loadingSatellitbild på fördämningen Usoi till vänster och sjön Sarez. (NASA)
Satellitbild på fördämningen Usoi till vänster och sjön Sarez. (NASA)
Hälsa & Livsstil

Tadzjikistan: Konferens om hotet vid sjön Sarez

Av Antoine Blua, Radio Free Europe/Radio Liberty

En internationell konferens i Tadzjikistan den 22-23 maj diskuterar hotet om att vattnet från sjön Sarez i de centralasiatiska Pamirbergen i framtiden ska forsa fram över ett stort område och svepa med sig människor och hem.

1911 utlöste ett kraftigt jordskalv en stor landförskjutning vilket skapade den fördämning som nu heter Usoi.

Floden som uppkom från Usoi är belägen 3000 meter ovanför havsytan och är nu sex mil lång. Den har ett djup på 500 meter och beräknas innehålla 17 km³ vatten.

Forskare och lokalbefolkning fruktar att en kraftig jordbävning kan få fördämningen att rämna eller utlösa en flodvåg nedför bergsmassiven.

Den i trakten boende Gelos Mamadloikov säger till RFE/RL att scenariot är en realitet.

”Den 22 augusti 1987 föll ett bergsmassiv ned i floden 12 km från Usoi-fördämningen,” säger Mamadloikov. ”Bergsdelen på 18 miljoner m³ gick i tre delar och skapade en flodvåg på 16-17 meter runt sjön. Vattennivån steg 3-4 meter där den geologiska stationen finns. Vid Usoi-fördämmningen och Sangtudas vattenkraftstation var vattenvågen två meter.”

Internationell uppmärksamhet

Dushanbe är platsen för konferensen den 22-23 maj där man diskuterar resultaten av de senaste undersökningarna och långsiktiga lösningar mot hotet.

Evenemanget organiseras av ”Tadzjikistans utskott för akuta händelser och civilförsvar” och FN:s sekretariat för katastrofreduktion (ISDR).

Gulsara Pulatova, rådgivare vid UN/ISDR:s kontor i Dushanbe, säger till RFE/RL att lösningen kan vara att under en längre period succesivt sänka sjöns vattennivå.

”Man kan till exempel avleda vatten genom en tunnel så att sjön får normala förhållanden och inte längre utgör något hot,” säger Pulatova. ”Det vattnet kan användas på ett bra sätt såsom för elproduktion eller för att upprätthålla balans mellan floderna Amudarya och Panj.”

Tadzjikistan och det internationella samfundet har redan bidragit med över 30 miljoner kronor de senaste tio åren för att noga övervaka fördämningen, skapa ett varningssystem och andra projekt i syfte att undvika en stor humanitär katastrof.

…och lokal oro

Lokala invånare deltog i april i en katastrofövning med scenariot att Usoi-fördämningen stod inför att brista.

Lokalinvånaren Sarkor Davlatmamatov berättar att han var förvånad att de drygt 200 invånarna – både då barn, kvinnor och äldre – klarade att lämna riskzonen så snabbt som inom 25 minuter.

”Människor lämnade det utsatte området på ett organiserat sätt, sade Davlatmamatov.” Om en verklig katastrof inträffar kommer vi att utan problem kunna lämna det farliga området.”

Men bedömare anser att ekonomiska resurser blir nyckeln till att kunna minska hotet.

Tadzjikistans ekonomi tillåter inte den stora investering som krävs för att fullständigt eliminera det hot som sjön Sarez utgör.

Det är sannolikt så att Tadzjikistans myndigheter, lokalbefolkning och intressegrupper får söka internationellt stöd för att avvärja en katastrof i skuggan av Tadzjikistans Pamirberg.

(Iskander Aliev från RFE/RL Tajik Service bidrog till rapporten)

Källa: http://www.rferl.org/featuresarticle/2007/05/f9d1b5f4-b26d-4c72-b128-0ee0179a1144.html
http://www.rferl.org

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSatellitbild på fördämningen Usoi till vänster och sjön Sarez. (NASA)
Satellitbild på fördämningen Usoi till vänster och sjön Sarez. (NASA)
Hälsa & Livsstil

Tadzjikistan: Konferens om hotet vid sjön Sarez

Av Antoine Blua, Radio Free Europe/Radio Liberty

En internationell konferens i Tadzjikistan den 22-23 maj diskuterar hotet om att vattnet från sjön Sarez i de centralasiatiska Pamirbergen i framtiden ska forsa fram över ett stort område och svepa med sig människor och hem.

1911 utlöste ett kraftigt jordskalv en stor landförskjutning vilket skapade den fördämning som nu heter Usoi.

Floden som uppkom från Usoi är belägen 3000 meter ovanför havsytan och är nu sex mil lång. Den har ett djup på 500 meter och beräknas innehålla 17 km³ vatten.

Forskare och lokalbefolkning fruktar att en kraftig jordbävning kan få fördämningen att rämna eller utlösa en flodvåg nedför bergsmassiven.

Den i trakten boende Gelos Mamadloikov säger till RFE/RL att scenariot är en realitet.

”Den 22 augusti 1987 föll ett bergsmassiv ned i floden 12 km från Usoi-fördämningen,” säger Mamadloikov. ”Bergsdelen på 18 miljoner m³ gick i tre delar och skapade en flodvåg på 16-17 meter runt sjön. Vattennivån steg 3-4 meter där den geologiska stationen finns. Vid Usoi-fördämmningen och Sangtudas vattenkraftstation var vattenvågen två meter.”

Internationell uppmärksamhet

Dushanbe är platsen för konferensen den 22-23 maj där man diskuterar resultaten av de senaste undersökningarna och långsiktiga lösningar mot hotet.

Evenemanget organiseras av ”Tadzjikistans utskott för akuta händelser och civilförsvar” och FN:s sekretariat för katastrofreduktion (ISDR).

Gulsara Pulatova, rådgivare vid UN/ISDR:s kontor i Dushanbe, säger till RFE/RL att lösningen kan vara att under en längre period succesivt sänka sjöns vattennivå.

”Man kan till exempel avleda vatten genom en tunnel så att sjön får normala förhållanden och inte längre utgör något hot,” säger Pulatova. ”Det vattnet kan användas på ett bra sätt såsom för elproduktion eller för att upprätthålla balans mellan floderna Amudarya och Panj.”

Tadzjikistan och det internationella samfundet har redan bidragit med över 30 miljoner kronor de senaste tio åren för att noga övervaka fördämningen, skapa ett varningssystem och andra projekt i syfte att undvika en stor humanitär katastrof.

…och lokal oro

Lokala invånare deltog i april i en katastrofövning med scenariot att Usoi-fördämningen stod inför att brista.

Lokalinvånaren Sarkor Davlatmamatov berättar att han var förvånad att de drygt 200 invånarna – både då barn, kvinnor och äldre – klarade att lämna riskzonen så snabbt som inom 25 minuter.

”Människor lämnade det utsatte området på ett organiserat sätt, sade Davlatmamatov.” Om en verklig katastrof inträffar kommer vi att utan problem kunna lämna det farliga området.”

Men bedömare anser att ekonomiska resurser blir nyckeln till att kunna minska hotet.

Tadzjikistans ekonomi tillåter inte den stora investering som krävs för att fullständigt eliminera det hot som sjön Sarez utgör.

Det är sannolikt så att Tadzjikistans myndigheter, lokalbefolkning och intressegrupper får söka internationellt stöd för att avvärja en katastrof i skuggan av Tadzjikistans Pamirberg.

(Iskander Aliev från RFE/RL Tajik Service bidrog till rapporten)

Källa: http://www.rferl.org/featuresarticle/2007/05/f9d1b5f4-b26d-4c72-b128-0ee0179a1144.html
http://www.rferl.org

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024