Snusandet ökar lavinartat bland unga i Sverige. Tobaksindustrin beskriver det som en framgångssaga i kampen mot rökning – ett påstående som motsägs av forskning på området. Nu är frågan om regeringen går vidare med förslaget att förbjuda snusning i skolan. Enligt Folkhälsomyndigheten vore det bra om även lärare omfattas av ett sådant förbud.

– Hur vuxna beter sig spelar roll för hur barn och unga upplever riskerna med en produkt, säger utredare Grethe Fochsen.

Förslaget möts av skepsis bland unga snusare.

– Tänk att du är tonåring, du är sur, du har hormoner och sedan så kommer någon och säger att du inte får snusa. Jag skulle bli skitsur, säger 24-åriga Varja i Stockholm.

Varja använder vitt snus, precis som ”alla” hennes kompisar.

– Min syrra snusar tobakssnus och jag är så ööäääh, säger hon och gör ett äcklat ljud. Det är den enda i min närhet som snusar tobakssnus. Till och med min brorsa snusar vitt snus.

Målet är att sluta, men det är svårt, säger hon.

22-åriga Sophie är också skeptisk men håller med Folkhälsomyndigheten om att även lärare i så fall borde omfattas.

– Om vi inte får snusa, då ska inte läraren få snusa heller. Jag hade en lärare där det bara droppade från tänderna, säger hon.

Kraftig ökning

Snusandet har ökat stort bland unga i Sverige sedan det så kallade vita snuset lanserades 2016. Snuset innehåller inget tobak men kan ha kraftiga mängder nikotin och är mycket beroendeframkallande.

I den nationella skolundersökningen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) förra året uppgav 16 procent av niondeklassarna att de snusade – jämfört med 5 procent 2017. Bland gymnasieelever snusade 29 procent. Ökningen är tydligast bland flickor, där andelen snusare under en tioårsperiod ökat från 4 till 26 procent på gymnasiet.

Helen Stjerna, generalsekreterare för A non smoking generation som arbetar för att färre unga ska använda nikotin- och tobaksprodukter, har följt utvecklingen med frustration.

– Man påstår att det är rökavvänjning för vuxna. I själva verket är det den mest utstuderade introduktionen för barn och unga. Man har kunnat rekrytera en helt ny generation nikotinister.

Den senaste CAN-rapporten visar att även rökningen, som under lång tid gått ned hos gymnasieelever, har stannat av. De senaste tre åren har man i stället sett en liten ökning.

– Om man ska tro på industrin så borde ju rökarna minska, säger Stjerna.

Enligt Folkhälsomyndigheten medför nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter både direkta och indirekta hälsorisker.

– De som använder produkterna löper en ökad risk för att börja röka cigaretter. Börjar man använda e-cigaretter ser man också kopplingar till ökad risk för att man dricker mer och börjar röka cannabis, säger utredare Grethe Fochsen.

Den direkta påverkan är ännu ganska outforskad, men grundforskning visar att den unga hjärnan är känslig för nikotin och att det kan påverka emotionella och kognitiva förmågor.

– Vilken påverkan det får på lång sikt vet vi inte. Men när vi pratar om hälsorisker säger vi att all tobaks- och nikotinanvändning bland barn och unga är skadligt och att det är försiktighetsprincipen som gäller.

Därtill kommer välkända risker vid snusande under graviditet. Forskning på tobakssnus, där man enligt Fochsen vet att nikotinet bidrar till skadeverkningar, visar kopplingar till prematur födsel, i sällsynta fall att fostret dör i magen samt plötslig spädbarnsdöd.

Gott exempel

Industrin vill dock lyfta fram Sverige som en gott exempel, där man menar att tillgången på tobaksfria alternativ är en bärande förklaring till att bara fem procent av svenskarna röker.

– Vi har tittat på detta och det finns inga vetenskapliga belägg för att snusningen skulle bidra till att tobaksrökningen minskar, säger Grethe Fochsen.

En kunskapsöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 2020 visade att det inte finns något vetenskapligt stöd för att snusande bidrar till ändrade rökvanor.

Fochsen pekar i stället på det breda förebyggande arbetet mot rökning som pågått i decennier som förklaring. Det är det arbetet som tidigare gjorts mot rökning som nu måste göras mot de nya produkterna, enligt FHM.

Enligt Grethe Fochsen finns redan mycket lagstiftning på plats, men efterlevnaden måste stärkas. Det handlar bland annat om bättre ålderskontroll vid försäljning av nikotinprodukter: 40 procent av snusarna i nian och gymnasiet köper det själva i butik, enligt CAN.

En annan fråga är skolans roll. En utredning föreslog i fjol att elever inte ska få använda nikotinprodukter alls under skoltid, även om de är 18.

FHM vill gå längre och skriver i sitt remissvar att det vore ”önskvärt" att även lärare förbjuds från att snusa på skoltid för att avnormalisera bruket, och att det bör utredas vidare.

24-åriga Hilda Johansson, som inte själv snusar, anser att det är fel.

– Jag förstår att man vill inskränka det på ett sätt och ha kontroll i skolan, men samtidigt har vi bestämt att vuxna ska gå i skolan. Då måste vi kunna acceptera det. Jag tänker att man man får göra sina egna misstag, eller fatta sina egna beslut.

Paula Derkert, 26, tror att unga kommer fortsätta snusa även om ett skolförbud införs. Hon var själv tidigare rökare, men valde att sluta. När hon senare fick prova vitt snus av en kompis blev hon "lite fast”.

– Jag skulle inte säga att jag är jättejätteberoende, men jag är absolut halvt beroende.

Regeringen har inte meddelat hur de ställer sig till utredningens förslag.