Snart börjar älgjakten för Pia
Pia Vevle på pass. (Foto: Privat)


Älgjakten betyder inte bara kött för hela familjen resten av året, den ger också tillfälle att vara i naturen och ladda batterierna, berättar Pia Vevle, som snart är på plats på sitt älgpass i Överkalix.

Pia Vevle är uppvuxen i skogen i Överkalix, men sedan många år bor hon i Bohuslän med sin make John och deras dotter. Två veckor om året åker hon tillbaka till sina gamla hemtrakter och jagar älg.

840 sälar får skjutas i skyddsjakt

– Jag bor så långt borta, så jag är lite av en lyxjägare. De andra gör allt jobb; de bygger älgtorn, röjer och har sig, säger Pia.

Under älgjakten är hon fokuserad på bara en uppgift – jakt.

Pias jaktlag jagar med lös hund, vanligen gråhund eller jämthund. Hundföraren följer med hunden och de andra jägarna placeras på varsitt pass: ett älgtorn ute på en myr eller i ett skogsbryn. Där stannar de medan hunden får upp spår.

En älghona i en sjö. I början av september börjar älgjakten i Norrland. (Foto: Kevin Crosby/ Unsplash)

En älghona i en sjö. I början av september börjar älgjakten i Norrland. (Foto: Kevin Crosby/ Unsplash)

De är på plats redan när fåglarna vaknar. De ser hur det gryr och hur dimmor lättar. Där sitter de, tysta med sig själva. Det händer att de nickar till en stund.

– Ibland kommer det bara en älg helt tyst, som man bara ser i ögonvrån. De kan röra sig helt ljudlöst. Men oftast hör man hunden skälla, man hör hur älgen frustar, kvistar knäcks, fåglar flyr.

Även om adrenalinet går upp när älgen kommer, är hon samtidigt helt lugn, berättar hon. Lugnet kommer av att hon är väl förberedd. Så fort hon kommit ut på passet så tänker hon ut strategier för olika scenarier:

Man måste kunna bedöma om älgkalven är för liten, om tjuren är för bra för att tas bort från stammen, om avståndet är för långt eller om älgen springer för fort. Kanske hinner man bara få iväg ett skott – om man behöver få iväg två skott, hinner man då det? En bra jägare vet att avstå från att skjuta. Jaktlaget släpper många älgar varje år.

Det är inte alltid man själv får tillfälle att skjuta en älg, men vem av alla i jaktlaget som fäller bytet är oväsentligt, säger Pia. Den som har störst chans är hundföraren, som oftast är den som kommer nära djuret.

Pia i jakttornet. (Foto: Privat)

Pia i jakttornet. (Foto: Privat)

Ett år, en blåsig och kall dag, hade hunden sprungit iväg utanför lagets revir. Jaktledaren och hundföraren försökte reda ut situationen, och Pia väntade mest på att jakten skulle avbrytas för dagen. Hon hade hängt av sig geväret i jakttornet och passade på att ringa till John, som var kvar hemma på västkusten.

Med maken i luren såg hon plötsligt hur en stor älgtjur kom springandes i hög hastighet mot passet, som var av den typ som har små gluggar att titta ut genom. Så hon sade till John att vänta, lade ned telefonen, tog bössan och i precis rätt ögonblick avlossade hon ett skott. Älgen föll.

Därpå tog hon upp telefonen igen, i vilken John stod och ropade: ”Vad är det som händer, vad är det som händer!? Jag hörde ett skott, vad är det som händer!?” För honom, som befann sig i Göteborg, betydde ett skott något helt annat än för Pia i skogen.

– Så jag sa: ”Jag är på älgjakt, jag ringer sedan!” och lade på. Och där var han kvar på jobbet och visste inte vad som hände, har jag fått reda på efteråt.

Nedanför passet låg älgen. För Pia kändes hela händelseförloppet som minuter, men i själva verket rörde det sig nog bara om sekunder. Hennes upplevelse gick i slow motion – lugnt, rationellt och bedömande.

(Foto: Bryan Rodriguez/ Unsplash)

(Foto: Bryan Rodriguez/ Unsplash)

Pia är ödmjuk inför den mat hon skaffar i naturen, säger hon:

– Det här kan ju verka lite knäppt, men jag tackar alltid jaktguden för det fina bytet, och lovar att vi ska ta hand om det på bästa sätt.

Älgköttet räcker ända tills nästa jaktsäsong, men räknar man ut det faktiska kilopriset skulle de egentligen inte ha råd att äta det, säger hon. Som egen företagare är hon utan inkomst de två veckorna som hon unnar sig jakten. För varje vuxen älg man fäller betalar man dessutom en avgift till länsstyrelsen, och så tillkommer avgifter för arrende och jaktkort.

Köttet är dock mycket finare än det man köper i affären, tycker hon. Hon vet var det kommer ifrån, och hon vet att djuret inte har varit med om några plågsamma djurtransporter.

– Älgen är fälld av ett skott i naturen och dog omedelbart, det var inte plågsamt. Ibland när jag öppnar en köpt fläskfilé så säger jag: ”Usch, det här luktar stressat djur” – det är en speciell doft. Att ta vara på det som finns i naturen är inte fel.

Skinnet brukar de lämna kvar på plats, till björnen.

Pia ser fram emot att umgås med sin pappa, som är i samma jaktlag. De brukar bo i en liten jaktstuga nära reviret, och får tid att prata om allting mellan himmel och jord. Hon vill ladda batterierna, uppleva naturen och gemenskapen i jaktlaget. Och så hoppas hon på jaktlycka:

– Jag hoppas jag har turen att det kommer en älg som jag bedömer är möjlig att fälla. Så är det ju. Det är något speciellt, säger Pia Vevle.

Om hållbarhet: Ska samerna betala för framtidens energi?

Siktar. (Foto: Privat)

Siktar. (Foto: Privat)

Älgjakt i Sverige
Varje år skjuts runt 80 000 älgar i Sverige. 270 000 av landets 300 000 jägare jagar älg.

I norr börjar älgjakten första måndagen i september. Jägarna längre söderut får vänta till andra måndagen i oktober. Jakten pågår fram till slutet av februari.

Myren. (Foto: Privat)

Myren. (Foto: Privat)