Varför fruktar det kinesiska kommunistpartiet Shen Yun?
Shen Yun har dragit fullsatta hus över hela världen. (Foto: Mark Zou/Epoch Times)


Shen Yun Performing Arts har varit ute på 2012 års turné sedan i december. Sällskapet ger publiken del av Kinas 5 000-åriga tradition av ren och ortodox gudomlig kultur och konst, och har mött stor uppskattning över hela världen.

På vissa håll har dock kinesiska ambassader och konsulat skapat problem. Bland annat i Storbritannien, där Shen Yun ska ge fem föreställningar på London Coliseum i april. Personal från ambassaden försökte hindra teatern från att upplåta lokalerna till danskompaniet.

Nyheten om detta har vållat het debatt och den allmänna opinionen fördömer den kinesiska ambassaden.

När jag hörde talas om att den kinesiska ambassaden i London pressade Coliseum att inte ta emot Shen Yuns internationella kompani kände jag mig både kränkt och upprörd. Min uppfattning är att det kinesiska kommunistpartiet känner rädsla för Shen Yuns föreställningar.

Men varför känner det fruktan? Jag har sett Shen Yun uppträda och det ger inte bara en föreställning av högsta kvalitet, det representerar också den äkta traditionella kinesiska kulturen, med en hög moralstandard och stor konstnärlighet. Sällskapet har prisats och välkomnats över hela världen.

Kommunistpartiet skräms av Shen Yuns föreställning på grund av att dess 60-åriga styre av Kina har förstört den traditionella kinesiska kulturen och moralen. I dagens Kina finns det överhuvudtaget ingen kultur och absolut ingen traditionell konst och kultur.

Hela samhället har förlorat sin moral och drivs av penningsbegär. Kommunistpartiet är en auktoritär gruppering som använder vapen för att behålla makten. Den bilden vill det dock inte visa upp internationellt. Därför skickar det artisttrupper och annan reklam för det som är partiets form av kinesisk kultur.

Oavsett vilka artister eller reklamkampanjer regimen skickar utomlands så bär dessa alltid på kommunistpartiets ideologi. De representerar på intet sätt den traditionella kinesiska kulturen.

Därför lär sig människor förstå mer av den traditionella kinesiska konsten och kulturens djupare värden när de ser Shen Yun och förstår helt naturligt vem som verkligen står för den äkta kinesiska kulturen. Det är naturligtvis obekvämt för kommunistpartiet. De trupper som skickats ut av partiet kan på intet sätt mäta sig med Shen Yun och det skrämmer kommunistpartiet.

Regimens rädsla grundar sig i västerlandets frihet. Partiet kan inte leva i sin egen bubbla utan måste ha kontakt med omvärlden. Men då den i många år olagligt har förtryckt och förföljt det kinesiska folket och gör många dåliga saker i Kina, är den i västs ögon en mörk, auktoritär och grym regim.

Kommunistpartiet vill förbättra sin internationella image och lägger stora pengar, tiotals miljarder yuan, på skönmålande propaganda. Den är en form av kollektiv hjärntvätt av människor i den fria världen. Detta har dock visat sig alltför svårt och Shen Yun är en av de avgörande orsakerna till det.

Tack vare att Shen Yun turnerar med tre trupper och har uppfört hundratals föreställningar över hela världen har många människor fått smak för den traditionella kinesiska kulturen, liksom bredden och storheten i de ortodoxa konstformerna. Efter att ha sett Shen Yuns show kan västerlänningarna jämföra den med kommunistpartiets propaganda.

De kan tydligt urskilja vad som verkligen är skön konst, vad som är traditionell kinesisk kultur bärande på essensen av den 5000-åriga kinesiska civilisationen. Även om det kinesiska kommunistpartiet lägger miljarder yuan på mutor, propaganda för att rentvå sig blir det bara en droppe i havet.

Jag har sett kommunistpartiets – påstått förstklassiga – föreställningar i London. När jag såg Shen Yuns föreställning såg jag en tydlig skillnad: När kommunistpartiets trupp från ”the General Political Department of the People’s Liberation Army” innehöll showen massor av låga sexskämt.

Dess dansnummer innehåller samma nummer som förevisats i decennier, till exempel ”Tvättsången”, i vilken soldater i folkets befrielsearmé tvättar kläder. Dessa nummer har länge väckt löje hos allmänheten. De är verkligen inte konst. Vilken effekt kan de ha?

Shen Yuns föreställningar i London besöktes däremot av massor av människor som hänfördes av uppträdandena. Det handlade inte bara om kvaliteten på artisteriet, framförandet innehöll också något förfinat, rättfärdigt och ädelt.

Oavsett hur mycket pengar kommunistpartiet har så kan det aldrig få fram en sådan trupp och en sådan föreställning. Därför har Kinas ambassader och konsulat försökt störa Shens Yuns föreställningar i många länder.

Den kinesiska ambassaden i England prövade hot och mutor för att ställa till problem för Shen Yun och få teatrarna att vägra ta emot sällskapet. Kommunistpartiet förstår inte att de principer och värderingar det representerar är raka motsatsen till västerlänningars tänkesätt.

Det kinesiska kommunistpartiet tror att pengar kan få västerlänningar att göra som det vill. Men när västerlänningar står i valet mellan pengar och moraliska principer, så väljer de allra flesta att följa sina principer.

Om några personer, säg en teaterdirektör eller företagsledare, gav efter för kommunistpartiets mutor och påtryckningar, skulle de omedelbart utsättas för stark kritik från allmänheten. Sådana företag skulle med stor sannolikhet kunna drabbas av stora ekonomiska problem, på grund av den negativa publiciteten. Därför ger så få efter för påtryckningarna och det kinesiska kommunistpartiet kommer aldrig att lyckas.

Zhang Pu, född i Chengdu, Sichuanprovinsen i Kina, nu boende i London. Han är författare och bror till Jung Chan som skrivit bästsäljaren Vilda svanar och den omfattande biohgrafin: Mao, den sanna historien, vilka han har översatt till kinesiska. Zhang Pu har publicerat romaner, rapporter, debattartiklar och politiska essäer. Romanen Gently, I walked away hyllades av kritikerna.

Artikeln på engelska.