Den sjudande debatten om medlemskap i Nato i de förment neutrala nordiska fästena Finland och Sverige, har nyligen aktualiserats.
I Sverige ledde Natos analys om den svenska militären till frågor om den svenska borgerliga regeringen försöker att på smygvägen föra landet in i Nato. I grannlandet Finland konstaterade försvarsministern nyligen att Finland bör överväga medlemskap i Nato av ekonomiska skäl.
Officiellt sett har ingetdera land för avsikt att gå med i Nato, men båda är medlemmar i programmet Partnerskap för fred. Båda deltar också i Nato-operationer i Kosovo och Afghanistan, och Sverige är också delaktig i insatserna i Libyen. Då och då höjs röster i båda länderna för fullt medlemskap.
Även om detta skulle innebära en möjlighet att faktiskt påverka verksamheten de deltar i och dessutom garanteras skydd i händelse av krig, skulle det också innebära att de förlorar sin status som neutrala fredsmäklare på den internationella scenen.
Vissa säger att denna ståndpunkt i själva verket redan är i fara på grund av ländernas nuvarande nära samarbete med Nato. Sveriges försvarsdepartementet meddelade nyligen att de väpnade styrkorna har granskats av Natos process för planering och översyn.
I en artikel i Dagens Nyheter nyligen anklagade tidigare svenske försvarsministern Thage G. Peterson och en före detta FN-ambassadör Anders Ferm, regeringen för att försöka smyga in Sverige i Nato.
”Sverige befinner sig i en gråzon där vi varken kan dra nytta av ett fullt Nato-medlemskap eller hävda någon alliansfrihet. Omvärlden betraktar Sverige som ett bihang till Nato – men bara en av fem svenskar anser att vi bör gå med, står det i artikeln.
I ett direkt svar sade förre överbefälhavare för den svenska försvarsmakten att i verkligheten har Sverige varit en tyst medlem i Nato sedan slutet av andra världskriget.
Samtidigt berättade Finlands försvarsminister Stefan Wallin för tidningen Salon Seudun Sanomat denna vecka att den senaste tidens nedskärningar på militära utgifter väcker frågan om Finland skulle kunna försvara sig effektivt om det skulle komma att behövas, eller om Nato-medlemskap vore klokt.
Hans kollega utrikesminister Erkki Tuomioja avfärdade dock snabbt denna idé. Han sade till tv-stationen YLE på onsdagen att Nato-medlemskap ”inte var på dagordningen för den nuvarande administrationen.”
Den officiella hållningen i Sverige är likartad där endast ett parti i riksdagen och färre än en av fem svenskar stödjer Nato-medlemskap, enligt en undersökning 2010 från SOM, en organisation knuten till Göteborgs universitet.
Ändå verkar dörren till Nato vara vidöppen den dagen svenskarna ändrar sig.
Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen sade i svar på en fråga under sitt besök på Svenska utrikespolitiska institutet i mars att Sverige redan uppfyller alla kriterier för ett fullt medlemskap i Nato.
– Vår dörr är öppen för alla demokratier i Europa som uppfyller de nödvändiga kriterierna, sade Rasmussen då.
Dessa kriterier skulle högst sannolikt inkludera även Finland men han tillade att han inte ville blanda sig i ett lands inrikespolitik.
Översatt från engelska.
