Spånga IS var en av 1980-talets uppåtsträvare i Stockholmsfotbollen. Klubben ville upp i norrettan, som då var näst högsta serien. Laget fylldes kontinuerligt på med spelare från storklubbarnas reservled. Som vikarie på Svenska Dagbladets sportredaktion blev det ibland att ta sig till Spånga IP någon vardagskväll för match i östra Svealandstrean.
Den utåtriktade Stefan Söderberg (10/4 1944–27/7 2026) ledde Spånga. När han presenterade en värvning ur någon av de större Stockholmsklubbarnas reservkadrer skedde det med viss tillfredsställelse, och han gjorde det gärna till en föreställning i paus. Att pressuppbådet oftast var fåtaligt var inget hinder.
Men presskonferensen som sådan kunde bli aningen udda. Söderberg, som arbetade ideellt för klubben som lagledare och ordförande (1978–1988), var på dagarna lärare i samhällsorienterande ämnen. På kvällar och helger hade han med sig delar av lärarinställningen och besvarade helst en fråga med en motfråga. Det kunde bli ett steg framåt och två tillbaka för SvD-vikarien. Ett långt samtal utspann sig medan spelarna pustade ut i kabyssen. Men blev man som journalist så mycket klokare av det? Tveksamt. Men laget var värt att se, tack vare spelare som den skenande kantspelaren Patrik Hagman och skarpe avslutaren Ulf Sundberg, som på väg till Stockholm plockats från Råslätts SK i Jönköping.
