loadingMilismän från TPLF i regionhuvudstaden Mekele den 23 september. Foto: AFP/TT
Milismän från TPLF i regionhuvudstaden Mekele den 23 september. Foto: AFP/TT
Utrikes

Strider i Etiopien – farhågor om nytt jättekrig

TT

I det förra Tigraykriget dödades sannolikt hundratusentals människor. Nu har fler motståndsgrupper i Etiopien gått samman och tagit upp vapen mot centralmakten i Addis Abeba, vilket väcker farhågor om ett nytt förödande inbördeskrig.

Ett regelrätt krig rasar redan, enligt en av ledarna för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

– Vi befinner oss i ett fullskaligt krig nu, säger gruppens vice ordförande Amanuel Assefa till AFP.

Artillerield rapporteras i delar av norra Etiopien. TPLF-ledda rebellstyrkor tog häromdagen kontroll över den största flygplatsen i Tigray. Strider uppges pågå även i grannregionerna Amhara och Afar.

Tigrayregionen med de angränsade regionerna Amhara och Afar. Foto: Johan Hallnäs/TT

Regeringsstyrkorna uppger på torsdagen att 272 rebeller dödats Amhara.

Från rebellernas sida beskrivs det som ett försvarskrig för att störta ett envälde i Addis Abeba. Från regeringens sida beskrivs det som ett brett angrepp med samordnade offensiver på flera håll.

Tidigare fiender

Motståndet har denna gång samlats i en allians med miliser från flera av det mångfacetterade Etiopiens större folkgrupper. Flera av dem har tidigare tidvis stridit mot varandra, eller för regeringen.

Som i många tidigare konflikter spelar grannlandet Eritrea en roll. Under det inbördeskrig som rasade mellan 2020 och 2022 hjälpte eritreanska styrkor till att kuva det tigreanska motståndet vid nationsgränsen.

Sedan dess har regeringarna hamnat på kant. En stor tvistefråga har varit Etiopiens intresse av att få tillgång till en eritreansk hamn vid Röda havet – vilket har fått Eritrea att befara ett militärt angrepp. Då bedöms Eritrea i stället ha börjat stödja rebeller i Etiopien.

Till detta kommer det väldiga kriget i intilliggande Sudan, där länderna har valt var sin sida.

Vägen mot Addis

Under de senaste månaderna har det skett sporadiska skärmytslingar och drönaranfall i norra Etiopien.

I den nya offensiven har rebellstyrkor hittills gått in i gränstrakterna i Tigrays grannregioner och tagit kontroll över samhällen i två riktningar.

– Deras uttalade mål är att ta Addis, men det är inte känt vilka taktiska manövrar de tänker sig för att nå staden, säger den norske experten Kjetil Tronvoll till AFP.

Tigraykriget

I november 2020 inledde Etiopiens regering en militär offensiv i Tigray-regionen i norr, mot styrkor tillhörande Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som då ledde regionens självstyre.

TPLF hade anklagat premiärminister Abiy Ahmed för att styra som en diktator och utropat att centralstyret saknade legitimitet. TPLF ledde hela Etiopiens regering 1991–2018. Abiy Ahmed som tog över kommer från folkgruppen oromo.

Den etiopiska armén fick understöd av Eritrea, som anföll TPLF norrifrån. Andra folkgruppsmiliser i landet ställde sig på olika sidor. Striderna spred sig till grannregionerna Amhara och Afar. Krigföringen präglades av massakrer och sexuellt våld, med skyldiga på bägge sidor, men oberoende observatörer hade väldigt begränsad insyn.

Flera hundratusen civila bedöms ha blivit dödade i konflikten och upp emot en miljon bedöms ännu vara på intern flykt. I november 2022 ingick parterna ett fredsavtal som i korthet innebar att centralstyret återupprättade kontroll över Tigray.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingMilismän från TPLF i regionhuvudstaden Mekele den 23 september. Foto: AFP/TT
Milismän från TPLF i regionhuvudstaden Mekele den 23 september. Foto: AFP/TT
Utrikes

Strider i Etiopien – farhågor om nytt jättekrig

TT

I det förra Tigraykriget dödades sannolikt hundratusentals människor. Nu har fler motståndsgrupper i Etiopien gått samman och tagit upp vapen mot centralmakten i Addis Abeba, vilket väcker farhågor om ett nytt förödande inbördeskrig.

Ett regelrätt krig rasar redan, enligt en av ledarna för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

– Vi befinner oss i ett fullskaligt krig nu, säger gruppens vice ordförande Amanuel Assefa till AFP.

Artillerield rapporteras i delar av norra Etiopien. TPLF-ledda rebellstyrkor tog häromdagen kontroll över den största flygplatsen i Tigray. Strider uppges pågå även i grannregionerna Amhara och Afar.

Tigrayregionen med de angränsade regionerna Amhara och Afar. Foto: Johan Hallnäs/TT

Regeringsstyrkorna uppger på torsdagen att 272 rebeller dödats Amhara.

Från rebellernas sida beskrivs det som ett försvarskrig för att störta ett envälde i Addis Abeba. Från regeringens sida beskrivs det som ett brett angrepp med samordnade offensiver på flera håll.

Tidigare fiender

Motståndet har denna gång samlats i en allians med miliser från flera av det mångfacetterade Etiopiens större folkgrupper. Flera av dem har tidigare tidvis stridit mot varandra, eller för regeringen.

Som i många tidigare konflikter spelar grannlandet Eritrea en roll. Under det inbördeskrig som rasade mellan 2020 och 2022 hjälpte eritreanska styrkor till att kuva det tigreanska motståndet vid nationsgränsen.

Sedan dess har regeringarna hamnat på kant. En stor tvistefråga har varit Etiopiens intresse av att få tillgång till en eritreansk hamn vid Röda havet – vilket har fått Eritrea att befara ett militärt angrepp. Då bedöms Eritrea i stället ha börjat stödja rebeller i Etiopien.

Till detta kommer det väldiga kriget i intilliggande Sudan, där länderna har valt var sin sida.

Vägen mot Addis

Under de senaste månaderna har det skett sporadiska skärmytslingar och drönaranfall i norra Etiopien.

I den nya offensiven har rebellstyrkor hittills gått in i gränstrakterna i Tigrays grannregioner och tagit kontroll över samhällen i två riktningar.

– Deras uttalade mål är att ta Addis, men det är inte känt vilka taktiska manövrar de tänker sig för att nå staden, säger den norske experten Kjetil Tronvoll till AFP.

Tigraykriget

I november 2020 inledde Etiopiens regering en militär offensiv i Tigray-regionen i norr, mot styrkor tillhörande Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som då ledde regionens självstyre.

TPLF hade anklagat premiärminister Abiy Ahmed för att styra som en diktator och utropat att centralstyret saknade legitimitet. TPLF ledde hela Etiopiens regering 1991–2018. Abiy Ahmed som tog över kommer från folkgruppen oromo.

Den etiopiska armén fick understöd av Eritrea, som anföll TPLF norrifrån. Andra folkgruppsmiliser i landet ställde sig på olika sidor. Striderna spred sig till grannregionerna Amhara och Afar. Krigföringen präglades av massakrer och sexuellt våld, med skyldiga på bägge sidor, men oberoende observatörer hade väldigt begränsad insyn.

Flera hundratusen civila bedöms ha blivit dödade i konflikten och upp emot en miljon bedöms ännu vara på intern flykt. I november 2022 ingick parterna ett fredsavtal som i korthet innebar att centralstyret återupprättade kontroll över Tigray.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026