Smart propaganda bakom acceptans för internetcensur i Kina
Johan Lagerkvists avhandling om internet i Kina diskuterades på bokmässan i Göteborg. Han har kommit fram till att det ekonomiska uppsvinget används som argument för att förtrycka oliktänkare på internet.


I Kina råder ett socialt kontrakt mellan befolkningen och makthavarna, vad gäller internet och censuren. Det går ut på att folk i allmänhet, till följd av kommunistpartiets propaganda, accepterar den politiska censuren för att få tillgång till den relativa friheten på det privata området, menar Johan Lagerkvist, som skrivit en avhandling om internet i Kina vid Lunds universitet.

När internet började breda ut sig över världen i slutet på 1980- och början på 1990-talen trodde många entusiastiskt att det automatiskt skulle sprida demokratin till alla och att diktaturerna skulle spolas bort. Riktigt så gick det inte, berättar Johan Lagerkvist för Epoch Times efter att ha deltagit på ett seminarium på bokmässan i Göteborg.

Inom vissa områden har världen öppnat sig, även för människorna i Kina. Den sociala friheten är större nu, än till exempel på 1970-talet, då arbetsplatsen bestämde till och med vem man skulle gifta sig med. Den typen av ingrepp i privatlivet är borta nu, och det råder en relativ frihet att kommunicera privata, och ofarliga, saker över internet.

Men samtidigt ökar kontrollen över dem som kommunistpartiet vill hålla i schack: politiska aktivister, demokratiförespråkare, underjordiska kristna kyrkor och Falun Gong-utövare.

Johan Lagerkvist fann i dessa förhållanden stora principiella likheter mellan Kina, Nordkorea Kuba och arabstaterna.

Han säger vidare att propagandan har blivit smartare och svårare att upptäcka. Ofta utmålas de oliktänkande som hot mot det ekonomiska uppsvinget, för att skapa legitimitet åt förtrycket.

De flesta vanliga medborgare har enligt honom köpt censuren, accepterar den sociala friheten och förstår att statsmakten måsta kontrollera vissa.

– Få är emot det här. Yttrandefrihet är en icke-fråga för de flesta kineser, ”det är något för er i väst”, säger de.

Men det finns undantag. Lagerkvist nämner till exempel den intellektuelle Yu Zhang, som han diskuterade frågan med vid ett seminarium på bokmässan i Göteborg.

För att förbättra situationen är Johan Lagerkvists förslag att vi i väst, tillsammans och var för sig i utbytet med Kina försöker nå ut till de reformvänliga grupperna. Och att det används olika insatser på olika nivåer.

– Det är farligt att måla upp hela byråkratin i Kina som ond. Det finns goda människor i systemet. Det gäller att vinna över dem som står mitt emellan.    

Dessa bör vi nå via de utbytesmässiga kontakterna i affärer, studier och turism. Och när det krävs krafttag är hans åsikt att EU är rätt nivå för att sätta press på Kina.


Yu Zhang och Johan Lagerkvist diskuterade internetcensuren i Kina på yttrandefrihetstorget på bokmässan i Göteborg i torsdags. Samtalsledare var Göran Sommardal. Konstverket i bakgrunden är ord skrivna med stubintråd, som brändes vid olika tillfällen under mässan. (Foton: Epoch Times/Hans Bengtsson)

Yu Zhang och Johan Lagerkvist diskuterade internetcensuren i Kina på yttrandefrihetstorget på bokmässan i Göteborg i torsdags. Samtalsledare var Göran Sommardal. Konstverket i bakgrunden är ord skrivna med stubintråd, som brändes vid olika tillfällen under mässan. (Foton: Epoch Times/Hans Bengtsson)