Sverige får specialenhet mot korruptionsbrott
(Foto: Claudio Bresciani / AFP)


Den 1 september ska en specialenhet vid Rikskriminalpolisen vara igång med en polisverksamhet som avser korruptionsbrott,  beslutade regeringen den 26 maj.

– Nu förbättrar och effektiviserar vi bekämpningen av korruptionsbrott. Samtidigt skapas förutsättningar för att bygga upp den spetskompetens som krävs för att framgångsrikt bekämpa dessa brott, säger justitieminister Beatrice Ask i ett pressmeddelande.

Idag ansvarar samtliga polismyndigheter för arbetet mot mutbrott och bestickning. Den nya specialenheten på Rikskriminalpolisen ska bestå av poliser såväl som civila specialister inom olika områden.

Den 26 maj, publicerade Dagens Industri en undersökning som genomförts av Ernst & Young där 25 europeiska länder ingår. Undersökningen avslöjar att nästan var femte företagschef i Sverige skulle vara villig att betala mutor för att behålla en kund eller vinna en affär.

Den internationella organisationen Transparency, gjorde för en tid sedan Sverige uppmärksamt på att korruptionen i landet har blivit tydligare. Då sade Claes Sandgren, styrelseledamot i organisationen till SR:

– Helst vill vi inte tro att det finns i Sverige, att vi skulle vara lite bättre än andra. Men det är stor risk att det inte är på det viset.

Transparency menar att vi inte reflekterar över intressekonflikter och oegentligheter, för där kan korruption dyka upp.

Förra hösten uppdagades en muthärva inom kommunen i Göteborg.

Torbjörn Lindhe, kanslichef vid Institutet Mot Mutor skrev bland annat följande i en debattartikel 30 september, inför ett program om mutskandalen i Göteborg i SVT:

”Är Göteborgs kommun en engångsföreteelse eller är detta bara början till att fler kommuner riskerar att hamna under granskning? Svaret är säkert ja. Korruption finns med största sannolikhet i många kommuner och inte minst är vänskapskorruptionen utbredd.”

Att ta emot en lite gåva för att gynna viss leverantör uppfattades inte som något olagligt utan kanske mer som en naturlig belöning, menar Lindhe.

Kunskapen om var gränserna går mellan tillbörligt och otillbörligt är väldigt okänd inte bara hos tjänstemän men även hos politiker. Få kommuner har tagit risken för korruption på allvar.”

Den synen kan ha ändrats efter att Göteborgs kommun utreds om misstänkta muthärvor liksom Solna när det gäller ett arenabygge. Tidigare har bland annat Systembolaget utretts för muthärva.