Turkiet vill ha mer från EU
En ung man vandrar längs stängslet mellan Grekland och Makedonien, i närheten av gränsövergången Idomeni, där uppemot 14 000 personer väntar samtidigt som EU-ledarna möts. (Foto: Vadim Ghirda/AP/TT)


Turkiet kräver mer pengar och närmare samarbete med EU – men lovar samtidigt att göra mer i hanteringen av flyktingkrisen.

De nya buden förvandlade EU-ledarnas toppmöte till ännu en långsittning i Bryssel.

Statsminister Stefan Löfven (S) och hans EU-kolleger hann bara sitta i en dryg timme på måndagen innan det kom uppgifter om att mötet var förlängt.

Orsaken: Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu uppgavs vilja ha mer pengar och bättre fart på medlemskapsförhandlingarna med EU, mot att i gengäld täppa till flödet över Egeiska havet.

En rad olika uppgifter cirkulerade snabbt om vad Turkiet kräver och erbjuder.

– De har önskat ytterligare tre miljarder euro till 2018, förklarade EU-parlamentets talman Martin Schulz på en presskonferens på måndagseftermiddagen.

Många tvekar

De turkiska önskemålen presenterades mer detaljerat i ett utkast till mötesuttalande som spreds under måndagskvällen. Stora frågetecken fanns dock kring lagligheten i flera av de punkter som nämndes där.

Exempelvis stipulerades att Turkiet ska ”skyndsamt återta alla irreguljära migranter som tar sig över till de grekiska öarna från Turkiet” – något som i så fall skulle innebära att ingen ges tillfälle att direkt söka asyl i Grekland.

Enligt möteskällor var flera länder, däribland Sverige, starkt skeptiska till den typen av formuleringar.

"Det här är inte ett lands problem, utan ett europeiskt", säger Greklands premiärminister Alexis Tsipras på väg in till mötet i Bryssel. (Foto: Virginia Mayo)

”Det här är inte ett lands problem, utan ett europeiskt”, säger Greklands premiärminister Alexis Tsipras på väg in till mötet i Bryssel. (Foto: Virginia Mayo)

Uppgörelse får vänta

Tveksamhet rådde även kring möjligheten att fastställa ett datum för när turkiska medborgare ska få lättare att få visum i EU – något som egentligen hänger på att Turkiet kan uppfylla vad som krävs för att få visumliberalisering.

Även tanken på ett utbyte en mot en – ”för varje syrier som återtas till Turkiet från de grekiska öarna kommer en annan syrier att flyttas från Turkiet till EU” – väckte frågetecken på mötet.

Vid 21-tiden på måndagskvällen uppgav en EU-källa för Reuters att ingen uppgörelse ännu går att nå kring de turkiska buden, men att planen ska diskuteras vidare under de närmaste dagarna. Ett ordinarie toppmöte – med fokus på flyktingkrisen – väntar redan nästa vecka, den 17-18 mars.

”Vill se mer”

Även ekonomin i det nya budet är problematisk. Nya miljarder till hanteringen av syriska flyktingar i Turkiet innebär sannolikt att EU-länderna måste bidra med ännu mer. Från svensk sida ville dock inte statsminister Löfven tala om något annat än de tre miljarder euro som EU och Turkiet enades om redan i november.

Samtidigt betonade han att Turkiet måste göra mer.

– Vi har sett några förbättringar från Turkiets sida, bland annat tillträde på arbetsmarknaden för syriska flyktingar, men vi vill se mer naturligtvis och det är det vi ska prata om, sade Löfven på väg in till mötet.