loadingIlona Orgmetz, samhällsbyggnadsdirektör i Botkyrka, på platsen i Kagghamra där sopbolaget Think Pink lämnade efter sig en stor avfallshög. I december 2020 utbröt en kraftig brand i sopberget och för att kväva elden täcktes högen med sand under 2021. Foto: Anders Wiklund/TT
Ilona Orgmetz, samhällsbyggnadsdirektör i Botkyrka, på platsen i Kagghamra där sopbolaget Think Pink lämnade efter sig en stor avfallshög. I december 2020 utbröt en kraftig brand i sopberget och för att kväva elden täcktes högen med sand under 2021. Foto: Anders Wiklund/TT
Miljö

Trots domarna – Think Pinks dolda sopberg ligger kvar

Marc Skogelin/TT

Think Pink-målet är avslutat och de ansvariga har dömts till fängelse. Men avfall som dumpats av skandalbolaget ligger kvar på åtminstone nio platser i Mellansverige. I Botkyrka hoppas kommunen att staten ska betala för hanteringen av sopberget i Kagghamra, men det blir tidigast 2028.

Fängelsestraff för fem personer och skadestånd på nära 200 miljoner kronor för totalt 19 miljöbrott, varav 18 grova. Det blev facit när Svea hovrätt sagt sitt om miljöskandalen runt Think Pink. När Högsta domstolen nyligen meddelade att de inte tar upp fallet för prövning sattes till sist punkt för den största miljöbrottsrättegång som hållits i Sverige hittills.

Trots det och trots att det gått flera år sedan Think Pink gick i konkurs ligger sopor som dumpats av bolaget kvar på många platser.

Den största högen, på nära 60 000 ton, ligger i Kagghamra i Botkyrka kommun. Här bröt en omfattande brand ut i december 2020, som kom att pågå fram till slutet av februari 2021.

Eva och Willy Nowak bor i närheten av sopberget i Kagghamra. Röken från sopbranden som bröt ut i december 2020 låg tjock över deras hus under flera veckor. Foto: Anders Wiklund/TT

Röken låg under den perioden tjock över delar av södra Stockholm. För Eva och Willy Nowak som bor i ett hus bara några hundra meter bort var det plågsamma månader.

– Det var stickande rök och det gick nästan inte att andas. Det var så mycket att man inte kunde se träden, säger Eva Nowak och pekar ut från köket till träden precis utanför fönstret.

– Huvudvärk hade jag varenda dag, det var inte bra.

Rök från sopbranden i Kagghamra, i januari 2021. Foto: TT

Bar skyddsmask

Samtidigt var det vinter och snö och för att kunna skotta utanför huset behövde de bära skyddsmask med kolfilter för att kunna andas. Det blev ett tungt arbete, berättar Willy Nowak.

– Vi åkte och handlade, då fick man ta djupa andetag medan man var borta, säger han.

Att sopbranden hade stor påverkan på luftkvaliteten konstaterades även i en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet. Halterna av vissa skadliga kemikalier, som tungmetaller – särskilt bly – och polyaromatiska kolväten var vissa dagar kraftigt förhöjda.

Skultunatippen i Västerås kommun 2023. Merparten av avfallet har nu forslats bort. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I februari 2021 lyckades räddningstjänsten täcka hela den brinnande högen med sand, och så har den legat sedan dess. Först i fjol hade temperaturen i högen sjunkit så pass mycket att det gick att ta prover på den.

Soporna visade sig innehålla bland annat giftiga, cancerframkallande och fertilitetspåverkande ämnen. PFAS, metaller och andra farliga ämnen lakas också ur högen som ligger i anslutning till Kagghamraån, som är klassad som riksintresse på grund av den unika havsöringsstam som finns där.

Kommunen har installerat ett reningsverk vid sopberget som bekostas med statliga bidrag. Enligt samhällsbyggnadsdirektör Ilona Orgmetz renar det omkring 75 procent av lakvattnet.

Sopberget i Kagghamra bedöms bestå av omkring 58 000 ton avfall. Högen är täckt med sand sedan 2021. Foto: Anders Wiklund/TT

– Men det är en temporär lösning, framhåller hon på plats vid avfallshögen.

– Högen ska bort. Det är den enda vägen.

Statligt bidrag

För Think Pinks andra dumpningsplats i Botkyrka, i Kassmyra, beviljades kommunen 2021 statligt akutbidrag på omkring 40 miljoner kronor för att transportera bort avfallet och sanera platsen.

Ett akutbidrag var dock inte aktuellt för soporna i Kagghamra, som inte ligger i ett sådant tätbebyggt område. Nu hoppas kommunen i stället att staten, genom Naturvårdsverket, ska bevilja bidrag inom ramen för den ordinarie processen för statlig finansiering.

Bortforsling och sanering av Kagghamra beräknas kosta omkring 290 miljoner kronor.

– Kommunens bestämda uppfattning är att staten ska lösa den här uppgiften, för vi kan inte både vara brottsoffer och betala notan. Det är helt orimligt, säger Ilona Orgmetz.

När kommunen till sist kunde ta prover av högen i fjol inför en ansökan om bidrag var dock Naturvårdsverkets medel för 2026 och 2027 redan slut. Får man ett bidrag blir det alltså tidigast 2028.

Vad händer om ni inte får pengarna?

– Det är inte diskuterat på det sättet än, jag kan inte tänka den tanken riktigt. Den enda möjlighet vi ser nu är att vi får bidraget, säger Orgmetz.

Sopor på många platser

Botkyrka är inte unikt: på åtminstone åtta andra platser i Mellansverige där Think Pink-företrädare dömts för miljöbrott ligger sopor kvar.

Det rör sig om fyra olika platser i Norrtälje, där kommunen förelagt markägarna att ta bort de förorenade massorna, samt platser i kommunerna Västerås, Norberg, Östhammar och Eskilstuna.

I Västerås kommun, på Skultunatippen, har merparten av avfallet redan hanterats till en kostnad på omkring 60 miljoner kronor. Runt 10 000 ton sopor återstår. Att bli helt klara med saneringen beräknas kosta ytterligare cirka 40 miljoner kronor.

Klart är att kostnaden kommer att hamna på Västeråsborna, enligt samhällsbyggnadsdirektör Martin Willén. Kommunen har gjort bedömningen att graden av föroreningar inte uppfyller kraven för att få statliga bidrag.

– Men det är inte ett alternativ för oss att inte sanera, eftersom det har stor påverkan för Skultunaborna och alla som rör sig där. Vi får lov att hantera det, säger han.

Tippen ägdes av Think Pink, men kommunen ska köpa tomten av konkursboet.

– Det är inga stora summor, men vi tar på oss ett åtagande. Vi resonerar att vi har det åtagandet i vilket fall som helst, men nu får vi total rådighet också, säger Willén.

Förhoppningen är att arbetet med att forsla bort och sanera kvarstående avfall i Skultuna kan inledas i år.

– Det är så klart för jäkligt att kostnaden ska landa på västeråsarna. Kommunen har en stor samlad ekonomi, men de här pengarna skulle vi egentligen använda till andra saker.

Stora skadestånd

Stora skadestånd utdömdes till både Botkyrka (111 miljoner kronor) och Västerås kommun (67 miljoner) i Svea hovrätt, men konkursboet är i princip tomt så därifrån lär inga stora summor komma.

Även vissa privatpersoner tilldömdes skadestånd, däribland paret Nowak, som fick betala för att sanera brunnen på tomten som blev förorenad av bly efter branden i Kagghamra.

– Men vi lär ju inte få en spänn, säger Willy Nowak.

Samtidigt oroas de över vad som sker under ytan i avfallshögen runt knuten – skadliga ämnen har under flera år legat och blandats med varandra – och vad som kommer att ske när man till sist ska ta bort högen.

När kommunen förra året grävde bland soporna för att kunna testa avfallet lade sig en kraftig stank över området.

– Det var som att det släpptes ut syra. Det gick inte att andas, säger Willy Nowak.

Dyraste statliga miljöprojekten

Botkyrka kommun ska begära omkring 290 miljoner kronor i statligt bidrag från Naturvårdsverket för hantering av sopberget i Kagghamra. Det är en bra bit från tidigare rekordsummor som beviljats i statligt stöd för hantering av föroreningar.

De dyraste åtgärderna i Sverige som har bekostats med statliga medel är:

1. Saneringen av hamnen i Oskarshamn: 526 miljoner kronor.

2. Saneringen efter miljöskandalen BT-kemi i Teckomatorp: 432 miljoner kronor.

3. Sanering vid föroreningarna vid nedlagda Blaikengruvan i Sorsele kommun: 400 miljoner kronor.

Källa: Naturvårdsverket.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingIlona Orgmetz, samhällsbyggnadsdirektör i Botkyrka, på platsen i Kagghamra där sopbolaget Think Pink lämnade efter sig en stor avfallshög. I december 2020 utbröt en kraftig brand i sopberget och för att kväva elden täcktes högen med sand under 2021. Foto: Anders Wiklund/TT
Ilona Orgmetz, samhällsbyggnadsdirektör i Botkyrka, på platsen i Kagghamra där sopbolaget Think Pink lämnade efter sig en stor avfallshög. I december 2020 utbröt en kraftig brand i sopberget och för att kväva elden täcktes högen med sand under 2021. Foto: Anders Wiklund/TT
Miljö

Trots domarna – Think Pinks dolda sopberg ligger kvar

Marc Skogelin/TT

Think Pink-målet är avslutat och de ansvariga har dömts till fängelse. Men avfall som dumpats av skandalbolaget ligger kvar på åtminstone nio platser i Mellansverige. I Botkyrka hoppas kommunen att staten ska betala för hanteringen av sopberget i Kagghamra, men det blir tidigast 2028.

Fängelsestraff för fem personer och skadestånd på nära 200 miljoner kronor för totalt 19 miljöbrott, varav 18 grova. Det blev facit när Svea hovrätt sagt sitt om miljöskandalen runt Think Pink. När Högsta domstolen nyligen meddelade att de inte tar upp fallet för prövning sattes till sist punkt för den största miljöbrottsrättegång som hållits i Sverige hittills.

Trots det och trots att det gått flera år sedan Think Pink gick i konkurs ligger sopor som dumpats av bolaget kvar på många platser.

Den största högen, på nära 60 000 ton, ligger i Kagghamra i Botkyrka kommun. Här bröt en omfattande brand ut i december 2020, som kom att pågå fram till slutet av februari 2021.

Eva och Willy Nowak bor i närheten av sopberget i Kagghamra. Röken från sopbranden som bröt ut i december 2020 låg tjock över deras hus under flera veckor. Foto: Anders Wiklund/TT

Röken låg under den perioden tjock över delar av södra Stockholm. För Eva och Willy Nowak som bor i ett hus bara några hundra meter bort var det plågsamma månader.

– Det var stickande rök och det gick nästan inte att andas. Det var så mycket att man inte kunde se träden, säger Eva Nowak och pekar ut från köket till träden precis utanför fönstret.

– Huvudvärk hade jag varenda dag, det var inte bra.

Rök från sopbranden i Kagghamra, i januari 2021. Foto: TT

Bar skyddsmask

Samtidigt var det vinter och snö och för att kunna skotta utanför huset behövde de bära skyddsmask med kolfilter för att kunna andas. Det blev ett tungt arbete, berättar Willy Nowak.

– Vi åkte och handlade, då fick man ta djupa andetag medan man var borta, säger han.

Att sopbranden hade stor påverkan på luftkvaliteten konstaterades även i en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet. Halterna av vissa skadliga kemikalier, som tungmetaller – särskilt bly – och polyaromatiska kolväten var vissa dagar kraftigt förhöjda.

Skultunatippen i Västerås kommun 2023. Merparten av avfallet har nu forslats bort. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I februari 2021 lyckades räddningstjänsten täcka hela den brinnande högen med sand, och så har den legat sedan dess. Först i fjol hade temperaturen i högen sjunkit så pass mycket att det gick att ta prover på den.

Soporna visade sig innehålla bland annat giftiga, cancerframkallande och fertilitetspåverkande ämnen. PFAS, metaller och andra farliga ämnen lakas också ur högen som ligger i anslutning till Kagghamraån, som är klassad som riksintresse på grund av den unika havsöringsstam som finns där.

Kommunen har installerat ett reningsverk vid sopberget som bekostas med statliga bidrag. Enligt samhällsbyggnadsdirektör Ilona Orgmetz renar det omkring 75 procent av lakvattnet.

Sopberget i Kagghamra bedöms bestå av omkring 58 000 ton avfall. Högen är täckt med sand sedan 2021. Foto: Anders Wiklund/TT

– Men det är en temporär lösning, framhåller hon på plats vid avfallshögen.

– Högen ska bort. Det är den enda vägen.

Statligt bidrag

För Think Pinks andra dumpningsplats i Botkyrka, i Kassmyra, beviljades kommunen 2021 statligt akutbidrag på omkring 40 miljoner kronor för att transportera bort avfallet och sanera platsen.

Ett akutbidrag var dock inte aktuellt för soporna i Kagghamra, som inte ligger i ett sådant tätbebyggt område. Nu hoppas kommunen i stället att staten, genom Naturvårdsverket, ska bevilja bidrag inom ramen för den ordinarie processen för statlig finansiering.

Bortforsling och sanering av Kagghamra beräknas kosta omkring 290 miljoner kronor.

– Kommunens bestämda uppfattning är att staten ska lösa den här uppgiften, för vi kan inte både vara brottsoffer och betala notan. Det är helt orimligt, säger Ilona Orgmetz.

När kommunen till sist kunde ta prover av högen i fjol inför en ansökan om bidrag var dock Naturvårdsverkets medel för 2026 och 2027 redan slut. Får man ett bidrag blir det alltså tidigast 2028.

Vad händer om ni inte får pengarna?

– Det är inte diskuterat på det sättet än, jag kan inte tänka den tanken riktigt. Den enda möjlighet vi ser nu är att vi får bidraget, säger Orgmetz.

Sopor på många platser

Botkyrka är inte unikt: på åtminstone åtta andra platser i Mellansverige där Think Pink-företrädare dömts för miljöbrott ligger sopor kvar.

Det rör sig om fyra olika platser i Norrtälje, där kommunen förelagt markägarna att ta bort de förorenade massorna, samt platser i kommunerna Västerås, Norberg, Östhammar och Eskilstuna.

I Västerås kommun, på Skultunatippen, har merparten av avfallet redan hanterats till en kostnad på omkring 60 miljoner kronor. Runt 10 000 ton sopor återstår. Att bli helt klara med saneringen beräknas kosta ytterligare cirka 40 miljoner kronor.

Klart är att kostnaden kommer att hamna på Västeråsborna, enligt samhällsbyggnadsdirektör Martin Willén. Kommunen har gjort bedömningen att graden av föroreningar inte uppfyller kraven för att få statliga bidrag.

– Men det är inte ett alternativ för oss att inte sanera, eftersom det har stor påverkan för Skultunaborna och alla som rör sig där. Vi får lov att hantera det, säger han.

Tippen ägdes av Think Pink, men kommunen ska köpa tomten av konkursboet.

– Det är inga stora summor, men vi tar på oss ett åtagande. Vi resonerar att vi har det åtagandet i vilket fall som helst, men nu får vi total rådighet också, säger Willén.

Förhoppningen är att arbetet med att forsla bort och sanera kvarstående avfall i Skultuna kan inledas i år.

– Det är så klart för jäkligt att kostnaden ska landa på västeråsarna. Kommunen har en stor samlad ekonomi, men de här pengarna skulle vi egentligen använda till andra saker.

Stora skadestånd

Stora skadestånd utdömdes till både Botkyrka (111 miljoner kronor) och Västerås kommun (67 miljoner) i Svea hovrätt, men konkursboet är i princip tomt så därifrån lär inga stora summor komma.

Även vissa privatpersoner tilldömdes skadestånd, däribland paret Nowak, som fick betala för att sanera brunnen på tomten som blev förorenad av bly efter branden i Kagghamra.

– Men vi lär ju inte få en spänn, säger Willy Nowak.

Samtidigt oroas de över vad som sker under ytan i avfallshögen runt knuten – skadliga ämnen har under flera år legat och blandats med varandra – och vad som kommer att ske när man till sist ska ta bort högen.

När kommunen förra året grävde bland soporna för att kunna testa avfallet lade sig en kraftig stank över området.

– Det var som att det släpptes ut syra. Det gick inte att andas, säger Willy Nowak.

Dyraste statliga miljöprojekten

Botkyrka kommun ska begära omkring 290 miljoner kronor i statligt bidrag från Naturvårdsverket för hantering av sopberget i Kagghamra. Det är en bra bit från tidigare rekordsummor som beviljats i statligt stöd för hantering av föroreningar.

De dyraste åtgärderna i Sverige som har bekostats med statliga medel är:

1. Saneringen av hamnen i Oskarshamn: 526 miljoner kronor.

2. Saneringen efter miljöskandalen BT-kemi i Teckomatorp: 432 miljoner kronor.

3. Sanering vid föroreningarna vid nedlagda Blaikengruvan i Sorsele kommun: 400 miljoner kronor.

Källa: Naturvårdsverket.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026