Svensk arbetskraft i Norge möter kritik
Karl Johans gate i Oslo. Många affärer i Oslo är ”svenskspråkiga” eftersom många svenska ungdomar arbetar i Oslo. (Foto: Berit Roald / AFP/Scanpix)


När jobben inte räcker till åker ungdomar i Söderhamn till Oslo för att arbeta. Ett lyckat projekt, enligt arbetsförmedlingen, men i Norge har insatsen fått kritik.

Som åtgärd för att motverka ungdomsarbetslöshet i Gästrikland hjälper arbetsförmedlingen i Söderhamn ungdomar att få jobb i Norge.

– Det som är väldigt positivt för våra ungdomar är att de kanske får sitt första jobb, de får referenser och skapar kontakter, säger Arbetsförmedlingens chef i Söderhamn Mohamed Chabcoub.

I fjol åkte 71 ungdomar från samhället till Oslo. 50 av dem har etablerat sig på den norska arbetsmarknaden och jobbar fortfarande kvar. 20 kom tillbaka, och av dem har 5 återigen begett sig till Oslo.

Arbetslösheten i Gästrikland är hög, och de flesta jobben finns inom gruvindustrin i till exempel Kiruna. Men från Gästrikland är det mycket närmare till Oslo än till Kiruna.

Under 2013 kommer även andra kommuner i länet, som Ockelbo, Gävle och Hudiksvall att starta liknande projekt, och antalet platser ökas från 80 till 150.

Mellan åren 2004 och 2013 var jobbtillväxten i Norge 15 procent.  10 av de 15 procenten är utländsk arbetskraft, till största del från EU, och därefter från Sverige, enligt norska LO:s ekonom Stein Reegård.

Under högkonjunktur motverkar arbetskraftsinvandringen brist på arbetskraft, men Reegård ser också problem med att svenskarna tar jobb i Norge, som har 2,6 procent arbetslöshet.

Det är olika slags jobb som de svenska ungdomarna söker, men främst är det som lagerarbetare, chaufförer, maskinförare och assistenter.

– Det (svensk arbetskraft) leder till social dumping och att man tränger bort svaga grupper från arbetsmarknaden i Norge, sade Reegård.

Chabcoub är förvånad över Reegårds uttalande. Med så pass låg arbetslöshet som Norge har bör man fråga sig vad det är som gör att de utsatta grupperna som Reegård talar om inte får jobben, menar han.

– Har de rätt kompetens? Arbetsgivarna vill ha arbetskraft, och svenskarna är arbetsvilliga. De utgör inte någon konkurrens.

Han berättar att många av de svenska ungdomarna har fått jobb redan innan de åker över gränsen, och de flesta har redan en eller flera arbetsintervjualternativ att välja mellan.

Chabcoub ser projektet som tillfälligt. Ungdomarna har inte flyttat för gott. De flesta av ungdomarna planerar att studera vidare, säger han, och förr eller senare kanske den norska arbetsmarknaden blir mättad.

– För vår del är det inte den enda marknaden vi tittar på, men just nu så finns det möjligheter i Norge. Och så småningom kanske det vänder i Sverige också.

Reegård tror att utsikterna på den norska arbetsmarknaden är goda, men att arbetstillväxten mattas av lite under 2013 och 2014.