loadingKryssningsfartyget MSC Magnifica passerar nära Markusplatsen i Venedig den 23 januari 2011. (Foto: Andrea Pattaro / AFP / Getty Images)
Kryssningsfartyget MSC Magnifica passerar nära Markusplatsen i Venedig den 23 januari 2011. (Foto: Andrea Pattaro / AFP / Getty Images)
Utrikes

Venetianarna sura över kryssningsfartygens invasion

Veronica Melelli, Epoch Times

Det är en fantastisk utsikt från däcket på ett flerdäckat kryssningsfartyg när man tittar ner på Venedigs historiska Markusplats, medan stadens typiska gondoler sakta glider förbi.

Venetianarna har dock blivit allt tröttare på åsynen av dessa gigantiska flytande ”bostadskomplex” som utsätter deras stads urgamla och ömtåliga skönhet för risker.

De italienska myndigheterna har utfärdat ett dekret efter Costa Concordia ödesdigra grundstötning utanför den toskanska kusten i januari – med krav på begränsning av stora fartygs passage nära känsliga områden. Dekretet har utlöst en livlig debatt i Venedig om hur problemet ska lösas.

Enligt lokalbefolkningen handlar det inte bara om åsynen av de allt större lyxfartygen i staden; de fruktar att lagunens ömtåliga miljö är i riskzonen och att luft, vatten och ekosystem ska påverkas, och att det ömtåliga kanalsystemet och stadens grund som ligger under vattenytan, ska skadas.

– Du ser det här 60-meter höga ”bostadskomplexet”, och Palazzo Ducale, som är bara 14 meter högt, blir som en Lego-leksak, säger Silvio Testa, en pensionerad journalist och talesman för Inga stora fartyg, en grupp som kräver att stora fartyg lämnar stadens laguner.

Även om Venedigs ekonomi har blivit alltmer beroende av turismen, med över 35 miljoner besökare år 2011, så tycker en del av lokalbefolkningen att ett förbud mot kryssningsfartyg inte skulle vara någon förlust.

Lorena della Togna, danslärare i Venedig, säger att de nära två miljoner kryssningsfartygsbesökarna förra året ”inte gör tillräckligt stor skillnad [i ekonomin] för att motivera den pågående föroreningen, erosionen av havsbotten, och att se dem utanför fönstret”.

För närvarande följer de flesta fartygen en huvudrutt för att komma till passagerarterminalen i Venedigs hamn: de går in i lagunen genom Bocca di Lido (Lido-inloppet), och passerar sedan San Marco-bassängen och Giudecca-kanalen.

År 2011 var 654 av de 1 384 båtar som kom till Venedig kryssningsfartyg, och färjor och flygbåtar utgjorde resten. Hamnens kryssningstrafik har ökat med 496 procent sedan 1997, och med 10 procent sedan 2010.

Italiens hamnmyndighet lade fram ett förslag till stadens ledning att ”mildra och/eller avleda passagen av stora kryssningsfartyg och samtidigt skydda ekonomin för Venedigs kryssarhamn”, enligt ett brev som publicerats på den italienske miljöministers webbsida.

Lösningen fick stöd från lokala myndigheter, men har också sina kritiker som motsätter sig den.

Förslaget innebär en lösning på kort sikt som går ut på att omdirigera fartyg till en alternativ rutt fram till den nuvarande passagerarterminalen och en medellång till långsiktig lösning där en ny kryssningsterminal byggs vid lagunens ytterkant.

Första steget i projektet kommer att genomföras genom att en ny kanal grävs i lagunen, för att omdirigera fartyg från San Marco-bassängen.

Silvio Testa från Inga stora fartyg, konstaterar att Venedig är en stad omgiven av en lagun, som ”är en konstgjord formation som bevarats i århundraden med konstgjorda insatser, eftersom stadens överlevnad alltid har varit beroende av att den varit i balans.”

– Att gräva en ny kanal skulle vara ett dråpslag mot balansen för lagunen, sade han.

– Om alternativet är att gräva kanalen, då går vi inte med på det. För att inte tala om att fartygen skulle fortsätta att komma in i Marittima-bassängen, vilket skulle orsaka ytterligare fysiska skador på lagunen.

– För oss existerar inte [regeringens] dekret. Inte heller löser det problemet med föroreningar, påverkan på byggnader och besväret med att ha medborgarnas TV och mobiltelefoner störda av de passerande fartygens radar, sade Testa.

 

Översatt från engelska.

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKryssningsfartyget MSC Magnifica passerar nära Markusplatsen i Venedig den 23 januari 2011. (Foto: Andrea Pattaro / AFP / Getty Images)
Kryssningsfartyget MSC Magnifica passerar nära Markusplatsen i Venedig den 23 januari 2011. (Foto: Andrea Pattaro / AFP / Getty Images)
Utrikes

Venetianarna sura över kryssningsfartygens invasion

Veronica Melelli, Epoch Times

Det är en fantastisk utsikt från däcket på ett flerdäckat kryssningsfartyg när man tittar ner på Venedigs historiska Markusplats, medan stadens typiska gondoler sakta glider förbi.

Venetianarna har dock blivit allt tröttare på åsynen av dessa gigantiska flytande ”bostadskomplex” som utsätter deras stads urgamla och ömtåliga skönhet för risker.

De italienska myndigheterna har utfärdat ett dekret efter Costa Concordia ödesdigra grundstötning utanför den toskanska kusten i januari – med krav på begränsning av stora fartygs passage nära känsliga områden. Dekretet har utlöst en livlig debatt i Venedig om hur problemet ska lösas.

Enligt lokalbefolkningen handlar det inte bara om åsynen av de allt större lyxfartygen i staden; de fruktar att lagunens ömtåliga miljö är i riskzonen och att luft, vatten och ekosystem ska påverkas, och att det ömtåliga kanalsystemet och stadens grund som ligger under vattenytan, ska skadas.

– Du ser det här 60-meter höga ”bostadskomplexet”, och Palazzo Ducale, som är bara 14 meter högt, blir som en Lego-leksak, säger Silvio Testa, en pensionerad journalist och talesman för Inga stora fartyg, en grupp som kräver att stora fartyg lämnar stadens laguner.

Även om Venedigs ekonomi har blivit alltmer beroende av turismen, med över 35 miljoner besökare år 2011, så tycker en del av lokalbefolkningen att ett förbud mot kryssningsfartyg inte skulle vara någon förlust.

Lorena della Togna, danslärare i Venedig, säger att de nära två miljoner kryssningsfartygsbesökarna förra året ”inte gör tillräckligt stor skillnad [i ekonomin] för att motivera den pågående föroreningen, erosionen av havsbotten, och att se dem utanför fönstret”.

För närvarande följer de flesta fartygen en huvudrutt för att komma till passagerarterminalen i Venedigs hamn: de går in i lagunen genom Bocca di Lido (Lido-inloppet), och passerar sedan San Marco-bassängen och Giudecca-kanalen.

År 2011 var 654 av de 1 384 båtar som kom till Venedig kryssningsfartyg, och färjor och flygbåtar utgjorde resten. Hamnens kryssningstrafik har ökat med 496 procent sedan 1997, och med 10 procent sedan 2010.

Italiens hamnmyndighet lade fram ett förslag till stadens ledning att ”mildra och/eller avleda passagen av stora kryssningsfartyg och samtidigt skydda ekonomin för Venedigs kryssarhamn”, enligt ett brev som publicerats på den italienske miljöministers webbsida.

Lösningen fick stöd från lokala myndigheter, men har också sina kritiker som motsätter sig den.

Förslaget innebär en lösning på kort sikt som går ut på att omdirigera fartyg till en alternativ rutt fram till den nuvarande passagerarterminalen och en medellång till långsiktig lösning där en ny kryssningsterminal byggs vid lagunens ytterkant.

Första steget i projektet kommer att genomföras genom att en ny kanal grävs i lagunen, för att omdirigera fartyg från San Marco-bassängen.

Silvio Testa från Inga stora fartyg, konstaterar att Venedig är en stad omgiven av en lagun, som ”är en konstgjord formation som bevarats i århundraden med konstgjorda insatser, eftersom stadens överlevnad alltid har varit beroende av att den varit i balans.”

– Att gräva en ny kanal skulle vara ett dråpslag mot balansen för lagunen, sade han.

– Om alternativet är att gräva kanalen, då går vi inte med på det. För att inte tala om att fartygen skulle fortsätta att komma in i Marittima-bassängen, vilket skulle orsaka ytterligare fysiska skador på lagunen.

– För oss existerar inte [regeringens] dekret. Inte heller löser det problemet med föroreningar, påverkan på byggnader och besväret med att ha medborgarnas TV och mobiltelefoner störda av de passerande fartygens radar, sade Testa.

 

Översatt från engelska.

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024