Drygt hälften av 148 tillfrågade tidningschefer i Sverige säger sig i en enkät ha utsatts för hot i sin yrkesutövning under 2006. Undersökningen har utförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och presenterades i en debattartikel i Dagens Nyheter på måndagen. Omkring en tredjedel av tidningarna har också mottagit hot, vanligen i form av telefonsamtal eller i mejl. Den mest utsatte journalisten arbetade som kriminalreporter.
Hotbilden är mycket varierad, skriver författarna till studien, som är en C-uppsats vid universitetet. Vissa tidningar drar på sig fler hot än andra. Cheferna för fem tidningar uppger att de mottog fler än tio hot under 2006.
Flera chefredaktörer/redaktionschefer upplever hoten som ett problem för demokratin, och cheferna vid sex tidningar uppger anonymt att hoten har fått följden att tidningen avstått från bevakning och publicering.
Bakom de grövre hoten står i flera fall förvirrade personer, kriminella mc-gäng och extremistgrupper, men även upprörda ”vanliga läsare” hotar, skriver studiens författare.
Av de 148 tidningar som fick enkäten har 130 svarat. 80 tidningschefer svarade att de utsatts för hot. Av de 130 som svarade uppger ungefär hälften att de förberett sig för att hantera hoten genom att utforma en säkerhetspolicy.
Författarna Mikael Hellmyrs och Johan Olofsson kopplar hoten mot tidningarna till den växande hotbild som kommunpolitiker lever med.
”De förtroendevalda politikerna är brickor i samma spel som journalisterna och hotutvecklingen drabbar båda grupperna,” skriver de.