Svenskt bidrag hjälper svart-vit nalle
Två pandor leker i naturreservatet på Wolong forskningscenter för jättepandor i sydvästra Sechuan-provinsen. Internationella nalle-dagen är idag den 27 oktober. Nu ses en bättre framtid för den svart-vita pandabjörnen. (Foto:AFP/Getty Images)


Under de sista 20 åren har den kinesiska jättepandastammen ökat med 40 procent och det mycket tack vare de cirka 6 000 panda-faddrar som finns i Sverige, enligt Världsnaturfonden (WWF).

Cirka 1 600 jättepandor lever i det fria idag i fyra bergsområden mellan Tibetplatåns berg och det kinesiska låglandet i sydvästra Kina. WWF har under de senaste åren jobbat för att skydda fler områden och även så kallade korridorer, strövvägar med planterad och naturlig vegetation för pandor, som länkar ihop de olika pandabestånden.

Minskad tjuvjakt och mindre avverkning av den skogsmiljö som jättepandan lever i, anser WWF också är en bidragande orsak till att pandabeståndet har ökat. En förutsättning för arbetet har varit sponsringen från bland annat SIDA och cirka 6 000 svenska panda-faddrar.

Till stöd för arbetet med pandor i det fria finns forskningscentret Wolong Giant Panda i Kina, som byggts med bidrag från WWF. Här jobbar ett team med vetenskapsmän. Nyligen föddes där en jättepandaunge av den sex år gamla pandahonan Zhang Ka.

Födseln var unik, dels för att det är ovanligt att jättepandor förökar sig i fångenskap och dels för att ungen var väldigt stor. Den vägde 218 gram, vilket kan jämföras med normalvikten för pandaungar som ligger mellan 83 och 190 gram när de föds. En vuxen jättepanda kan väga omkring 100 kilo.


Jättepandaungarna föds blinda och nästan helt utan päls. Ungarna växer långsamt och diar mamman i minst 6 månader. (Foto: AFP/Getty Images)

Jättepandaungarna föds blinda och nästan helt utan päls. Ungarna växer långsamt och diar mamman i minst 6 månader. (Foto: AFP/Getty Images)