Svenskar lyckliga över hemkomst
Stefan Johanssen (V) and Jari Hjortmar (H) lyssnar på frågor under en presskonferens på Irans utrikesdepartement i Tehran den 16 april 2007. Iran bad igår de båda svenskarna om ursäkt. (Foto: AFP/ Behrouz Mehri)


De båda svenska byggarbetarna Jari Hjortmar och Stefan Johansson som släppts fria ur fångenskapen i Iran är på väg hem.

Tiden i fångenskap upplevde Johansson som ”totalt overklig”.

-Det som känns viktigt nu är att jag får träffa min familj om fyra-fem timmar, sade Stefan Johansson på telefon till TT i morse.

Efter drygt ett år i iransk fångenskap och ett knappt dygn i frihet befann han och Jari Hjortmar sig då på ett kafé på den internationella flygplatsen i Istanbul. De hade sällskap av Urban Ahlin, vice ordförande (s) i riksdagens utrikesutskottet, som lett de svenska ansträngningarna för att få de båda fria.

-Vi har blivit schyst behandlade hela tiden, berättar Johansson som anser att den iranska advokat som svenska ambassaden ordnade med gjort ett jättejobb.

På Arlanda får Johansson återse hustrun Ann och barnen Maximilian, åtta år, och treårige William. Under fångenskapen har de bara haft kontakt per telefon.

Han berättar att han upplevde fängelsedomen på tre år som ”totalt overklig”.

-Det svåra i början var ingen i stort sett pratade engelska, men också i fängelset blev vi väl behandlade. Ingen har hotat oss, säger Johansson.

TT: Hur kändes det när ni båda i måndags förstod att ni skulle bli frisläppta?

-Vi blev ju lyckliga givetvis. Och den känslan har hållit i sig hela tiden. Och vad vi vill nu är att komma hem så fort som möjligt, säger Stefan Johansson som i dagsläget inte kan tänka sig att åka tillbaka.

-Jag tror inte att mina barn tillåter att jag åker till Iran igen, säger han.

Iran är satt under hård internationell press för att skrota sitt kärnkraftsprogram och anklagas för att vilja utveckla kärnvapen. På frågan om landet har krävt några motprestationer för att frige svenskarna svarar Urban Ahlin.

-Det är klart att det finns vissa som under samtalen har fiskat efter möjligheter att få ut något av oss svenskar, och då har jag bara meddelat att det går inte, säger Ahlin som upplever att han haft bra stöd både av den förra svenska utrikesministern Jan Eliasson (s) och nuvarande Carl Bildt (m).

-De har litat på att jag klarat av att ha de här diskussionerna med Iran, säger Ahlin.

Helena Ferndal var på förmiddagen på väg från Falköping till Arlanda tillsammans med åtta månader gamla dottern Alexandra för att återse sin frigivne sambo Jari Hjortmar.

De träffades senast i höstas när hon tilläts besöka honom på området till Evin-fängelset i Teherans norra utkanter.

-Det är helt underbart, säger hon om frigivandet.

Beskedet om frigivandet kom för cirka en vecka sedan.

-Det var min sambo som ringde själv och berättade att det var på gång. Men det är först nu som jag riktigt vågar tro på det, berättar hon.

-Nu ska vi försöka att bli en familj igen.

Även Ann Johansson är i sällskap med de två barnen på väg till flygplatsen utanför Stockholm för att träffa sin man.

-Just nu känns det väldigt bra. Nu samlas vi väl uppe i Stockholm en stund, och sedan ska vi hem och bara vara hemma, säger han.

Ett av flera frisläppanden

Bakgrund (TT)

Den iranska regimen benådade de båda svenska byggnadsarbetarna mindre än två veckor efter det att 15 brittiska marinsoldater under uppmärksammade former släpptes ur iransk fångenskap. Britterna anklagades för att under en patrull ha tagit sig in på iransk territorialvatten.

I mitten av mars i år släpptes också den tyske turisten Donald Klein och den franske båtkaptenen Stephane Lherbier efter att ha suttit 18 månader i fängelse för samma sak, att ha tagit sig in på iranskt territorialvatten.

Svenskarna anklagades för att ha fotograferat militära installationer på ön Qeshm, bland annat den iranska marinens anläggningar på ön och militära installationer för telekommunikation.

Svenskarna ställdes inför en iransk revolutionsdomstol, speciellt inrättad för fall som rör den nationella säkerheten.

Uppgifterna om misstankar och åtalspunkter mot dem är något oklara. De sades inledningsvis i iranska medier vara misstänkta för spioneri, men dömdes för att ha befunnit sig på olovligt område till tre års fängelse. Straffet kortades senare till två år.

Själva har de hela tiden hävdat sin oskuld. (TT)