Sverigefinländare hedras i Eskilstuna på Finlands självständighetsdag


Idag den 6 december på Finlands självständighetsdag hedrar Eskilstuna kommun alla sverigefinländare som har varit med och påverkat utvecklingen av staden, med en egen plats i Munktellstaden, vid Konstmuseet.

Platsen får namnet Bolinders plats eller Pulinterin aukio på finska. Under ceremonin kommer bland annat minister Bo Lindroos, Finlands ambassad, Lars-Olof Thim, honorärskonsul, Volvo CE, Alf Egnerfors, kommunfullmäktiges ordförande och Hans Ekström, kommunstyrelsens ordförande delta.

Fram tills slutet på 1970-talet tillverkade Bolinder Munktell sina traktorer i Munktellstaden och flera tusen sverigefinländare som kom till Eskilstuna på 1950-, 1960- och 1970-talet, arbetade där.

Det finska inflytandet i Eskilstuna har dock en mycket längre historia än så. Rauno Vaara skriver i ”Finländare i Eskilstuna” att finländare har uppehållit sig i Eskilstunatrakten sedan medeltiden. När den svenska hjälporganisation Röda Kors-kåren från Västra Rekarna i Eskilstuna besökte Finland antagligen år 1947, skrev en präst i sitt tal så här om Andra världskriget och Finland:

”För oss finnar har det varit hälsosamt att få litet stryk. Vårt nationella högmod och självförtröstan (i dålig bemärkelse) har behövt det. Huru högfärdiga hade vi ej blivit om vi hade vunnit kriget! … Jag som till exempel under vinterkriget var mycket anfäktad och modlös då jag mättade i min förstands ljus, men ej i Guds ljus våra möjligheter då vi måste kriga mot en sådan jätte som Ryssland är, jag kan nu tro en smula bättre än då, att Gud ej vill ännu tillintetgöra Finlands folk. Vi får ännu leva. Vi har ännu något att göra bland folken”

Enligt den senaste statistiken har 17,5 % eskilstunabor finsk bakgrund. Det finska språket är fortfarande levande i samhället och i flera områden går det att få service på finska.

Den 1 januari 2010 träder ”Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk” i kraft och Eskilstuna blir en av 18 kommuner som kommer ingå i det finska förvaltningsområdet.

Detta innebär att sverigefinländare har rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang bland annat inför myndigheter och domstolar. Utöver det har de också laglig rätt att få både äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska.