loadingI slutet av 1800-talet gav bankerna i Sverige ut egna sedlar, innan Riksbanken övertog utgivningen. Nu vill flera storbanker gemensamt ge ut en egen digital valuta. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
I slutet av 1800-talet gav bankerna i Sverige ut egna sedlar, innan Riksbanken övertog utgivningen. Nu vill flera storbanker gemensamt ge ut en egen digital valuta. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Ekonomi & Näringsliv

Snart lanseras bankens digitala valuta

Ebba Blume/TT

I samma ögonblick som du säljer bilen eller båten har du pengarna på kontot. Storbanker i Sverige och Europa ska senare i år lansera den digitala valuta som gör blixtsnabba transaktioner möjliga. Men alla är inte lika nöjda med den nya valutan.

Hittills har 37 banker i Europa, inklusive storbanker i Sverige, gått med i ett samarbete, Qivalis, som ska lansera en gemensam digital stablecoin knuten till euron.

”Stablecoin kan ge kunder möjlighet till omedelbara transaktioner dygnet runt över lands- och tidsgränser”, skriver Benny Johansson, chef för betalningar, Handelsbanken, i ett mejl till TT.

Stablecoin bygger på liknande teknik som bitcoin med flera kryptovalutor. Men de sistnämnda värderas utifrån en ögonblicklig efterfrågan och varierar därmed ofta stort och abrupt i värde, menar Robert Bergqvist, senior ekonom, SEB.

– Vill man få tillgång till stablecoin måste man gå till en bank, som hela tiden måste backa upp utgivna stablecoin med en reserv av riktiga tillgångar, som inlåning, guld eller i valutor som euro, säger han.

Press på Europa

Europaparlamentet röstade i juli i år ja till att inleda förhandlingar om en digital euro som planeras ges ut av ECB 2029.

Varför har banker i Europa så bråttom med en egen digital valuta?

Svaret finns, enligt Bergqvist, i en förändrad spelplan.

I USA gav kongressen i fjol klartecken till privata aktörer att ge ut olika stablecoin, alltså digitala valutor knutna till dollarn.

Sedan president Trump dessutom skapat en egen stablecoin har experter varnat för en dollarisering av marknaden.

– Ju fler stablecoin som är utgivna i amerikanska dollar, desto större makt får USA över det internationella monetära systemet, säger Robert Bergqvist.

Ett Europa som inte utvecklar egna alternativ riskerar att stängas ute av USA från internationella betalningssystemet, enligt Bergqvist. Det kan i sin tur innebära att konsumenter och företag i Europa inte kan genomföra betalningar.

Ser risker

Riksbanken, som länge talat om lanseringen av en e-krona (vilket kräver riksdagsbeslut) har däremot lyft flera risker med stablecoin.

”Stablecoin omfattas exempelvis inte av insättningsgaranti eller ränta”, uppger Tomas Lundberg, presschef, Riksbanken, för TT.

Farhågor finns också om att banker får mindre kapital över till bolånetagare och företagare.

Bergqvist förstår en del av oron.

– Om marknaden tappar förtroende för stablecoin vill kunder ha tillbaka sina riktiga pengar. Då måste vi som givit ut stablecoin sälja ut tillgångarna. När alla ska göra det samtidigt kan det finansiella systemet utsättas för stress, säger han.

Målet är stabilt värde över tid

Stablecoin är digitala valutor som siktar på stabilt värde över tid genom att de följer priset på en nationell valuta. De ges ut av privata företag och baseras på blockkedje-teknik.

I slutet av förra året lanserade betaltjästen Klarna sin egen stablecoin knuten till dollarn.

Qivalis, som är ett konsortium av storbanker i Europa, ska ta fram en stablecoin-lösning som ska knytas till euron och regleras enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Markets in Crypto Assets, Mica).

Enligt Qivalis väntas denna digitala lösning lanseras under tredje kvartalet 2026.

USA:s reglering av stablecoin, Genius Act, godkändes i fjol och väntas träda i kraft 2027.

Källor: Riksbanken, Handelsbanken och SEB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingI slutet av 1800-talet gav bankerna i Sverige ut egna sedlar, innan Riksbanken övertog utgivningen. Nu vill flera storbanker gemensamt ge ut en egen digital valuta. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
I slutet av 1800-talet gav bankerna i Sverige ut egna sedlar, innan Riksbanken övertog utgivningen. Nu vill flera storbanker gemensamt ge ut en egen digital valuta. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Ekonomi & Näringsliv

Snart lanseras bankens digitala valuta

Ebba Blume/TT

I samma ögonblick som du säljer bilen eller båten har du pengarna på kontot. Storbanker i Sverige och Europa ska senare i år lansera den digitala valuta som gör blixtsnabba transaktioner möjliga. Men alla är inte lika nöjda med den nya valutan.

Hittills har 37 banker i Europa, inklusive storbanker i Sverige, gått med i ett samarbete, Qivalis, som ska lansera en gemensam digital stablecoin knuten till euron.

”Stablecoin kan ge kunder möjlighet till omedelbara transaktioner dygnet runt över lands- och tidsgränser”, skriver Benny Johansson, chef för betalningar, Handelsbanken, i ett mejl till TT.

Stablecoin bygger på liknande teknik som bitcoin med flera kryptovalutor. Men de sistnämnda värderas utifrån en ögonblicklig efterfrågan och varierar därmed ofta stort och abrupt i värde, menar Robert Bergqvist, senior ekonom, SEB.

– Vill man få tillgång till stablecoin måste man gå till en bank, som hela tiden måste backa upp utgivna stablecoin med en reserv av riktiga tillgångar, som inlåning, guld eller i valutor som euro, säger han.

Press på Europa

Europaparlamentet röstade i juli i år ja till att inleda förhandlingar om en digital euro som planeras ges ut av ECB 2029.

Varför har banker i Europa så bråttom med en egen digital valuta?

Svaret finns, enligt Bergqvist, i en förändrad spelplan.

I USA gav kongressen i fjol klartecken till privata aktörer att ge ut olika stablecoin, alltså digitala valutor knutna till dollarn.

Sedan president Trump dessutom skapat en egen stablecoin har experter varnat för en dollarisering av marknaden.

– Ju fler stablecoin som är utgivna i amerikanska dollar, desto större makt får USA över det internationella monetära systemet, säger Robert Bergqvist.

Ett Europa som inte utvecklar egna alternativ riskerar att stängas ute av USA från internationella betalningssystemet, enligt Bergqvist. Det kan i sin tur innebära att konsumenter och företag i Europa inte kan genomföra betalningar.

Ser risker

Riksbanken, som länge talat om lanseringen av en e-krona (vilket kräver riksdagsbeslut) har däremot lyft flera risker med stablecoin.

”Stablecoin omfattas exempelvis inte av insättningsgaranti eller ränta”, uppger Tomas Lundberg, presschef, Riksbanken, för TT.

Farhågor finns också om att banker får mindre kapital över till bolånetagare och företagare.

Bergqvist förstår en del av oron.

– Om marknaden tappar förtroende för stablecoin vill kunder ha tillbaka sina riktiga pengar. Då måste vi som givit ut stablecoin sälja ut tillgångarna. När alla ska göra det samtidigt kan det finansiella systemet utsättas för stress, säger han.

Målet är stabilt värde över tid

Stablecoin är digitala valutor som siktar på stabilt värde över tid genom att de följer priset på en nationell valuta. De ges ut av privata företag och baseras på blockkedje-teknik.

I slutet av förra året lanserade betaltjästen Klarna sin egen stablecoin knuten till dollarn.

Qivalis, som är ett konsortium av storbanker i Europa, ska ta fram en stablecoin-lösning som ska knytas till euron och regleras enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Markets in Crypto Assets, Mica).

Enligt Qivalis väntas denna digitala lösning lanseras under tredje kvartalet 2026.

USA:s reglering av stablecoin, Genius Act, godkändes i fjol och väntas träda i kraft 2027.

Källor: Riksbanken, Handelsbanken och SEB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026