Tiden låter sig inte fångas
(Foto: Shutterstock)


Man kan göra omelett av ägg, men man kan inte göra ägg av omelett. Fundera ett ögonblick över betydelsen av detta när man ska göra en definition av tiden.

Den kanadensiska musikern Sam Roberts sjunger: ” Time is a slippery fish”. Att förstå tiden är definitivt svårt.

Här är exempel på några försök att definiera tidsbegreppet (inte på något sätt en fullständig lista), en del fascinerande fakta om tiden som vi förstår den, samt en titt på världen utan den.

Skyll oredan på tiden

På 1870-talet associerade den österrikiske fysikern Ludwig Boltzmann tiden med oordning. Fysikern Sean Carroll förklarade i en intervju med Wired 2010: ”Om man lägger papper i en prydlig hög på bordet och går därifrån så blir man inte förvånad om det blir till en röra. Man skulle bli väldigt förvånad om en röra blev till en prydlig hög med papper.”

”I stort sett började vårt observerbara universum för runt 13,7 miljoner år sedan i ett tillstånd av utsökt ordning … Det är som om universum är en uppvevad leksak som typ har släppts ut de senaste 13,7 miljarder år sedan och som till slut kommer att snurra upp till ingenting.”


Albert Einstein (Foto: Oren Jack Turner)

Albert Einstein (Foto: Oren Jack Turner)

Fyrdimensionellt

Albert Einstein föreställde sig rumtiden som en fjärde dimension, åtskild från vårt tredimensionella rum.

Tidens slut

Julien Barbour, filosofie doktor och oberoende fysiker och författare, tror att nästa stora steg inom fysiken kan vara tidens slut.

”En förening av allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken kan mycket väl innebära slutet på tiden. … Vi kommer att få se att tiden inte existerar”, skrev han i sin bok ”The End of Time”.

”Utan tvekan kommer många människor att avvisa teorin om att tiden inte existerar som nonsens. Jag förnekar inte det mäktiga fenomen vi kallar tiden. Men är det vad det tycks vara? Jorden förefaller ju faktiskt vara platt. Jag tror att det verkliga fenomenet är så annorlunda att om det presenterades för dig utan att man nämnde ordet tid så skulle det inte falla dig in att kalla det för det.”

Han skrev: ”På ett personligt plan har jag genom att tänka på de här sakerna blivit övertygad om att vi borde värdesätta nuet. Det existerar definitivt, och är kanske ännu mer underbart än vad vi inser. Carpe diem – fånga dagen.”

Hur skulle världen se ut utan tiden? ”Vi kommer inte alla att plötsligt känna att tidsflödet har upphört”, skriver Barbour. ”Tvärtom kommer nya tidlösa principer förklara varför känner att tiden flyter.”

”Nu tänker jag att vi måste … gå vidare till en djupare verklighet i vilken ingenting alls, vare sig himmel eller jord, rör sig. Stillheten härskar.”

Vilken roll spelar perceptionen? Finns det kulturer som inte har något tidsbegrepp?

Tiden rör sig bokstavligen inte likadant för alla. Om extremt precisa klockor placeras på varje nivå i en hög byggnad så kommer de att visa att tiden rör sig långsammare på de nedre våningarna än på de övre våningarna. Skillnaden är minimal, miljarddelar av en sekund, enligt ett reportage i National Geographic.

Uppfattningen av tiden kan skapa större skillnader

Amondawastammen har inget ord för ’tid’

Amondawastammen i Amazonas har ett unikt perspektiv på tiden. De har inget begrepp för händelser i det förflutna eller i en avlägsen framtid. De har inget ord för ”tid”, och inte heller har de ord för tidsenheter, som ”månad” eller ”år”.

”Vi säger egentligen inte att de här är ’folk utan tid’ eller ’bortom tiden’”, sade Chris Sinha, professor i språkpsykologi på University of Portsmouth i England i en intervju med BBC 2011. ”Amondawafolket kan, som alla andra människor, prata om händelser och sekvenser av händelser.”

”Det vi inte finner är en uppfattning av tiden som oberoende från de händelser som inträffar; de har ingen uppfattning av tiden som något händelserna inträffar i.”


Foto av Hopiindianer i Grand Canyons nationalpark. (Foto: Shutterstock)

Foto av Hopiindianer i Grand Canyons nationalpark. (Foto: Shutterstock)

Hopiindianderna

Språkvetaren Benjamin Lee Whorf (1897-1941) var en stor förespråkare för relativ tid. Han skrev i “Science and Linguistics” att Hopiindianernas språk ”skulle kunna kallas ett tidlöst språk. … [Det] gör ingen åtskillnad mellan dåtid, nutid och framtid för själva händelsen.”

Whorfs påståenden blev senare omtvistade, men många språkvetare höll med om att hopispråket åtminstone hanterar tiden något annorlunda jämfört med indoeuropeiska språk.

Kineserna har ingen grammatik för dåtid, nutid och framtid, men de har ord som indikerar tid, som ”tidigare” eller ”senare”. Språkvetare är oeniga om huruvida en persons språk stringent definierar hans eller hennes tankemönster.

Ser afrikaner en framtid?

Den kenyanske filosofen J.S. Mbiti, 82, har hävdat att den afrikanska förståelsen av tid på ett negativt sätt kan påverka kontinentens framsteg.


St. Augustine. Målad omkring 1474 av Justus van Gent, för närvarande på Louvren.

St. Augustine. Målad omkring 1474 av Justus van Gent, för närvarande på Louvren.

Han citeras av Moses Òkè i Quest: An African Journal of Philosophy: ”I traditionellt afrikanskt tänkande finns det inget koncept om att historien rör sig ’framåt’ mot ett framtida klimax … Så afrikaner har ingen ’tro på framsteg’, tanken om att utvecklingen för mänskliga aktiviteter och prestationer rör sig från en låg till en hög nivå. Människor vare sig planerar för framtiden eller ’bygger luftslott.’”

Afrikaner kan förstå förändringar i årstider och andra sådana oundvikliga händelser, sade Mbiti, men tanken på en långsiktig planering eller att titta längre in i framtiden existerar inte. Han har sagt att hans idéer är ofullständiga och kräver vidare analys, men han menar att man genom att hjälpa afrikaner att förstå konceptet framtid på ett annat sätt skulle kunna hjälpa kontinenten att utvecklas.

Översatt från engelska.