Ukraina tar ett steg närmare EU
Människor håller upp en banderoll med orden "civil attack" under en demonstration mot en kontroversiell skattereform på Självständighetstorget i Kiev, den 22 november. Medan president Viktor Janukovitj träffade EU:s tjänstemän för att prata om Ukrainas försök att gå med i EU i Bryssel, möter han ökande problem på hemmaplan på grund av den nya skattelagstiftning som skall träda i kraft den 1 januari. (Foto: Sergei Supinsky/AFP/Getty Images)


Ukraina kom lite närmare sitt mål att gå med i den Europeiska unionen. I början av veckan meddelades att ukrainarna får viseringsfrihet för kortare vistelser inom EU. Detta är det första framsteget i samtalen om medlemskap för Ukraina, sedan förra årets toppmöten blev resultatlösa på grund av de politiska konflikter som då fanns i landet.

Tillkännagivandet gavs vid ett toppmöte mellan EU och Ukraina som hölls i Bryssel på måndagen den 22 november.

Förändringen kommer dock inte att införas förrän Ukraina uppfyller villkoren för en så kallad ”road map”, som innefattar att skapa internationella pass med biometrisk information, och kraftigare åtgärder för att förhindra olaglig migration. Inget startdatum har fastställts för den nya viseringsfriheten.

Förutom visumförändringen sade tjänstemännen från EU och Ukraina också att de hoppades på att nå ett frihandelsavtal i mitten av nästa år, ett steg som kan hjälpa Ukraina att snabbare bli medlem i EU.

EU-tjänstemännen påpekade också att Ukraina hade uppnått politisk stabilitet sedan Viktor Janukovitj tillträdde i februari.

– Vi välkomnar de positiva steg som Ukraina har tagit, i synnerhet inom ekonomi- och energiområdet. Vi ser fram emot att Ukrainas ledare ökar reformarbetet inom dessa områden, sade EU-ordföranden van Rompuy, enligt EU:s presstjänst.

Van Rompuy sade emellertid att deras inträde i EU beror mycket på ”kvaliteten och djupet” i Ukrainas demokrati och dess reformer, rapporterar AFP.

– Vi vill se framsteg i Ukrainas agenda för demokratireformer. Detta är mycket viktigt för ett öppet och modernt samhälle, säger José Manuel Barroso, ordförande i Europeiska kommissionen.

Fastän Viktor Janukovitjs främsta utrikespolitiska prioritering fortfarande är att gå med i EU, har han samtidigt kommit mycket närmare det postsovjetiska Ryssland, efter år med spänningar mellan de två tidigare fienderna.

Sedan Viktor Janukovitj tillträdde efter att ha besegrat den Orangea revolutionens ledare, Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko, har politisk stabilitet åtföljts av en försämring av pressfriheten och andra brott mot mänskliga rättigheter. Janukovitjs regionparti har även anklagats för omfattande bedrägerier under lokalvalen i oktober.

– Vårt starka intryck är att mänskliga rättigheter inte står högt på dagordningen för en ny regering, sade ordföranden för Ukrainian Helsinki Human Rights Union, Arkadiy Bushchenko, vid en presskonferens i Bryssel i måndags. Helsingforsunionen höll i en diskussion parallellt med toppmötet mellan EU och Ukraina, och fokuserade på det dåliga tillståndet för demokratin i Ukraina.

Medan president Janukovitj var i Bryssel på möten, tågade cirka 3000 personer på huvudgatorna i Kiev för att protestera mot den nyligen införda skattelagen i Ukraina. Demonstranterna krävde att presidenten skulle utnyttja sin vetorätt mot de väldiga skattehöjningarna för små och medelstora företag. Demonstranterna säger att de nya skatterna kommer att försätta dem i konkurs.

Bushchenko kommenterade från Bryssel att han hade blivit informerad om att polisen hindrat cirka 150 bussar med människor som var på väg till Kiev för att delta i protesterna.

– Vi kan konstatera att det blev en planerad och hållbar policy från myndigheternas sida att … stoppa dem genom att direkt hindra dem från att samlas eller straffa dem för att ha deltagit, sade han.

I oktober i år antog den ukrainska författningsdomstolen 1996 års konstitution, vilket upphävde konstitutionen från år 2004, vilken hade ökat parlamentets befogenheter. Presidenten återfick större kontroll över den nationella säkerhetstjänsten, och styr landet mot att bli mer som en republik än en parlamentarisk demokrati.

 

 

Med tilläggsrapportering av Vladimir Borodin i Kiev och Loretta Duchamps i Bryssel.

Översatt från engelska: