Sverige, Danmark och Tyskland kallas akut till Bryssel för ett extramöte med anledning av de nyinförda gränskontrollerna. Lagligheten i Sveriges id-krav undersöks av EU-kommissionen.
Trettondagsmötet i Bryssel anordnas av asyl- och migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos som kallat till sig svenske migrations- och justitieministern Morgan Johansson (S), Danmarks integrationsminister Inger Støjberg samt Ole Schröder, migrationsansvarig statssekreterare på det tyska inrikesdepartementet.
– Målet med mötet är att förbättra koordinationen mellan länderna, säger EU-kommissionens huvudtalesperson Margaritis Schinas.
Id-krav granskas
EU-kommissionen har gett klartecken till de svenska gränskontrollerna och preliminärt även till de danska, som infördes så sent som i måndags.
Samtidigt betonas att Schengen-reglerna endast ger utrymme till kontroller när det finns allvarliga hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. Och Sveriges krav på id-handlingar står under särskild granskning.
| FAKTA: Gränskontroller i EU |
| Sverige, Danmark, Tyskland och Österrike har alla infört tillfälliga gränskontroller till grannländer inom Schengen-zonen på grund av flyktingkrisen. Även Norge – utanför EU, men medlem i Schengensystemet – har infört kontroller av samma skäl. Enligt italienska tidningen Corriere della Sera finns även planer i Italien på att återinföra kontroller, i första hand vid gränsen mot Slovenien. |
– Kommissionen konstaterar givetvis att det pågående migranttrycket. . . kan leda till allvarliga hot. . . och på så vis kan rättfärdiga återinförandet av gränskontroller. Men medlemsstaterna måste respektera EU:s regler när de gör sådana kontroller och vi undersöker för tillfället lagligheten i den svenska lag (om id-kontroller) som trädde i kraft i går, sade asyl- och migrationsansvariga presstalespersonen Tove Ernst på tisdagen.
Förändrad politik?
Gränskontrollerna väcker stor diskussion i EU och ökar trycket ytterligare på förändringar inom den nuvarande asyl- och migrationspolitiken.
EU-kommissionen har till i mars utlovat nya förslag om bland annat en permanent omfördelning av asylsökande och ändringar i den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar att asyl ska sökas och behandlas i det första EU-land dit flyktingen kommer. Parallellt pågår också en diskussion internt mellan medlemsländerna – främst pådriven av Tyskland – om ett frivilligt mottagande av kvotflyktingar från läger i Turkiet.
Trots flyktingkrisen lär det ändå dröja innan några nya gemensamma regler blir verklighet. Inte minst i Öst- och Centraleuropa finns ett kraftigt motstånd mot kvoter och fördelning, vilket sannolikt innebär att det kan krävas flera år av förhandlingar innan medlemsländerna kan enas.
