I Skellefteå finns nu ett behandlingscenter för tortyrskadade. Centret drivs av Röda Korset och erbjuder vård för flyktingar som kommer från länder där de utsatts för tortyr.
Av de människor som flytt till Sverige beräknas 25-30 procent bära spår från tortyr- eller krigsskador. Den allmänna vården har inte tillräckliga resurser för att ge den behandling som dessa människor enligt FN:s tortyrkonvention har rätt till. Därför har Röda Korset nyligen öppnat sitt sjätte behandlingscenter för tortyrskadade i Sverige.
– Många flyktingar som lider av skador från krig eller tortyr har försökt få hjälp inom den konventionella vården, men har ofta fått gå därifrån med en burk piller för att lindra smärta och ångest. Detta har gjort att många inte känner tillit till vården och kanske slutar att söka hjälp för sina problem. Röda korset är en välkänd organisation över hela världen och det kan vara lättare för flyktingar att våga söka hjälp hos oss, säger Gunny Bertilsson som arbetar på behandlingscentret i Skellefteå.
Gunny berättar att de som söker sig till Röda korsets behandlingscentrum har uppenbara behov av vård och mår mycket dåligt. De kommer från länder som bland annat Colombia, Sierra Leone, Irak och Bosnien. Det vanligaste är att de utsatts för brännskador, elektrisk tortyr, våldtäkter eller psykisk tortyr. Bakom sig har de ofta traumatiska upplevelser som kan vara svåra och komplicerade att bearbeta.
– Jag skulle vilja säga att alla som kommer hit visar tecken på PTS (post-traumatiskt stressyndrom). Det kan innebära att man sover dåligt, fungerar dåligt och har svårt att klara vardagen. Föräldrar kan ha svårt att hantera sin roll som föräldrar, ungdomar kan ha svårt att integrera sig. Det är heller inte ovanligt att dessa människor utvecklar ett aggressivt beteende, säger Gunny.
När en patient söker behandling, gör man först en kartläggning av patientens behov. Därefter tillsätter man den behandling som är bäst lämpad. På centret arbetar personal som är specialiserad på tortyrskador och här finns kompetens inom psykodynamik, kognitiv psykologi och sjukgymnastik.
– Många patienter har ont i kroppen och ibland kan det vara svårt att förstå sambandet mellan kropp och själ, säger Gunny. Det kan vara svårt att tänka på eller prata om ens upplevelser. Sjukgymnasten arbetar med basal, icke-verbal kroppskännedom. Detta innebär att man försöker komma åt och lösa upp problemet via kroppen.
Än så länge arbetar fyra personer hel- eller deltid på centret. Verksamheten drivs av insamlade medel samt tätt samarbete med bland annat Röda korsets frivilliggrupper för flyktingar. Skellefteå kommun och andra närliggande kommuner bidrar med hyran av lokalen samt finansiering av tolkar.
– Det verkar finnas ett stort uppdämt behov av den här typen av hjälp. Jag hoppas att vi kommer att kunna lösa finansieringen på längre sikt så att verksamheten kan utöka, säger Gunny.
