USA kallas ofta för den moderna demokratins hemland. I formell mening är dock landet en konstitutionell republik. För att förstå skillnaderna mellan dessa två system och dess politiska betydelse måste vi börja med att komma till insikt om att demokrati inte är den enda typen av folkstyre, skriver USA-kännaren Anders W. Edwardsson.
På Facebook dyker det ibland upp memer som hävdar att USA inte är en demokrati. Dessa kan vid en första anblick tyckas provocerande. Men dessa bilders korta texter framställer det hela i en positiv ton och understryker istället att USA är en konstitutionell republik. Memerna speglar också en mer än hundraårig debatt om vilken typ av land USA är – och bör vara. Talande är att det nästan uteslutande är demokrater som beskriver USA som en demokrati, medan republikaner framhåller landet som konstitutionell republik. Och denna skillnad i ordval handlar om mer än bara semantik.
För att förstå den politiska laddningen i dessa begrepp måste vi först blicka bakåt. Låt oss börja med vad orden faktiskt betyder. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos (folk) och kratos (makt) medan republik härstammar från latinets res publica, som betyder ”offentliga angelägenheter” och åsyftar ett styrelseskick där folket, likt i Romarriket före kejsartiden, har det yttersta politiska ansvaret.