Sverige och Finland införde inte några restriktioner mot Rumänien och Bulgarien när de gick med i EU 2007. Sedan årsskiftet har länderna fullt tillträde till arbetsmarknaderna i EU-länderna, vilket har gjort en del länder oroliga. De är rädda för att EU-medborgare kommer att flytta till rikare medlemsländer för att utnyttja välfärdssystemen där, så kallad välfärdsturism.
När frågan om välfärdsturism dök upp i höstas sade EU:s rättighetskommissionär Viviane Reding att ännu har inget medlemsland presenterat bevis för att det förekommer ”välfärdsturism” mellan EU-länder.
Skulle en EU-bo från ett annat land bli en ”orimlig börda” kan denne vägras uppehälle och välfärdsförmåner, klargjorde Reding enligt EU-portalen
Vid det tillfället presenterades en studie som byggde på 19 medlemsländers uppgifter om ”välfärdsturism”. Den visar att icke-arbetande EU-bor som bor i länder som Sverige, Tyskland och Storbritannien står för högst fem procent av utbetalningarna från de sociala trygghetssystemen.
Den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung skrev emellertid att i Berlin har utbetalningarna till arbetssökande rumäner och bulgarer under 2013 ökat med 38 procent och i München, som ligger närmare dessa länder, har kostnaderna ökat med 60 procent.
Det att ett medlemsland kan få svårigheter att husera och erbjuda utbildning till EU-medborgare från andra medlemsländer, har fått kommission att öppna för att använda pengar ur EU:s socialfond.
Det var när ett tiotal borgmästare i stora tyska städer nämnde att kostnaderna för de nämnda grupperna har ökat, som blev det en het potatis i Tyskland, skriver EU-portalen. Frågan handlade om vilken rätt EU-invandrare har till olika bidrag. En utredning tillsattes för att ta reda på vilka effekter EU:s fria rörlighet har haft på det tyska välfärdssystemet.
Kommissionär Viviane Reding har sagt:
”Om medlemsländerna vill begränsa tillgången till sociala förmåner för EU-medborgare kan de göra två saker. För det först, ändra sina nationella system för att göra dem mindre generösa. För det andra, använda existerande EU-regler som tillhandahåller skydd mot missbruk.
En studie som kom i början av detta år från Göteborgs Universitet visar att Finland och Sverige tjänade på rumäner och bulgarer som kom hit för att arbeta mellan åren 2007 och 2011. Under 2011 bidrog var och en i snitt med 30 000 kronor under 2011, en nettovinst för den svenska offentliga sektorn.
”Det här positiva resultatet beror på att dessa invandrare får betydligt mindre bidrag från den offentliga sektorn och är föremål för lägre offentliga utgifter såsom för skola, sjuk- och äldrevård, ” sade Joakim Ruist, nationalekonomin på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet enligt Eu-portalen.
”Denna positiva effekt mer än väger upp att de i genomsnitt tjänar mindre och därmed betalar mindre i skatt, sade Ruist.
Det är lätt att förstå frustrerade tyska borgmästare som ser kostnaderna för välfärdsförmåner rusa i taket, för det kan gå fort att etablera välfärdsturism.
Den svenska rapporten heter: The Fiscal Consequences of Unrestricted Immigration from Romania and Bulgaria (januari 2014)
