Vikingarna återuppstår i Värmlands Nysäter
Glad av Gillberga är en kopia av ett danskt krigsskepp från 1000-talet. Det ligger i vattnet utanför det nya vikingamuseet i Nysäter. (Foto: Charlotte Fredriksson/Epoch Times)


Lördagen den 5 juli öppnades Värmlands Vikingacenter i Värmlands Nysäter.

Platsen Värmlands Nysäter har varit välbesökt av vikingar sedan länge. Här finns flera stora gravhögar från järnåldern. Byälven som rinner förbi är en vattenväg som (med lite möda) förbinder Vänern med Norge, och vattenleden mellan Arvika och Säffle kallas för Vikingaleden. Vid Nysäter smalnar vattenleden av och möter korsande landsvägar, vilket gjorde platsen till en naturlig mötes- och handelsplats.

Här passerade bland andra pilgrimer på väg till Olav den heliges grav i Nidaros. Och här vid den gamla mötes- och marknadsplatsen anordnar Gillberga hembygdsförening ännu marknad en gång om året.

Utanför det nyöppnade museet, Värmlands enda vikingamuseum, ligger vikingaskeppet Glad av Gillberga. Det byggdes av entusiaster i föreningen Vikingaleden, mellan åren 1995-1998, och i år firar föreningen 10-årsjubileum. Till byggnadsmaterialet användes högkvalitativt kärnvirke från traktens gamla ekskog i Stömne, men även från Visingsö, och kölstocken är tillverkad av ek från den kungliga jaktparken Jägersborg i Köpenhamn. De cirka tusen på plats handsmidda järnnitarna är gjorda av mjuksmide och är utan stål. För härdat järn kan orsaka sprickor i träet vid ihopnitningen.

”Vikingarnas skepp var frukten av en lång nordisk båtbyggartradition, och frukten av en stor kännedom av naturen”, menar föreningen Vikingaleden. Förlagan är ett danskt krigsskepp från 1000-talet. År 2000 var Glad av Gillberga på New Foundland där det deltog i 1000-års firandet av Leif Erikssons landstigning i Amerika. Skeppet Glad har även gjort resor till Danmark och Norge.

Själva vikingamuseet byggdes efter att föreningen Vikingaleden, med ordförande Peter Olausson, kontaktats för att höra om de kunde ta emot en vikingautställning från Jorvik Vikingcenter i England. Utställningen hade tidigare visats i York i England. Men eftersom Jorvik Viking center tyckte det var dags att förnya sig, ville de sälja utställningen till en avlägset belägen ort, för att undvika konkurrens. På så sätt hamnade utställningen, nu en av Skandinaviens största vikingautställningar, efter att först ha gjort en avstickare till Island, i Säffle.

Men utställningen magasinerades först ett par år, den var alldeles för stor för att kunna inrymmas i de befintliga byggnaderna. Därför måste en museilokal byggas, varpå en arkitekttävling anordnades. Den vanns av Galleriet D Office Arkitekter AB. Men det ursprungliga förslaget, med en byggnad formad som ett långhus, var för stort och kostsamt, varpå en mindre version gjordes.

I juryn medverkade en länsarkitekt och en stadsarkitekt, samt representanter från hembygdsföreningen och föreningen Vikingaleden. Föreningen Vikingaleden hade dock själv inte möjlighet att ekonomiskt finansiera hela bygget, annat än med mycket ideellt arbete, utan utställningen skapades utifrån ett samarbete mellan länsstyrelse, kommun och hembygdsföreningar. Projektet Värmlands Vikingacenter drivs nu av den ekonomiska föreningen Gillbergaturism, och delfinansieras av Europeiska utvecklingsfonden.

Själva utställningen har sin upprinnelse i de arkeologiska utgrävningar som gjordes i danelagens hjärta; York i England, och där man bland annat hittade husgavlar, och hårt sargade skelett som kunde berätta om vikingatidens fruktansvärda krigsskador. Utställningen levandegör vikingens vardagsliv, men informerar även om historiska slag, såsom slaget vid Fulford 1066, då den norske kungen Harald Sigurdsson färdades med sin flotta uppför floden Ouse, med målet att göra anspråk på den engelska tronen. Soldater från York gav sig av för att möta norrmännen i strid. Slaget stod vid ett vadställe vid Fulford, strax söder om York. Och när slaget mellan norrmänn och engelsmän var över ”kunde norrmännen gå torrskodda över vadstället på lik”. Detta enligt Harald Sigurdssons saga. Och segraren skriver ju som bekant historien.

Tanken är att man ska vidareutveckla satsningen i Nysäter, och här även anordna en genuin gård från vikingatiden.

Den 26-27 juli hålls där vikingating. Då vankas tingsskådespel bland gravarna på Kungshögen, historisk fest, försäljning av hantverk i de flerhundraåriga marknadsbodarna, och vikingamarknad.

Under onsdagskvällar sommartid ges möjligheter för turister och helt vanliga, moderna människor att för en stund få bli viking och få ta plats som roddare på skeppet Glad av Gillberga när det gör sina kvällsturer på Byälven.

Fotnot: Glad var namnet på en av asagudarnas hästar och det åldriga adjektivet för ljus, eller glänsande.