I USA utspelar sig en maktkamp inom Demokraterna där radikala idéer får allt större utrymme. Den avgörande frågan är om utvecklingen innebär framsteg eller politisk tillbakagång.
Landet har just firat att det gått 250 år sedan den amerikanska revolutionen, samtidigt som höstens mellanårsval närmar sig. Under firandet har det blivit tydligt att den politiska konfliktlinjen i USA numera inte enbart kretsar kring Donald Trumps okonventionella presidentskap och konsekvenserna av kriget i Iran. De senaste veckornas primärval inom Demokraterna har visat att partiet självt genomgår ett slags revolution inför öppen ridå, där den så kallade progressiva falangen är på frammarsch, med en politik som är betydligt radikalare än partiets i stort.
Dessa kandidater är i regel så pass radikala att många av de mer moderata partikamraterna tar avstånd från dem och deras politik. Gemensamma drag hos kandidaterna är att de ofta har rötter utomlands, kallar sig socialister, vill avskaffa gränspolisen och kraftigt minska polisens resurser. I regel finns också en principiell fientlighet mot staten Israel.










