.

Enligt Riksbankens senaste undersökning av våra betalningsvanor använder vi elektroniska betalmedel som bankkort och swish i allt större utsträckning. Samtidigt minskar kontantanvändningen.

Anna Kinberg Batra, Moderaternas förra partiledare, leder sedan december 2020 en statlig utredning som kartlägger betalningsmarknadens utveckling.

– Vi kan bli världens första kontantlösa samhälle, om vi vill, säger hon på en presskonferens på regeringens webbsida.

I utredningen ingår även att se över statens och näringslivets roll på betalningsmarknaden och att analysera behovet av en digital e-krona, utgiven av Riksbanken. Den omfattar också frågor om nationell säkerhet och personlig integritet.

Kinberg Batra säger att det digitala systemet vanligen fungerar effektivt, men att det även behöver fungera i kristider.

– Sverige kan utsättas för hot, attacker och till och med krigstillstånd. Då måste betalningsväsendet fungera även om det är digitalt.

Den digitala vardagen är idag beroende av fungerande mobilnät och elförsörjning. När det inte gör det ser vi hur sårbart samhället är.

– Säkerhet och trygghet för den enskilde medborgaren är en statlig kärnuppgift. Det är sådant som bara staten kan göra och som staten måste lova att försöka göra, och då för alla.

Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2022.

Skapade monopol

Björn Eriksson, före detta rikspolischef, startade initiativet Kontantupproret 2015. De vill behålla kontanterna vid sidan av andra betalsätt. Enligt Anna Kinberg Batra ska utredningen försöka hitta en lösning på riskerna med ett kontantfritt samhälle. Eriksson vill att man tänker på de som vill fortsätta använda kontanter.

– Frågan är om lösningen är kontanternas utrotande, säger han till Epoch Times.

– Det som oroar mig är att man lägger det längst ner i högen och försöker få det att gå två år till så att den här gruppen marginaliseras ännu mer. Utredningen innebär både möjligheter och hot, det beror på hur det läggs upp.

Han säger att en miljon svenskar har svårt att betala digitalt av olika skäl. Många äldre klarar inte av mobilt bank-id eller att minnas en kod. Det kan vara svårt för funktionshindrade och det finns de som inte har bankkonton. Eriksson säger att det även kan bli problem för turister. 

Upprinnelsen till Kontantupproret var att Eriksson upptäckte att det plötsligt var svårt att använda kontanter och man uppmanades att inte gå till banken.

Så de som sköter kontanthanteringen är de största fienderna till kontanter. 

Björn Eriksson, talesman Kontantupproret

Samtidigt som det är praktiskt att använda kort menar han att det har blivit krångligare att använda kontanter. Han förklarar att bankerna inte tjänar på kontanter, men däremot på kort.

– Vill man bli monopolist, då gäller det att skapa ett monopol.

Eriksson berättar att bankerna därför bildade ett monopolbolag, bankomaterna.

– Så de som sköter kontanthanteringen är de största fienderna till kontanter.

Man började ta ut avgifter, som sedan kan höjas. Han säger att man även såg till att det inte fanns för många automater.

Tre grupper

Frågan har fått stor uppmärksamhet utomlands och Eriksson har gett 60-70 intervjuer för bland andra CNN och BBC.

– De har nästan alltid ett tema: ”die dumme Schweden”, och så ber de mig förklara varför svenskarna är så korkade att vi som enda land i världen håller på med någonting som ingen annan gör.

Han säger att det är en säkerhetsfråga. Vad gör vi när något slår ut systemen, till exempel en kris eller organiserad brottslighet? Det reagerade medierna på och så kom talesättet ”die dumme Schweden”.

Stödet för Kontantupproret har växt med åren. Björn Eriksson säger att förutom de som har svårt att betala digitalt har det tillkommit politiker som arbetar med beredskapsfrågor och en grupp som är oroliga över integriteten vid den digitala hanteringen. Eftersom alla uppgifter registreras i databaser kan man se vad du gör. Han säger att det kan låta ofarligt. 

– Tittar vi på andra länder, och vi är inte där än, men i ett land som Kina kan man använda det här och ansiktsidentifiering för att betygsätta sina invånare.

Eriksson säger att om man inte följer regimens linje så kan det till exempel leda till att barnen inte får läsa på universitetet eller att man inte får en lägenhet.

– Många människor började tycka att det var obehagligt att den här kartläggningen pågick.

Politiken har inflytande

Han pekar på en ny förordning om betaltjänster (2010:1008) som ställer krav på kreditinstitut att se till att det finns kontanttjänster inom rimligt avstånd. Det har fått Bankomat att besluta att sätta upp nya kontantautomater på 22 orter.

Jag tror att när det kommer tillräckligt kraftiga störningar kommer det att bli lite av en folklig reaktion. 

Björn Eriksson

Björn Eriksson säger att man även behöver lösa problemet med att en del affärsrörelser har slutat ta emot kontanter. En lösning kan vara att man som i andra länder får en straffavgift.

– Politiken har ett avgörande inflytande. Om de inte gör någonting kommer man att pressa ut den här marginaliserade gruppen och sedan vänta tills det blir tillräckligt många datahaverier eller cyberattacker som gör det uppenbart att det här inte var särskilt lysande.

– Jag tror att när det kommer tillräckligt kraftiga störningar kommer det att bli lite av en folklig reaktion. Det här är ju drivet av att man medvetet försämrar ett alternativ och sedan understöder det andra.

Samtidigt säger han att staten själv bidrar. Till exempel får man inte betala rut-eller rotavdrag med kontanter, eftersom man inte kan spåra vart pengarna går.

Eriksson säger att det bankerna gör inte är olagligt. Däremot tycker han att Sverige borde sätta gränser och inte tillåta monopol.

Han kritiserar även argument för digital betalning, som ofta visar sig vara falska. Ett är minskad brottsrisk.

– Den brottslighet som stiger snabbast i Europa och Sverige är identitetsstölder och den typen av bedrägerier. Det är enklare och har lägre straffvärde än att slå ner folk och stjäla deras plånböcker.

Ett annat är att kontanthantering kan ge smitta, men enligt Folkhälsomyndigheten finns inga uppgifter om att personer har smittats via sedlar eller mynt.

Eriksson betonar att Kontantupproret inte är emot kort.

– Vi säger bara att de som vill använda kontanter ska få göra det. Det är ett ganska modest önskemål.

En Sifo-undersökning beställd av Bankomat i maj 2020 visar att 75 procent av de tillfrågade vill ha kvar kontanter som betalningsmedel. Andelen som vill ha kvar kontanterna har ökat två år i rad. I en undersökning i november-december 2020 svarade hälften att de tycker att det är dåligt att allt fler butiker blir kontantfria. 46 procent tycker att det är bra.

Växande missnöje

Entreprenören Anders Sydborg tröttnade på att se hur fler butiker och restauranger blev kontantfria och hur kontantanvändningen minskade. I höstas startade han och sambon en Facebook-grupp. Den har växt till nära 150 000 medlemmar och har en miljon inlägg, kommentarer och reaktioner per månad.

Över 200 affärsrörelser tar emot kontanter igen

De informerar medborgare och företagare och säljer även produkter med texten ”Cash is king” för att få ut budskapet.

Anders Sydborg har tagit fram produkter som t-shirts, mössor, kaffemuggar och plånböcker med texten "Cash is king", för att sprida budskapet. Foto: Privat

Enligt lag får man inte neka betalning med sedlar och mynt utgivna av Riksbanken. Affärsrörelser som valt att vara kontantlösa hänvisar dock till en ny avtalsrätt, men Sydborg säger att den inte har prövats rättsligt.

– Man bara hänvisar för att komma undan, säger han till Epoch Times.

Han säger att bankerna driver på för att få bort kontanterna. Bankerna gör det dyrt för affärerna att hantera kontanter. Blanda annat tar de höga avgifter för att leverera växel. Samtidigt gör de det bekvämt att betala digitalt.

– Folk i det här landet är väldigt lata och bekväma. Det är ett stort problem.

Han berättar att Sverige är det mest kontantlösa landet i världen, bara 6-10 procent betalar kontant. I Grekland och Spanien betalar 88-90 procent kontant.

Digitaliseringens baksida

Bankerna måste följa lagen om åtgärder mot penningtvätt (2017:630). Sydborg tycker dock att de går på för hårt, då en del behöver kunna redovisa ”varenda swish man gjort de sista åren”. Han menar att det inte är lätt att komma ihåg vem man swishade ett par hundralappar till för två år sedan.

– Kan du inte redovisa det här så stängs kontot av.

Han berättar att man nu går ut med tuffare regler på Bank-Id och swish. Det innebär att många har blivit avstängda. De han har pratat med förstår inte varför.

– Man går på alla rakt av. Jag tycker personligen inte det här är okej någonstans.

När allt görs genom mobilen så skapar det ett beroende som är värre än de värsta droger. 

Anders Sydborg, entreprenör

Han är inte emot digitala betalningsmedel men ser risker med en ökad digitalisering.

– När allt görs genom mobilen så skapar det ett beroende som är värre än de värsta droger.

Han säger att en person tar i sin mobil över 200 gånger per dag.

– Man måste även se digitaliseringens baksida. Det borde ingå i den nya utredningen, beroendet att hela tiden vara uppkopplad.

Enligt Anders Sydborg är missnöjet stort. Han uppskattar att det finns en miljon människor som är redo att gå ut och demonstrera bara restriktionerna släpps.

Lekia i Umeå tar emot kontanter. Foto: Eva Sagerfors

Viktigt för barnen

I Lekias butik i Umeå har man satt upp en skylt ”Vi tar kontanter!” Eva Hansson, en av delägarna, säger att det var många som frågade så de bestämde sig för att ha en skylt. Men det gick inte att hitta en färdig, så de fick göra en själva. De tycker att det är viktigt att kunna fortsätta att ta emot kontanter, av flera skäl.

– Många barn och äldre handlar här. Barn lär sig också pengars värde genom att använda dem.

Hon berättar att när barn har kontanter så överväger de om de ska köpa något eller inte, och de märker också när plånboken blir tunn. Har man allt på ett kort, ser man inte pengarna på samma sätt, menar Eva Hansson.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Kontantanvändning i Sverige

Användningen av kontanter har minskat i Sverige, enligt Riksbankens årliga undersökningar.

Deltagarna tillfrågades vilka betalningsmedel de hade använt den senaste månaden. 2012 hade 93 procent använt kontanter, 2014 sjönk det till 87 procent. 2018 låg siffran på 61 procent, samtidigt som swishanvändningen hade blivit vanligare; 62 procent svarade att de betalat med swish någon gång den senaste månaden. 2020 var siffrorna 50 respektive 75 procent.

Bankkort har varit det betalningsmedel som flest använt under dessa år. De som uppgav att de använt bankkort var 94 procent 2012 och 92 procent 2020.

Äldre är mest negativt inställda till att kontantanvändningen minskar. Bland personer 65-84 år var 54 procent negativa till minskningen, medan 19 procent av de tillfrågade i åldrarna 18-24 var negativa.

Undersökningen gjordes senast i mars 2020.

Källa: Riksbanken

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024