loadingAfghanistans president Ashraf Ghani. Arkivbild. Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT
Afghanistans president Ashraf Ghani. Arkivbild. Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT
Utrikes

Biden lovar fortsatt samarbete i Afghanistan

TT/Mattias Mächs

USA:s president Joe Biden och hans afghanske kollega Ashraf Ghani har avslutat sitt möte i Vita huset. Biden utlovar fortsatt stöd till den afghanska ledningen, trots amerikanskt tillbakadragande av trupper.

Mötet mellan de två på fredagen genomfördes samtidigt som läget i Afghanistan ser ut att förvärras. Talibanerna har inlett en offensiv och verkar hoppas på få framgång när den amerikanska militära närvaron avslutas.

Från Washington DC kom besked från president Biden om att samarbetet "inte avslutas, det kommer att bibehållas".

– Afghanerna måste bestämma själva om sin framtid, sade Biden efter mötet med Ghani och hans tidigare politiske rival Abdullah Abdullah.

– Vi är fast beslutna om att nå enighet, och sammanhållning, sade Ashraf Ghani i sin tur efter mötet enligt AFP.

Tidigare USA-stöd

Men läget i Afghanistan är förändrat när USA:s militär lämnar landet.

När talibanerna tidigare försökt sig på större offensiver i Afghanistan har amerikanska flygbombningar och snabba förstärkningar från Kabul bromsat deras framfart.

När regeringsstyrkorna i allt högre grad strider ensamma mot upprorsrörelsen har deras sårbarheter blottats med smärtsam tydlighet.

Sedan den 1 maj, då det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan officiellt inleddes, har talibanerna tagit kontroll över mer än 50 distrikt runt om i landet, enligt The New York Times sammanställning.

Och de har inte alltid behövt använda rent våld – i vissa fall, i mer avlägsna distrikt, har regeringssoldater som insett sitt underläge gått med på att kapitulera mot fri lejd från området.

"Siktar på maktövertagande"

Hundratals regeringssoldater rapporteras antingen ha kapitulerat eller tagits till fånga de senaste veckorna, samtidigt som talibanerna kommit över ny militär utrustning.

– Det är otvetydigt så att talibanerna sakta rör sig framåt och tar kontroll över mer och mer territorium, säger den mångårige Afghanistankännaren Anders Fänge till TT.

– De tycks sikta på ett militärt maktövertagande.

Ett tydligt tecken på talibanernas växande självförtroende är att de även inlett offensiver mot provinshuvudstäder. De senaste veckorna har strider rasat i utkanterna av den strategiskt viktiga staden Kunduz i norra Afghanistan, nära gränsen till Tadzjikistan. Samtidigt har talibanerna varit nära att gå in i Maimana, provinshuvudstad i Faryab en bit västerut.

Regeringsstyrkorna chockades då islamiströrelsen häromveckan dödade över 20 elitsoldater i ett bakhåll i samma provins.

Metodisk strategi

Talibanerna finns nu nästan varje provins. En del bedömare tycker sig se en upprepning av den militära strategi som rörelsen använde sig av på 1990-talet, då man till slut tog makten genom att metodiskt äta sig in på territorium runt de större städerna.

– Man kan på goda grunder anta att den nuvarande strategin går ut på att sakta öka pressen, att man förlitar sig på att moralen och effektiviteten är så låg inom armén att det här långsamma gnagandet till slut kan leda till en plötslig kollaps, säger Anders Fänge.

Regeringssidan inser uppenbarligen att ett strategiskt skifte krävs för att stoppa talibanernas framfart. I lördags utsåg president Ashraf Ghani både en ny tillförordnad försvarsminister, inrikesminister och arméchef.

Men de stora problemen syns inte på ritborden i Kabul.

Omfattande korruption innebär att stora delar av de resurser som avsätts till de pressade regeringssoldaterna hamnar i fel fickor, vilket innebär undermåliga löner, mat och brist på utrustning. Situationen har inte förbättrats av vittnesmål om förband som tvingats överge sina posteringar efter att upprepade gånger förgäves ha begärt förstärkningar eller flygleveranser av ammunition från Kabul.

– Stridsmoralen är generellt sett låg bland regeringssoldaterna, konstaterar Anders Fänge.

Med stor sannolikhet kommer Ghani dock framöver få klara sig utan något betydande amerikanskt militärt stöd. Inget av Afghanistans grannländer tycks gå med på att hysa några amerikanska militärbaser varifrån vissa fortsatta flygangrepp skulle kunna utgå.

– Då återstår att ha hangarfartyg ute i Indiska oceanen. Men därifrån blir det väldigt svårt att ha något effektivt stöd till den afghanska armén, säger Anders Fänge.

(Mattias Mächs/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Afghanistan

(TT)

Afghanistan uppskattas ha 38 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Krig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att sedan dess bygga upp landet har kantats av våldsdåd och bakslag.

Efter sitt tillträde som USA:s president i januari lovade Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan före den 11 september 2021, 20-årsdagen av terrordåden.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAfghanistans president Ashraf Ghani. Arkivbild. Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT
Afghanistans president Ashraf Ghani. Arkivbild. Foto: Mariam Zuhaib/AP/TT
Utrikes

Biden lovar fortsatt samarbete i Afghanistan

TT/Mattias Mächs

USA:s president Joe Biden och hans afghanske kollega Ashraf Ghani har avslutat sitt möte i Vita huset. Biden utlovar fortsatt stöd till den afghanska ledningen, trots amerikanskt tillbakadragande av trupper.

Mötet mellan de två på fredagen genomfördes samtidigt som läget i Afghanistan ser ut att förvärras. Talibanerna har inlett en offensiv och verkar hoppas på få framgång när den amerikanska militära närvaron avslutas.

Från Washington DC kom besked från president Biden om att samarbetet "inte avslutas, det kommer att bibehållas".

– Afghanerna måste bestämma själva om sin framtid, sade Biden efter mötet med Ghani och hans tidigare politiske rival Abdullah Abdullah.

– Vi är fast beslutna om att nå enighet, och sammanhållning, sade Ashraf Ghani i sin tur efter mötet enligt AFP.

Tidigare USA-stöd

Men läget i Afghanistan är förändrat när USA:s militär lämnar landet.

När talibanerna tidigare försökt sig på större offensiver i Afghanistan har amerikanska flygbombningar och snabba förstärkningar från Kabul bromsat deras framfart.

När regeringsstyrkorna i allt högre grad strider ensamma mot upprorsrörelsen har deras sårbarheter blottats med smärtsam tydlighet.

Sedan den 1 maj, då det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan officiellt inleddes, har talibanerna tagit kontroll över mer än 50 distrikt runt om i landet, enligt The New York Times sammanställning.

Och de har inte alltid behövt använda rent våld – i vissa fall, i mer avlägsna distrikt, har regeringssoldater som insett sitt underläge gått med på att kapitulera mot fri lejd från området.

"Siktar på maktövertagande"

Hundratals regeringssoldater rapporteras antingen ha kapitulerat eller tagits till fånga de senaste veckorna, samtidigt som talibanerna kommit över ny militär utrustning.

– Det är otvetydigt så att talibanerna sakta rör sig framåt och tar kontroll över mer och mer territorium, säger den mångårige Afghanistankännaren Anders Fänge till TT.

– De tycks sikta på ett militärt maktövertagande.

Ett tydligt tecken på talibanernas växande självförtroende är att de även inlett offensiver mot provinshuvudstäder. De senaste veckorna har strider rasat i utkanterna av den strategiskt viktiga staden Kunduz i norra Afghanistan, nära gränsen till Tadzjikistan. Samtidigt har talibanerna varit nära att gå in i Maimana, provinshuvudstad i Faryab en bit västerut.

Regeringsstyrkorna chockades då islamiströrelsen häromveckan dödade över 20 elitsoldater i ett bakhåll i samma provins.

Metodisk strategi

Talibanerna finns nu nästan varje provins. En del bedömare tycker sig se en upprepning av den militära strategi som rörelsen använde sig av på 1990-talet, då man till slut tog makten genom att metodiskt äta sig in på territorium runt de större städerna.

– Man kan på goda grunder anta att den nuvarande strategin går ut på att sakta öka pressen, att man förlitar sig på att moralen och effektiviteten är så låg inom armén att det här långsamma gnagandet till slut kan leda till en plötslig kollaps, säger Anders Fänge.

Regeringssidan inser uppenbarligen att ett strategiskt skifte krävs för att stoppa talibanernas framfart. I lördags utsåg president Ashraf Ghani både en ny tillförordnad försvarsminister, inrikesminister och arméchef.

Men de stora problemen syns inte på ritborden i Kabul.

Omfattande korruption innebär att stora delar av de resurser som avsätts till de pressade regeringssoldaterna hamnar i fel fickor, vilket innebär undermåliga löner, mat och brist på utrustning. Situationen har inte förbättrats av vittnesmål om förband som tvingats överge sina posteringar efter att upprepade gånger förgäves ha begärt förstärkningar eller flygleveranser av ammunition från Kabul.

– Stridsmoralen är generellt sett låg bland regeringssoldaterna, konstaterar Anders Fänge.

Med stor sannolikhet kommer Ghani dock framöver få klara sig utan något betydande amerikanskt militärt stöd. Inget av Afghanistans grannländer tycks gå med på att hysa några amerikanska militärbaser varifrån vissa fortsatta flygangrepp skulle kunna utgå.

– Då återstår att ha hangarfartyg ute i Indiska oceanen. Men därifrån blir det väldigt svårt att ha något effektivt stöd till den afghanska armén, säger Anders Fänge.

(Mattias Mächs/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Afghanistan

(TT)

Afghanistan uppskattas ha 38 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Krig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att sedan dess bygga upp landet har kantats av våldsdåd och bakslag.

Efter sitt tillträde som USA:s president i januari lovade Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan före den 11 september 2021, 20-årsdagen av terrordåden.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024