Om du är rädd för blixtnedslag bör du undvika öppna platser och höga byggnader. Du bör också hålla dig borta från Maracaibosjön i Venezuela, visar forskning som kartlagt de platser som oftast drabbas av blixtnedslag.
Med hjälp av en satellit har amerikanska forskare kartlagt de ”hetaste” platserna på jorden. Det vill säga de platser där himlens förmåga att ladda ur och risken för att blixten slår ner är som allra störst.
Satelliten bevakade ett område som gick som ett band runt jorden mellan 38 grader nord och syd, det vill säga i höjd med Greklands huvudstad Aten och strax söder om Melbourne i Australien.
Blixtgenerator
Mätningarna, som genomfördes mellan januari 1998 och december 2013, visar att en sjö nära Sydamerikas allra nordligaste spets, i Venezuela, är hetast av dem alla. Där slår blixten ner i genomsnitt 233 gånger per år och kvadratkilometer.
– Maracaibosjön är en världens främsta blixtgeneratorer, säger Robert Holzworth, atmosfärfysiker vid University of Washington i USA, till tidskriften Science.
På en god andraplats kommer Kabare i östra Kongo-Kinshasa med 205 nedslag per år och kvadratkilometer.
Av de 500 ”hetaste” platserna återfinns hela 283 stycken i centrala Afrika, vilket gör det till den blixttätaste kontinenten av dem alla.
Blixtar över Ribersborg i västra Malmö vid 21-tiden på midsommardagen förra året. (Foto: Johan Nilsson/TT)
Hallandsåska
I Sverige är liknande oväder betydligt mindre vanliga och urladdningarna är mer jämnt fördelade. Men det finns skillnader. Mellan åren 2002 och 2009 åskade det som mest på Västkusten. Enligt väderinstitutet SMHI dundrade det under 25 till 30 dygn per år på Västkusten, att jämföra med endast 1-3 dagar i Lapplandsfjällen.
Enligt SMHI:s så kallade normalperiod (1961-1990) är det dock ett område i södra Halland som är allra mest utsatt för åska, med cirka 24 åskdagar per år.
(TT)
| Så funkar blixtar |
| I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten. Själva blixten består av luft som är så kraftigt upphettad att den blir självlysande. Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 kilometer i sekunden, en tiondel av ljusets hastighet. Källa: SMHI |
