Spädbarn med dålig tarmflora får oftare eksem


I ett friskt tarmsystem finns naturligt en stor variation av olika slags bakterier. Idag har många människor en tarmflora i obalans. En ny studie visar att barn som har låg variation av bakterier i sin avföring en vecka efter födseln lättare utvecklar atopiskt exem vid 18 månaders ålder.

I studien, som publicerats i Journal of Allergy and Clinical Immunology, undersöktes avföringen från barn i Göteborg, London och Rom.

– En diversifierad tarmflora tycks vara bättre på att stimulera immunförsvaret, säger Göran Molin, professor i livsmedelsteknologi vid Lunds Tekniska Högskola som tillsammans med Siv Ahrné, professor i samma ämne, lett studien.

Barnens bakteriesammansättning beror ytterst på mammans bakterieflora eftersom hon är den första källan för barnens bakterier under nyföddhetsperioden. Redan vid förlossningen överförs viktiga bakterier från mamman till babyn.

– En frisk vagina är totalt dominerad av lactobakterier, eller mjölksyrebakterier. Vid en vaginal förlossning kommer barnet i nära kontakt med mammans bakterier. Om mamman har en god bakterieflora är kontakten en viktig hjälp för att barnet ska kunna koloniseras med bakterier på rätt sätt, säger Göran Molin i ett pressmeddelande.

Men idag har nästan trettio procent av kvinnorna i fertil ålder i USA, bakteriell vaginos. Det är ett tillstånd där dåliga bakterier dominerar i vaginan till följd av ett underskott på lactobakterier.

– Man kan anta att vissa hygienåtgärder, som t ex antibiotikakurer som görs i vissa länder i samband med förlossningen, i normalfallen kan ha skadlig effekt eftersom mamman då själv får en snedvriden bakterieflora som hon överför till barnet, resonerar Göran Molin.

Exakt varför vissa människor har lägre variation av bakterier vet forskarna inte riktigt. Men det finns vissa antaganden:

Vårt tarmsystem är utvecklat för att hantera mycket lactobakterier, men idag är livsmedel oftast värmebehandlade och maten förvaras i kyl och frys. Detta tar död på farliga bakterier men även de ”goda” lactobacillerna. Före industrialiseringen bevarade och tillredde man ofta mat på annat sätt. Det simplaste sätt var att gräva ner det i en grop, att ”grava” den. Då uppstod en spontan mjölksyrejäsning som gjorde maten rik på lactobaciller, förklarar Siv Ahrné, professor i industriell näringslära och livsmedelskemi.

Annan mat som gynnar förekomst av lactobakterier är syrade grönsaker som t ex surkål, marinerade oliver, kapris, saltgurka och ost. Inom matindustrin har man också börjat upptäcka att vissa levande mikroorganismer är bra och tillsätter dem därför i vissa produkter under samlingsnamnet probiotika.

Fakta om lactobakterier

Laktobakterier tillhör släktet Lactobacillus där det finns runt 90 olika arter. Laktobakterier växer spontant i traditionella mjölksyrafermenterade livsmedel och konkurrerar där ut både livsmedelsförskämmande bakterier och sjukdomsframkallande bakterier. Det sker genom att mjölksyra bildas och livsmedlets pH sänks till 3.5-4.

Exempel på vanliga arter som förekommer i dessa livsmedel är Lactobacillus plantarum och Lactobacillus paracasei. Lactobakterier finns också på frisk slemhinna såväl i munnen som i tarmen. Laktobakterier dominerar helt bakteriefloran i en frisk vagina.

Källa: Lunds Universitet