Tibetanska protester resultat av 50 års sorg och missnöje
Tibetansk munk utanför ett tempel i Kina. (AFP PHOTO/TEH ENG KOON)


Sedan protesterna i Tibet startade den 10 mars har vissa frågat sig hur det kommer sig att tibetanerna protesterar just nu. Är det för att störa OS i Peking i sommar? Den frågan är inte relevant anser Kate Saunden från International Campaign for Tibet (ICT), som på onsdagen talade vid ett seminarium i den svenska riksdagen.

– Protesterna bygger på 50 år av sorg och missnöje på grund av förtrycket från det kinesiska kommunistpartiet. Det vi ser idag är en historisk politisk förändring i den tibetanska historien. Om vi fokuserar på detaljerna kommer vi att förlora den stora bilden, säger hon.

De senaste 50 årens kinesiska styre i Tibet beskriver Kate Saunden som 50 år av ”kinesisk misskötsel”. Förutom att många tibetaner har förlorat sin mark och sina rättigheter, och i sitt eget land diskrimineras av de kinesiska myndigheterna, har de tvingats att fördöma sin andlige ledare och inspiration Dalai Lama. Medan västerlänningar ofta kallar Dalai Lama för Tibets både politiske och religiöse ledare, brukar tibetanerna själva inte skilja på dessa begrepp och kallar honom kort och gott för sin ledare.

– Enligt tibetanerna representerar Dalai Lama deras intressen, inte det kinesiska kommunistpartiet, säger Kate Saunden flera gånger under sitt anförande.

Hon berättar om hur tibetaner under de senaste oroligheterna riskerat sina liv för att ta sig fram till utländska journalister för att, som hon säger, berätta sanningen för dem:

”KKP säger att vi har knivar och gevär, men vi har ingenting av det. Många människor har fängslats och vi måste fördöma Dalai Lama. Vi trivs inte med Hu Jintao”.

Enligt Kate Saunden har de flesta hushåll förlorat en familjemedlem, eller åtminstone känner alla någon som försvunnit under det kinesiska förtrycket. Trots det har de flesta tibetanerna under de senaste protesterna följt Dalai Lamas icke-våldsexempel och har inte använt våld och vapen, även fast den motsatta sidan är tungt beväpnad. Till och med nomader som vanligtvis bär gevär för att kunna skjuta mot inkräktare som försöker stjäla deras djur, har lagt ner sina vapen. Våld mot byggnader och föremål har dock rapporterats, säger Saunden.

En stor del av det tibetanska missnöjet verkar vara resultatet av den nya järnvägen som går mellan Fastlandskina och Tibets huvudstad Lhasa. Järnvägen som det kinesiska kommunistpartiet kallar för ”tibetanernas tusenåriga dröm”, kallas av tibetanerna själva för ”en andra kinesisk invasion”.

Kate Saunden visar en bild på tågstationen i Lhasa; en enorm vit byggnad som enligt kineserna ska efterlikna palatset i huvudstaden. Kanske var det tänkt som en vänlig gest mot det tibetanska folket, men istället uppfattas byggnaden som en förolämpning. Från år 2006 har effekterna av järnvägen varit dramatisk för samhället i Tibet då mängder av kinesiska affärsmän flyttat in i Lhasa. Diskrimineringen av tibetaner har ökat och exempelvis får tibetaner inte vistas i turistområden. Andra orsaker till missnöje är KKP:s snabbt ökande militära närvaro i Tibet, samt den hastiga miljöförstöringen på den känsliga platån.

Informationen om de senaste protesterna i Tibet kunde till en början spridas över hela världen via internet, sms och telefon. I mars konfiskerades dock stora mängder mobiltelefoner av de kinesiska myndigheterna i Tibet och telefonledningar kapades. Det kinesiska kommunistpartiet oroar sig för att tappa ansiktet inför världen före de olympiska spelen och har ansträngt sig för att inte låta protesterna spridas. Kate Saunden är särskilt orolig för hur det ska bli om den olympiska facklan kommer att gå genom Tibet. De kinesiska myndigheterna har öppet klargjort:

”Om en tibetan visar någon typ av protest när facklan går igenom Tibet kommer vi inte visa någon nåd”.

Kate Saunden menar att väst nu har chansen att visa sitt stöd för Tibet. Hon avslutar sitt anförande med att säga:

– Endast uttalanden är inte tillräckliga nu. Om Sverige vill hjälpa Tibet måste man samarbeta med de andra medlemmarna i EU. Nu är tiden inne för att stödja tibetanerna. För EU och för Sverige.