Dagsaktuella regelverk hotar internetjättar med enorma böter om de misslyckas med sin censur. Men med så många censorer, är våra samhällen fortfarande genuint liberala?
Från och med den 25 augusti i år kräver EU i en ny reglering (Digital Services Act) att mycket stora onlineplattformar omedelbart måste eliminera olagligt innehåll, formuleringar som kan anses vara skadliga, desinformation, misinformation, med mera. Med mycket stora plattformar avses de som når fler än 45 miljoner månatliga aktiva användare. Desinformation syftar på avsiktlig spridning av felaktig information medan misinformation syftar på osann information som sprids utan ond avsikt. Och med tanke på den omfattande föroreningen som fortgår i dagens informationslandskap är det begripligt att man från olika håll önskar återställa det till något mer orört. Denna aspekt har berörts vecka 29: Opinionen uppstår inte ur ett vakuum. Om dessa krav ej infrias riskerar alltså internetjättar som Facebook, Instagram och X (tidigare Twitter) att ställas inför sanktioner på upp till sex procent av deras årliga globala intäkter, eller till och med att bli bannlysta från EU. Hela 19 företag omfattas.
Censorernas hantering av vår information riskerar att förutsätta objektivitet som de varken äger eller ens kan inneha i många frågor, ett ämne som berördes vecka 25: Vad händer när censorerna har fel? Filosofen John Stuart Mill, som lade grundbultarna till liberalismen, påtalade redan år 1869 att allt undertryckande av diskussion innebär ett antagande om ofelbarhet, något som det även ofta varnas för i religiösa skrifter: ”Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd”, som det står i Nya testamentet (Jakobs brev 4:6).
