Västeuropa kan drabbas av orkaner liknande Sandy i slutet av det här århundradet på grund av klimatförändringarna, säger holländska forskare.
I en simulator använder Reindert Haarsma från Royal Netherlands Meteorological Institute prognostiserade utsläpp av växthusgaser och höjda vattentemperaturer för att visa hur framtida orkaner kan utvecklas.
Enligt Haarsma kommer ökningen av havsvattnets temperatur kunna producera tropiska cykloner som kan nå Europa mellan 2094 och 2098.
– I våra simuleringar genomgick några av de orkaner som var på väg mot Västeuropa en liknande förvandling som Sandy och blev till storskaliga och allvarliga stormar, sade Haarsma i ett mejl.
Det är tre faktorer som ökar risken för att orkaner når Västeuropa innan de försvinner, enligt Haarsma.
För det första förväntas intensiteten av orkanerna att öka i framtiden. För det andra kan orkanerna dra sig längre norrut på grund av varmare havsvatten. För det tredje kan de även bildas i de östligare delarna av Atlanten på grund av varmare havsvatten.
För att orkaner skall kunna formas krävs en vattentemperatur på minst 27 grader celsius.
Med dagens klimat inträffar vanligtvis orkaner under vintern, men med den globala uppvärmningen och en ökad ytvattentemperatur kommer stormar kunna drabba Västeuropa redan i början av hösten, mellan augusti och oktober.
– När de når Västeuropa, kan de förändras på ett liknande sätt som Sandy och åter intensifieras, säger Haarsma.
Enligt Haarsma kan en orkan åter intensifieras om omständigheterna är gynnsamma för att utveckla mellanlatitudstormar (eng. mid-latitude storms).
Mellanlatitudstormar får sin energi från temperaturskillnaden mellan norr och söder. Stormar som Sandy kan utnyttja energin från både orkan och mellanlatitudstormarnas mekanismer och det är därför de kan bli så kraftfulla.
Orkaner som åter intensifieras kan orsaka stora skador. Nära cyklonens öga kan vindhastigheten nå cirka 300 km i timmen, vilket kan orsaka att byggnader kollapsar, orsaka översvämningar och decimera infrastrukturen.
Forskningen som fokuserar på fyra områden längs Västeuropas kust (Norge, Nordsjön, västra Storbritannien och Biscayabukten) publicerades tidigare denna månad. Studien noterade en tydlig ökning i frekvensen av starka vindar under hösten.
I Norge, Nordsjön och Biscayabukten kommer antalet stormar med orkanstyrka att öka från de två stormar det nu blir i genomsnitt varje höst till 13 under det här århundradet, förutspår forskarna.
– Eftersom dessa orkaner kommer att ske under hösten, kommer effekterna att bli stora för både flora och jordbruk, säger Haarsma.
För att förhindra att detta inträffar kan man enligt Haarsma endast försöka minska den globala uppvärmningen och även införa anpassade strategier för att minimera de skador som kan uppkomma vid sådana här stormar.
