Sverige ses som ett av världens mest hållbara länder. Men att man är bäst betyder inte att man är bra nog, säger Annika Hagberg från organisationen Push Sverige. Hon är en av dem som står bakom stämningsansökan mot svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkol.
Miljövetaren och hållbarhetskonsulten Annika Hagberg är stolt över Sverige, som har varit en pionjär inom miljöskydd under större delen av 1900-talet.
– Men samtidigt som jag är stolt är jag också besviken på det här landets politiska klimatledarskap, säger hon.
Johan Öberg driver unikt rättsfall mot Boliden
I september lämnade ungdomsorganisationen Push Sverige som hon företräder, tillsammans med Fältbiologerna och 176 privatpersoner, in en stämningsansökan mot svenska staten för brunkolsaffären. Om tingsträtten beslutar att ta upp fallet så kommer det så kallade Magnoliamålet att bli Sveriges första klimaträttsfall.
– För att vara en av världens bästa demokratier tycker jag att Sverige har falerat kopiöst när det kommer till hur de har hanterat den här försäljningsfrågan, säger Hagberg.
Näringsminister Mikael Damberg kan inte kommentera stämningsansökan, skriver hans pressekreterare Ann Wolgers.
Ökade klimatutsläpp
I somras godkände Näringsdepartementet att statsägda Vattenfall säljer sitt tyska brunkol till den tjeckiska energikoncernen Energeticky a Prümyslovy Holding, EPH, och dess finansiella partner PPF Investment. EPH har drygt 50 energi- och gruvföretag i Centraleuropa, enligt SvD.
Man anser att försäljningen kommer att göra Vattenfalls energiproduktion miljövänligare. Genom affären räknar Vattenfall med att minska sina årliga koldioxidutsläpp från drygt 80 miljoner ton till knappt 25 miljoner ton, skriver de på sin hemsida.
Vattenfall minskar på klimatutsläppen inom sin verksamhet, men varken EPH eller PPF har något bra rykte i miljökretsar. Magnoliagruppen befarar att försäljningen av brunkolet kommer öka koldioxidutsläppen i Europa med 1,2 miljarder ton jämfört med om Vattenfall behållt gruvorna och fasat ut verksamheten, en skillnad på 22 gånger Sveriges årliga utsläpp.
Annika Hagberg, Push Sverige (Foto: Yasmin Ågren)
Utöver de fyra gruvorna med tillhörande kraftverk som näringsminister Mikael Damberg räknade upp när han presenterade affären den 2 juli, ingår tillstånd att öppna ytterligare fem gruvor i affären, säger Hagberg. Det är gruvor som Vattenfall tidigare har projekterat och fått tillstånd att starta, men backat ifrån eftersom de skulle generera så mycket utsläpp.
– Tillstånden finns fortfarande kvar, de är inte skrotade. EPH och PPH har i princip lovat att exploatera så mycket de kan. Det är i dessa kolgruvor som det finns motsvarande 22 gånger Sveriges årliga utsläpp, säger Hagberg.
Sviker Generationsmålet
Personerna bakom stämningsansökan anser att affären strider mot Sveriges åtaganden i flera internationella klimat- och rättighetsavtal, svenska klimatmål, statens ägarpolicy och regeringsformen.
Mest träffande, enligt gruppens ena jurist Jan Palmblad, är sveket mot Generationsmålet, som fastslår: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
VIDEO: 10 galna lösningar på Kinas dödliga smog – China Uncensored
Magnoliagruppen anser att försäljningen är olaglig. När statlig verksamhet ska säljas till privata aktörer måste man först göra en analys av den mottagande aktörens miljö- och hållbarhetsarbete, säger Annika Hagberg.
– Om staten hade gjort det skulle inte försäljningen ha gått igenom, eftersom varken EPH eller PPF i princip inte har något miljö- och hållbarhetsarbete alls.
Hemligstämplades
Eftersom hela affärsprocessen är hemligstämplad kan man inte avgöra om de tagit alla miljöaspekter i beaktande, säger hon. Till och med dokumentens titlar är hemligstämplade, och därmed går det inte ens att avgöra vad dokumenten handlar om.
I augusti rapporterade SvD Näringsliv att regeringen hemligstämplat dokument om brunkolsaffären i samband med att Greenpeace hade begärt ut offentliga handlingar. Enligt Greenpeace-aktivisten Dima Litvinov som tidningen talade med, var syftet med att begära ut handlingarna att granska statens hänsyn till miljö- och klimataspekter.
Näringsdepartementet svarade skriftligen till Greenpeace: ”Eftersom det kan antas att ett bolag där staten direkt äger aktier skulle lida skada om uppgifterna i de handlingar du har begärt att få ta del av röjs, gäller sekretess för uppgifterna. Handlingarna ska därför inte lämnas ut till dig.”
Kolkraftverket Lippendorf i Sachsen, Tyskland, var ett av dem som såldes till tjeckiska EPH. (Foto: Kathrin Rößler)
– Jag har arbetat med att få ut offentliga handlingar i över 20 år. Men jag har aldrig varit med om att ett dokumentnamn sekretessbelagts. I tidigare fall har jag fått ta del av dokumentet där de hemliga textraderna var maskade, sade Dima Litvinov till SvD Näringsliv.
Att stämma staten är ett nytt verktyg för klimatrörelsen att försöka påverka med, säger Annika Hagberg.
– Vad vi nu gör är att försöka kringgå politikerna genom att hävda lagen, eftersom lagen står över politiken. När man märker att vissa sätt att försöka påverka inte fungerar får man prova andra sätt och klimatarbete handlar bland annat om moral, rättvisa och att skydda människors liv, vilket lagen ska se till.
Liknande fall
De var en handfull miljöaktivister som formulerade Magnoliamålet. De kom snabbt i kontakt med internationella organisationer och insåg att det finns liknande fall på många håll i världen.
Exempelvis i USA, där 21 barn och ungdomar i åldern 9 till 20 år nyligen lämnade in en stämningsansökan mot regeringen och flera myndigheter. Ungdomarna anser att regering och myndigheter har misslyckas med att förhindra klimatförändringar, trots att de har detaljerad kunskap om farorna.
Obamas administration försökte avfärda fallet med att politiska frågor som denna inte kan prövas i domstol, att barnen saknar tillräcklig status för att stämma, och att klimatförändringar är svåra att rätta till eftersom det är så många som bidrar till global uppvärmning. Den 10 november beslutade dock en domstol i Oregon att godkänna barnens stämningsansökan, skriver Business Insider.
Annika Hagberg tror att många idag inser att människan är beroende av naturen, och att man måste underkasta sig naturens krafter.
Advokaten Polly Higgins: ”Framtida ledare måste ta hand om jorden”
– Alla företag, särskilt ett statsägt som Vattenfall, borde känna ett moraliskt ansvar för mänskligheten och planeten vi alla lever av. Punkt slut, säger Annika Hagberg.
I slutet av november kommer Stockholms tingsrätt att besluta om stämningsansökan godtas eller inte. Godtas den inte kommer gruppen att ta ärendet vidare till nästa instans.
